Politikerna borde se öl som kultur
Det intressanta i alla dessa typer av kommentarer är bilden av alkoholkonsumenterna som målas upp och bilden av alkohol och dess producenter. Kan någon ge mig ett så rakt svar som möjligt på följande frågor/påståenden 1. Kalle är numera pensionerad läkare som ärintresserad av whisky. Under årens lopp har han besökt ett flertal destillerier och bryggt upp en imponerande samlig av olika slags whisky från världens alla hörn. Är Kalle en av dessa alla missbrukande alkoholister som bidrar till folkhälsans undergång, trots att han håller sin konsumption till 1-2 glas whiskey om helgen vilket kan 2. Lisa har har länge haft en dröm om att ha en liten gård med en gårdsbutik där hon planerar att sälja egenodlade ekologiska produkter som potatis, grönsaker och frukt . På en inspirationsresa till Normandie upptäcker hon och faschineras av normandisk cider och bestämmer sig för att utöka sin verksamhet med en småskalig tillverkning av cider och must av sina egna äpplen. Givetvis vill hon sälja cidern och musten i sin egna butik tillsammans med det andra som hon producerar på sin gård. Ska hon då från miljömedveten odlingsintressent istället klassas som en djävulens avkomma vars gård nu bör brännas? Ni som någon gång varit på landet vet att en gård oftast ligger en bra bit från a-lagarnas revir och att man oftast tar bil till dessa gårdsbutiker. Samt att a-lagarna och ynglingar skulle vara måttligt intresserade av att betala 60-70:- för 75cl 4-5 procentig cider... Hur bidrar Lisa till ökad tillgänglighet och ökat supande och misär. Mitt inlägg handlar inte om att romantisera något. Tanken är att det finns en passion bakom verksamheter av detta slag.
