Uno Westlund har kommenterat på:
När jag senast blev uppsagd så skedde det precis som Gerda beskriver. Vi var två stycken som utförde samma jobb, och det skulle reduceras till en tjänst. Det fanns andra på företaget som blivit anställda senare än mig, men de hade inget med min tjänst och göra. Så det stod mellan mig och min kollega, och han vann med två veckor. Enligt mitt fack kunde vi ha kämpat för mitt jobb, men jag var bara glad att komma därifrån. Så var alla glada. Håller med om att det är en myt att alla unga per automatik skulle ryka först vid uppsägningar. Dessutom är arbetsbrist ett verkningsfull orsak som inte ens behöver inträffa, utan bara antas komma.