Thomas Jacksons aktiviteter Det är väl självklart att inga, vare sig muslimer eller judar har rättighet att begå några som helst stympande övergrepp på oskyldiga småbarn. Den typen av barbarier hoppas jag vi så snart som möjligt kan förpassa till historien genom att agera utifrån FN:s mänskliga rättigheter och barnkonvention.
Helene Riviere gör en synnerligen god samhällsinsats i sina artiklar. Det är gott för mänskligheten att det finns personer som hon. Vad hon dock inte förstår är att det är helt helt omöjligt att arbeta som läkare idag i Sverige utan att aktivt delta i sjukskrivningsfalsarier/korruptionen. En högavlönad överläkarkollega sa förra månaden till mig, "vi har betalt för att sitta och ljuga". Javisst är det så, denne kollega som jag självklart inte uppger namnet på, tjänar på sina bemanningsuppdrag cirka 170000:-/månad. Vad skulle hända med honom om att han sjukskriv utifrån sin medicinska uppfattning - han skulle garanterat bli arbetslös, han skulle nämligen få så många klagomål på sig för att vara "oempatisk" läkare så verksamhetscheferna i Sveriges Kommuner och Landsting skulle vilja bli av med doktorn ifråga illa kvickt. Personlien har jag nog tvingats till att skriva falska sjukintyg för 100-tals miljoner under mina drygt 30 år som läkare, trots att jag torde vara en av Sveriges mest återhållsamma. Senast i juni blev jag anmäld till socialstyrelsen av en patient för jag hade informerat henne att jag ansåg hon borde gå från 100% sjukskrivning till 75% om 3 månader och gett henne ett vänligt men klart besked att om hon träffar mig om 3 månader så kommer jag att reducera hennes nedsatta arbetsförmåga med 25%, Som försäkringsläkare i slutet av 90-talet blev mitt konsultuppdrag som FK-läkare uppsagt eftersom jag ville underkänna intyg som FK hade en tradition att godkänna. Det förstår väl vem som helst att korruption smyger sig in i ett system som 9 miljoner personer är deltagare i och det finns miljoner att tjäna på för var och en som går till doktorn och bara behöver säga "det måste vara nåt fel på mig, jag vare sig kan eller orkar arbeta". Problemet i Sverige är också väldigt mediaskapat. Svenska journalister har fått för sig att de är "demokratiska" när de ställer sig på den "sjukes" sida oavsett om det är en yrkeskriminell trafficker som inte är sjuk men för ekonomisk vinnings skull hävdar han är sjuk eller en svårt MS-sjuk som drabbats av reell sjukdom. Svensk media lyfter fram och promotar läkare som angriper försäkringskassan men vi som påtalar svindlerierna förföljs av landstingschefer, och även i media de ytterst få gånger vi släpps fram eller har modet att yttra oss. mvh Dr. Thomas Jackson leg.läk. specialist i psykiatri/ f.d. rehabläkare/f.d. Försäkringsläkare
Hej Christopher, låt mig diskutera din kommentar kort. 1. Det är nog så att vissa reportage i Ug är bra och behövs, samtidigt så blandas dessa reportage med tveksamma produktioner från Uppdrag granskning. Jag själv har insyn i en av deras produktioner nämligen det om "apatiska barn" där Ug förnekade vuxenövegrepp på barnen. Det är nämligen så att Ug:s version var det som blev "sanningen" alltså att övergreppen från vuxna i barnens närhet förnekades. Ug fick med sig Sveriges samlade journalistkår på övergreppsförnekelsen. Konsekvensen är katastrofal nämligen att det ännu idag ligger 30 flyktingbarn och sondamatas för inga läkare vågar polisanmäla eftersom bevisningen är så svår i en rättsprocess. Enda sätter är att skilja barnen från föräldrarna, så gjorde man i Norge och barnen blev friska på ett par dagar. I Sverige fortsätter övergreppen pga dessa s.k. granskande reportage i U.g. som körde fel i apati-frågan. Traffickers, varav flera själva sökt asyl och fått uppehållstillstånd, såg att det lönade sig att fortsätta med "det apatiska tillståndet". Fortfarande beviljar Migrationsverket asyl när barnen blir för dåliga. Det torde istället vara betydligt mer humanitärt att ge alla asyl omedelbart så barnen slipper uppleva dessa övergrepp. I Norge finns självklart inte dessa fall, inte i något annat land heller. Jag tror en del svenskar, både journalister och andra har de senaste 5-6 åren på utlandsresor "letat efter" "frågat efter" ungefär "Do you have any apathetic children here and how do you treat them?" på sina semesterresor och bara fått oförstående ansiktsuttryck som svar på sina frågor. Apatiska barn epidemin finns bara i Sverige, just pga Ug:s vinklade reportage, och de kommer undan med det, det finner jag häpnadsväckande. 2. Om man skall ha ett seriöst granskande program i Public Service så måste det ha ett helt annat upplägg än det Ug har. Välj bort suggestiv musik och suggestiva bilder,ha inriktning på fakta. T.ex. bör alla intervjuade som vill komma till tals, som jag själv önskade, när jag ville påpeka att apatiska barnen utsätts för livsfarliga övergrepp, skall få godkänna de bildsekvenser som sänds. Hade den policyn funnits när Ug intervjuade mig så hade jag enkelt kunna säga: "men detta är ju helt absurt, ni har ju inte tagit med det som jag påtagligt och tydligt hävdar påvisar övergreppen- ni ljuger ju allmänheten rätt upp i ansiktet". Apatiska barn tragedin hade då kunnat avslutas våren 2006 när övergreppen gick ned till noll i antal, det finns tydlig statistik på detta. Efter Ug:s vinklade reportage september 2006 så startade övergreppen igen - vilka har ansvaret för detta? Ug bestämmer sig alltså för en "agenda", ett perspektiv, där de i förväg gjort upp vad som är rätt och fel. Har Ug då gjort en felanalys så riskerar slutresultatet bli en tragedi för vissa inblandade (som det blivit för de apatiska barnen"). I de gångar man "gissat rätt" kan det bli en viktig journalistisk granskning. Jag menar det jag säger ovan i punkt ett och två är kristallklart för utövare av seriös journalistik och att Ug självöverskattade förmåga att göra korrekt basanalys är en klar risk för en vital samhällsdebatt där argument och fakta bör neutralt och objektivt lyftas fram, inte ensidiga vinklingar. Alltså de gånger det slinter ordentligt i processen hos Ug:s journalister, som det sannerligen gjort mer än en gång, så står de alldeles för oemotsagda i konformitetens Sverige. För bedömer jag att det förhåller sig så att det program som det vi diskuterar här, alltså Sandvikenfallet, snarast gör det svårare att våga anmäla än att låta bli. Jag tror det är bara de som arbetar med människor i vård, skola och omsorg som vet hur det brister i vår skyldighet att följa anmälningspliktens principer. Anmälaren i detta fall, systern till mamman, har blivit tillintetgjord, trots att hon hade de bästa intentioner. Hur kan det komma sig? Var hennes oro helt obefogad, det tycks ha framkommit en del som gör att man undrar. Som ofta i dessa fall handlar det om en svår avvägning på en grå-vit skala, vad är normalt och sunt och när blir det tveksamt. Uppdrag gransknings tradition av svart-vita samhällsreportage är olämpad för granskning av komplicerade samhällsproblem. De passar bättre på en PR-byrå.
Hej Lars, vad många inte känner till är att Uppdrag granskning intervjuar personer i upp till två timmar och sedan klipper de ut sekvenser som passar deras argumentationslinje. De kortar ned en två timmarsintervju till kanske 30 sekunder. Detta är en hållning som passar en PR-byrå eller propagandacentral, inte ett neutralt Public Service företag. En helt annan sak är att åtgärderna mot föräldrarna torde ha varit betydligt mindre drastiska. Det tror jag alla är eniga om. Man hade t.ex. kunnat ha ett lekfult/avdramatiserat samtal "umgänge" med barnen preliminärt under en halv dag för att åtminstone få en första grundläggande orientering först, och sedan en halv dag med föräldrarna. Vad jag diskuterar är att den här typen av samhällsgranskande journalistik som bygger på dramaturgi runt synnerligen starka känslor bör göras betydligt mer varsamt än vad Ug.s reportrar är förmögna till.
Uppdrag gransknings ensidighet i sin rapportering om ärendet i Sandviken försvårar den uppgift som till exempel sjukvården har att anmäla när man misstänker att ett barn far illa. SVT:s svart-vita journalstik har negativa konsekvenser inom många samhällsområden, skriveer Thomas Jackson.
Intressant debatt. Central för vår demokrati. Jag skall själv försöka få tid över idag att skriva i ämnet och försöka få en artikel publicerad i Newsmill. Kanske kan det vara intressant just för att jag skrivit en del i Nationell Idag och blivit intervjuad där. Kanske ännu intressantare blir min artikel eftersom jag efter att Vavra Suk slutade som chefredaktör i Nationell Idag så kommer jag som det ser ut som idag sluta publicera mig i Nationell Idag. Kanske ska Ruben Agnarsson notera att jag fått publicera mig i Nationell Idag trots att jag till dem sagt att jag gillar Nyamko Sabuni, folkpartist, och sagt att jag gärna ser henne som svensk statsminister, eftersom hon är en god politiker och kompetent. Så inte kan Nationell Idag varit nationalsocialistisk under Suks ledning. Vavra Suk stod vad jag förstår för en mittenpolitisk nationalistisk ideologi. Vad som händer nu under den nye chefredaktören Sanna Hills ledning får vi se. Kanske fortsätter hon Suks liberala nationella linje, kanske blir det mer ren nationalism. Personligen avvaktar jag med att skriva mer i Nationell Idag tills jag vet hur det blir.
Kan inte #2 , Dr.Eleph@nt ,ovan skriva ut sitt riktiga namn, vem är han egentligen. Festligt namn, han har starka liberala marxistiska åsikter som han pläderar för så man blir nyfiken på vem han är. Säkert är han journalist. Vem, är, dr. Elefant? Intressant att få höra ty han brukar klaga på allt jag skriver sedan några år tillbaks, det är f.ö. helt OK, det tål jag. mvh tj
Det är verkligen ingen brist på tanke/åsiktsutbyte i denna tråd - och jag tycker alla jag läser faktiskt håller sig inom anständighetens gränser denna lördagseftermiddag. Jo, tråden handlar om Israel men Israel handlar mycket om identitet. Den Isralisk-palestinska konflikten är så laddad på just frågor om identitet, rättvisa, relgion och politik så kanske drar associaionerna lätt för långt iväg åt olika håll. Kul att läsa både vad Alf och Olof ovan skriver - där får jag minnsann ett och annat att tänka på. Men, OK, det handlar om Israel och jag måste erkänna att jag alltid gillat det landet och dess folk, jag jobbade på kibbutz Yagur utanför Haifa sommaren 1975 tror jag det var. Låt mig kalla dem för israeler med judisk tro, de kämpar på beundransvärt, det måste väl alla hålla med om. Jag tror Palestina skulle kunna utvecklas till en framgångsrik stat på alla nivåer, kulturellt, vetenskapligt och ekonomiskt när de får en sådan granne som Israel. Israeler är ambitiösa och duktiga, de vill gärna, är jag övertygad om, hjälpa till att utveckla sina grannländer. Tragedin har ofattbara dimensioner, att konflikten fortsätter decennium efter decennium är ett trauma för oss alla.
Till #12 Olof Lindberg, Du har rätt attt svensk är den som är född i Sverige av svenska föräldrar, och, enligt undertecknad: talar/lär sig svenska, accepterar svensk kulturhegemoni och traditioner, inte fuskar och jobbar flitigt. F.ö. -en djärv tanke - eftersom jag hyllar lag, ordning och omtanke till den milda grad jag gör så tycker jag att grovt kriminella, oavsett hur ursvenska eller urjudiska eller urpalestinska de är, borde kunna förlora sitt medborgarskap. De som ständigt premierar sitt eget egos lusttilfredsställelse till andras olycka förtjänar inget medborgarskap någonstans. F.ö. tycker jag Rick Perry, guvernören i Texas och presidentkandidaten uttryckte det väldigt bra när han formulerade (som jag f.ö. i flera år tyckt och sagt), "låt de liberala bo på Östkusten i USA så kan vi konservativa bo här i Texas". Jag tycker vi ska göra likadant i Sverige. Alltså låt sådana som mig, en konservativ som vill ha lag,ordning, omtanke "gör vad du vill så länge du inte skadar någon annan" få bo och verka i en del av vårt stora land så kan de mångkulturtrogna, liberala laglösa och kaotiska bo i Stockholm. Fram för ett Texas i Hälsingland - jag flyttar gärna dit om de hälsingar som är liberala och marxister drar till Stockholm så vi slipper dem.
Låt mig först påpeka att ur många perspektiv har judarna rätt till Israel. Dels är de en urbefolkning men andra skäl finns .Judarna har rätt till sitt land på samma sätt som ursvenskarna har större rätt till sitt land än de som fifflat till sig svenskt medborgarskap genom att kasta sina pass. Sedan är det ju faktiskt så att Israel har flera gånger besegrat länder som attackerat dem. Så enligt historiska hävdvunna principer har de rätt till sitt land. Att Jerusalem bör vara Israels odelade huvudstad är också självklart. Kristendomen har Rom, muslimerna har Mecka, judendomen har Jerusalem och så bör det förbli. Detta är väl ändå fair play. För övrigt. Vi är många som är arkeologiskt och historiskt intresserade. Jag kan inte se annat än att en historiskt viktig diskussion om klippmoskén, alltså muslimernas helgedom som ockuperar Salamos gamla tempelplats måste bara påbörjas. Kanske bör man vördnadsfullt och vänligt flytta Klippmoskén till muslimsk mark på Västbanken, en lämplig plats där den Palestinska Huvudstaden kan etableras. Flytta varje sten i moskén med silkesvantar, efter att ha kommit överens med paleastinier och muslimer - Islam är ju fredens religion så jag förutsätter att det kommer att gå friktionsfritt. Så länge frågan om Tempelberget inte är löst, eller inte ens vågar diskuteras, är alla andra ansträngningar för fred förgäves.
För denna sida ansvarar Thomas Jackson
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
