Tom S. Karlssons aktiviteter Rönnblom: Det är en tolkning som du själv måste ta ansvar för. Jag kan inte ansvara för annat än det som jag skriver. Och där står det inte att jag tar det grundantagandet om att vinst alltid är bra i alla sektorer som du vill referera till.
Tack för repliken. Men jag får be dig läsa min artikel igen. Min centrala tes är just inte att vinst är nödvändigt inom äldrevården utan att vi ställer fel frågeställningar. Din replik är just så ideologiskt laddad som jag menar är det stora problemet. Den våta filt som vi måste kasta av oss för att kunna ställa den korrekta frågeställningen. Vilka mekanismer för ökad öppenhet, meddelarfrihet och rättssäkerhet kan vi införa i _all välfärd_ för att trygga kvalitet och säkerhet.
Istället för att debattera den ideologiskt inflammerade frågan om vinster bör vi fokusera på frågeställningen om hur kontrollmekanismer för kvalitet och rättssäkerhet upprättas oavsett aktören. Det skriver Tom S. Karlsson, verksam som doktorand på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Juthe: Bemöt kritiken istället för att grotta ner dig. Du skriver "Varför är det orättvist att inte införa föräldralön? Därför att det är orättvist att de familjer som väljer en alternativ barnomsorg inte får ta del av de skattemedel som de själva varit med om att producera.". Men problemet du gör här är att du anser att inbetalda skattemedel per automatik medför en _rättighet_ att finansiera barnomsorg _oavsett_ hur den ser ut. Med den argumentationen så har alla skattebetalare en rättighet att få ekonomiskt stöd till höger och vänster eftersom de har varit med och producerat skattemedel. När det gäller "samhällsekonomisk vinst" så gör du dig inte besväret att definiera 1) vad samhällsekonomi är och 2) vad vinst är. Kontinuerligt, i både artikeln och svaren, blandar du samman begreppen lönsamhet, vinst och besparingar. Minskade kostnader behöver inte betyda att vi får någon lönsamhet (eller vinst för den delen). Vidare är dina "beräkningar" i artikeln byggda på en massa spekulationer som inte understöds av något annat än din övertygelse. De besparingar (observera alltså att det inte är vinster du skriver om) som du diskuterar är tagna ur luften och saknar substans. Du skulle lika gärna kunna säga 50%. Varför nöja dig med 10%?
Att argumentera för att det är orättvist att skattebetalande individer inte får en bit av subventionen till förskoleverksamheten eftersom de valt att stanna hemma är haltande i bästa fall. Det är likställt med att säga att det är orättvist att jag som skattebetalare inte får bostadsbidrag. Eller barnbidrag (om jag har valt att inte skaffa barn). Eller socialbidrag. Utöver detta är jag ledsen, men artikeln innehåller nästintill _inga_ argument som backar upp ditt påstående för att det är samhällsekonomiskt lönsamt att vara hemma med barnen. Det enda du pekar på är att samhällets direkta kostnader skulle minska på kort sikt.
Tråkigt att det finns så många inskränkta och biologihämmade personer i ditt kommentatorsfält. Personligen välkomnar jag inlägget! Ett barns framtid är helt beroende på den kärlek som kan ges det under uppväxten, en kärlek som på inga sätt kan kopplas till en biologisk mamma och pappa.
Den 1 januari 2011 genomfördes en förändring, nästan helt i det tysta, av den svenska sjukförsäkringen. Förändringen bestod i att man förflyttade mandatet att bedöma arbetsförmåga från den sjukskrivande läkaren till enskilda handläggare på Försäkringskassan. En separation mellan å ena sidan den medicinska expertisens utlåtande och å andra sidan den administrativa personalens beslutsfattande försvårar, möjligen till och med förhindrar, ett växande förtroende för den svenska socialförsäkringen. Det skriver Tom S Karlsson doktorand vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
För denna sida ansvarar Tom S. Karlsson
Tom S. Karlsson är doktorand på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Fokuserar på forskning kring verksamhetsstyrning i den svenska statsförvaltningen.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
