Torsten Kindströms aktiviteter Helena, vill du finna religiös tro på privatiseringar behöver du inte gå utanför Folkpartiet. Birgitta Rydberg, landstingsrådet i Stockholm priatiserar helt utan utvärderingar och slänger obelagda påståenden omkring sig om privatiseringarnas förträfflighet så det ryker om det.
Psykiatrin har generellt sett inte förbättras. Det är det viktigaste för att förebygga, men det kommer inte att ske. Nu rustas det ned än mer och har gjorts sedan mordet på Anna Lindh. Mkt reklamsnack om nollvision. Ett bra projekt är Spis i Sthlm och det som görs i Småland inom räddningstjänst o polis. http://www.second-opinion.se/so/view/1953
Den kanske intressantaste aspekten av Wikileaks är reaktionerna, som denna - från Vänsterpartiets främsta karriärpolitiker och tänkbara blivande ordförande. Förmår man skilja på stora saker och större saker? Hur ser kommentatorerna kring Assange på världen och maktförhållanden? Hur ser man på vikten av en i någon mening fri informationsförmedling, likt det opinionstryck som nu friat Sakineh? Av tillgänglig information är det svårt att hävda att det umgänget två kvinnor haft med JA handlar klockrent om våldtäkt. Frågetecknen radar upp sig. Däremot är det solklart att om inte JA blir fälld i tingsrätten kommer svenska rättssystemet att framstå som Grönköping. Därför kommer han att bli fälld. Det behövs inga CIA-konspirationer för att förstå det, bara orientering i hur samhället fungerar- inklusive vetskap om exempelvis en advokat – Claes Borgström som förlorat en stor del av sitt anseende i Quick-målet och har stort behov av revansch. Brink biter sig likt en pitbull sig fast i genusaspekten, som hon sitter fast i. Hon tror man måste vara antifeminist för att stödja Assange. Om Brink var Assange och om åklagaren misstänkte henne för exempelvis deltagande i kvinnlig gruppvåldtäkt mot en man skulle jag antagligen ha jobbat för att fria Brink. Det gäller att skilja på stora saker och större saker. I och med att Brinks nu uppvisar ett smalspårigt samhälls-perspektiv förstår jag att det vore illa för Vänsterpartiet om hon jobbar sig till en mer framskjuten position. Eftersom V tenderar att bli det enda återstående oppositionsparitet vore det olyckligt.
Dordi, bortse från elaka kommentarer. Din artikel är mer läsvärd än det mesta som publiceras här på NM! Se också http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/17/psykiatrin-har-terigen-blivit-en-g-md-fr-ga
Den stora grejen med mässan för mej är inte böckerna och författarna, fast ni är kul. Grejen med G är mässan som åsikts- och kunskapstorg. En tempmätare i rumpan på samhällskroppen. så mycket spänstigare än partiernas och organisationernas lekstuga i Visby. Succén B-mässan borde kunna brytas ned i hanterbara storlekar och regionaliseras men det är antagligen inte kommersiellt gångbart. Fast några mindre åsiktsmässor borde det väl finnas utrymme för. (Förresen - eré inte Espmark som pratar om sitt opålitliga minne? )
Jag säger inget om hur psykiatri ska motiveras. Pekade blott på det faktum att politikernas trauma efter mordet på utrikesministern (och kvarvarande trauma efter Palmemordet) ledde till att man snabbt avförde dilemmat genom att starta en psykiatriutredning och att det en period opinionsbildades kring psykiatrins brister. Det är synd att det blivit tystare. Bland annat frågan om hur diagnoser sätts på tillstånd som inte har med sjukdom att gör borde diskuteras - och hur psykiatrin också i dag används för förtryck och övervåld, också i Sverige. Att ingen nämnvärd opinionsbildning sker kring tillståndet i den sk heldygnsvården och att en myndighet hindrar medborgarnas insyn i denna verklighet var vad jag ville uppmärksamma. Skulle gärna ta upp dina andra trådar men det är en annan debatt än den jag ville starta om bristen på transparens och det politiska ointresset för psykiskt sjuka.
Det är riktigt att det görs mycket gott arbete på den lokala nivån. Jag arbetar själv mest där och lita på att vi både säger ifrån och samtidigt samarbetar. Men jag har också suttit av massor av meningslösa möten där meningen från vårdgivarna aldrig seriöst varit att skapa patientinflytande. Borde istället använt den tiden till att stötta utsatta psykiatripatienter och anhöriga. Eftersom det inte finns något gemensamt tryck från den högsta nivån är det svårt att få bett i protesterna. Varför har den centrala nivån varit tyst när det gäller resursfrågan för psykiatrin och exempelvis sjukskrivningarna. Jag har varit i stort sett ensam om att ända sedan Milton kritiserat bristen på slutenvårdsplatser och den alldeles för tuffa miljön där. Det är staten som satt hela agendan för hur det centrala paraplyet av anhörig- och patientorganisationer ska arbeta och man agnar med arvoden. Notera att Autism-Asbergerförbundet har lämnat paraplyorganisationen. Det är ett svek. Det hjälper inte att ge en "så bra som möjligt"-beskrivning av psyk, när rapporter kommer oupphörligt om utbränd personal och allmänt kaos. Om en fristående organisation - ej SKL/SoS - skulle släppas in för en granskning av slutenvården skulle Sverige sannolikt bli anmält till FN, det har för övrigt redan hänt. Läs också Riksrevisionens rapport om vad som hänt med de psykiatripengar som regeringen duschat landsting och kommuner med - en svidande vidräkning med dåligt politiskt handlag. Tycker inte ni att det plötsligt blivit tyst om psykiatri?
- Nyss passerades årsdagen av mordet på Anna Lindh. Den 10 september var det åtta år sedan utrikesministern mördades på NK. Mordet ledde till några års psykiatrihajp. Men inget väsentligt har hänt.
- I dag kan vi inte svara på hur tillståndet i psykiatrin är mer än fragmentariskt, skriver Socialstyrelsen nu. Det är svårt att tänka sig en större skandal. Psykiatrifrågan är avförd från dagordningen. Patienterna får lida i tysthet, de som överlever. 
Vilket vårdval? Är det några psykiatripatienter som hört talas om vårdval? Annat än valet att bli inlagd på överfulla slutenvårdsenheter och valet att fly därifrån och kanske ta sitt liv för att man som deprimerad tvingas dela rum med en kanske två psykotiska personer. Det var ett tag sedan moral och anständighet var styrmedel för de politiker som dirigerar psykvården.
Visst har den här händelsen påverkat. Den har fått SVT-journalister att gå hårdare åt rödgröna för att visa sitt oberoende. Till exempel rapport-reportern som på paparazzi-manér kastade sig över Ohly för att fråga om kommunal representation. Då Ohly hänvisade till annan talesman gjordes en gangsterredigering av inslaget, där Ohly framställdes maximalt negativt. Jag har inte sett något liknande i Public Service. Jämför själv- först det sända inslaget; http://svtplay.se/t/103261/rapport Sedan det oredigerade inslaget; http://svtplay.se/v/2138600/rapport/hela_intervjun_med_lars_ohly För övrigt tycker jag det är ett oskick av artikelförfattare att inte gå i svaromål på i vart fall seriösa kommentarer - von oben!
För denna sida ansvarar Torsten Kindström
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
