Sune Överhagens aktiviteter När man inte rör sig fungerar inte muskelpumpen ( dvs musklerna i benet) som skall pumpa tillbaka blodet från benen. Stillasittande ger ökad risk för tromboser som har just med flödessystemet att göra. Längre flygturer är en riskfaktor. MVH Sune Ö
Jag tror att den där halvtimmen har effekter. T ex kan det ju finnas andra effekter av motionen som inte påverkas. Jag kan tänka mig att syrgasupptaget är bättre hos den som motionerar mindre fetma, bättre leder etc. Med om man har ett helt stillasittande liv vid sidan av en halvtimmes motion kan det helt ta bort effekten,menar jag det följande: Det är tänkbart att ett stillasittande -liggande liv vid sidan av en halvtimmes rask promenad faktiskt tar bort den gynnsamma effekten av motionen. Hela syftet med artikeln är att ta fram att stillasittandet är en speciell riskfaktor vid sidan av risken att inte motionera. Det verkar vara så att metabolismen sänks ned till det absoluta viloläget vid stillasittandet. Detta för med sig konsekvenser där bland annat produktion av enzymet LPL går ned, LPL är ett protein som gynnsamt påverkar bland annat socker och fettmetabolismen. Men det är inte bara produktionen av proteinet som går ned, utan dessutom påverkas de aktuella generna bl a det som som uttrycker( producerar) LPL. En effekt som det kanske inte räcker med en halvtimmes motion att ta bort om man de övriga 23.5 timmarna av dygnet är i stort sett passiv. Man har i varje fall påvisat att den effekten sitter i flera timmar efter att man brutit sittandet. Reser man sig regelbundet förhindras att metabolismen går ner i viloläget och därigenom påverkar på LPL och också på generna. Det här är tror jag ett extremexempel men jag tror det är en viktig kunskap att just stillasittande livsstil är en riskfaktor i sig. Det blir lätt att man sitter några timmar framför datorn utan att resa sig. Det är ganska lätt att ändra på det bara man vet det. Som Maj-Lis Hellénius/( http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/livsfarligt-att-sitta-for-mycket ) sade i en intervju i DN nyligen att räcker troligen med att resa sig en kort stund en gång i halvtimmen så har man brutit den där vilometabolismen, som verkar vara kärnpunkten. Det kommer säkert forskning som modifierar det här, vad jag ser som viktigt för min egen del är tänka mer på det här med att sitta still och läsa eller vid datorn/TVn oberoende av om det tar bort eller inte tar bort effekten av motion. Det tillför i varje fall goda och betydelsefulla effekter med en liten ansträngning. Sune Sune
Martin A Det finns i varje fall en del forskning som antyder att även de som är normalviktiga men har stillasittande livsstil löper ökad risk för hjärtkärlsjukdomar mm. Från intervju med Steven Blair NY Times http://www.nytimes.com/ref/health/healthguide/esn-exercise-qa.html “Om de 40 till 50 miljoner som i grunden inte gör ngn fysisk aktivitet bara skulle gå upp och gå lite runt och inte bekymra sig över hur snabbt de rör sig utan göra det med komfortabel takt- skulle de känna sig bättre och börja få nyttiga hälsoeffekter. Men missförstå inte: vi kommer alltid att ha korta feta, barskalliga killar som jag. Jag kommer aldrig att bli filmstjärna eller spela basketboll. Men jag gör vad jag kan kontrollera- kontrollerar mina vanor. Så jag följer mina egna råd.” En del av det här är att man kan ha övervikt och träna och vara rörlig. Samtidigt kan man vara hur smal som helst och ändå vara en soffpotatis. Har då de smala personerna med en sedentär ( eller sedimentär) livsstil också de metaboliska hälsoriskerna sämre värden på blodsocker, blodfetter o dyl än de skulle ha om de vore rörliga med ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt osv? I forskningsrapporten Sitting time and mortality from all causes av Katzmarzyk med flera (http://www.ergotron.com/portals/0/literature/other/english/ACSM_SittingTime.pdf) har man undersökt detta. Man fann ett linjärt samband mellan tid man satt och dödlighet. Då man kontrollerade för detta samband för vikt ( mätt med BMI) och hade grupperna normalvikt, övervikt och fetma fanna man att dödlighetheten där också ökade med mer stillasittande tid, dock var de största riskerna att dö hos de som tillhörde gruppen fetma. ( Jag vet inte om det finns någon forskning om bukfett, detta kan ju finnas hos en person som har normalt BMI, samtidigt som mycket vältränade pga muskelmassa kan ha BMI tydande på övervikt. BMI är alltså inget mått som man som är tillräckligt för att bedöma övervikt.) Man kan också läsa den här artikeln i Läkartidningen (http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/12832/LKT0940s2526_2528.pdf) där det antyds att normalviktiga som har en sedentär livsstil har ökade risker, MVH Sune Ö
#19 Joakim Jacobsson, Egentligen menar jag att man kan inte räkna med att en motionsrunda helt kan ta bort de negativa effekterna av extremt stillasittande. Motion skyddar mot hjärt-kärl sjukdomar och andra vilket stöds av halvsekellång forskning. Det minskar alltstå risken. I en studie av Katzmarzyk m fl 2009 studerade man 17000 kanadensare och fann ett samband mellan tid man satt och dödlighet av alla orsaker samt hjärt-kärlsjukdom oberoende av fysisk aktivitet under fritid. Det gällde för både motionärer och inte motionärer. Owen med flera 2008 vid universitetet i Queensland fann samma sak. Det extrema stilla sittandet tycks ge förändringar i kroppen som är oberoende av fysisk aktivitet, det är mera sittande tiden som gäller. Det tar cirka fyra timmar av kontinuerligt sittande för att kroppens ämnesomsättning går ned i viloläge- den omsättning som man har vid vila. Enligt forskning stängs då gener som reglerar glukos och fett i kroppen. http://www.sedentarybehaviour.org/2011/11/23/neville-owen-explains-the-health-impact-of-sedentary-behaviour/ Forskaren Nevill Owen berättar här om forskning som gjorts om sittande (http://longevity.stanford.edu/sitting/docs/Owen%20et%20al%202010%20ESSR%20-%20too%20much%20sitting.pdf) Där står en del om personer som sitter mycket men motionerar, Det finns en unik fysiologi för “sittande tid” där de biologiska processerna är olika de som händer vid motionsaktivitet. Lång tid av sittande (sedentary) tid då musklerna inte arbetar kan ha skadliga biologiska konsekvenser. Man har föreslagit att förlusten av stimulationen då muskler drar ihop sig lokalt då man sitter leder till att enzymet LPL aktivitet trycks ned vilket är nödvändig för at triglycerider skall tas upp, produktion av det goda kolesterolet( HDL) och minskning av glukosupptag. För de som gör motion 150 minuter i veckan av moderat till intensiv motion säger Owen följande följande Vi undersökte de sambandet TV tittande med metaboliska risker hos män och kvinnor som gjorde denna motion. Man fann att ju mer TV tittande man hade desto större bukomfång, högre systoliskt blodtryck, blodsockertvå timmar efter måltid och även fasteblodsocker hos både män och kvinnor, hos kvinnor också triglyceriderpåverkan, det goda kolesterolet HDL påverkades. Man kallade denna observation The Active Couch Potato Phenomenon. Man finner alltså negativa effekter av stillasittandet även hos de som motionerar, något som motverkar den goda effekten av motionerandet. Som alltid med relativt ny forskning skall man ta det med lite frågetecken, men det kan ändå vara ett observandum. Att ställa sig upp en liten stund varje halvtimma är ett sätt att bryta sittandet och jag ser det som en rätt blygsam hälsoförsäkring. MVH Sune Ö
Joakim Jacobsson Det är inte fullständigt lönlöst att motionera, tvärtom. I artikeln skriver jag "Man har i många år vetat att ökad fysisk aktivitet i form av motion minskar riskerna för välfärdssjukdomar" däremot är det mindre känt att den stillasittande livsstilen också har effekter som inte är bra för hälsan och att alltför mycket av den varan kan ta bort den goda effekten av motionsrundan. Apropå mauell tandborstning kontra eltandborste är det som du skriver att det förbättrat tandhälsan. Anledningen till att jag tog det som exempel var att jag själv märkte att när jag minskade på den manuella tandborstningen så fick det också konsekvenser, Men det viktiga med meningen var att man kunde överväga vilka av komfortprylarna som man kan minska användningen av. E tandborste kanske inte var det bästa exemplet.
Calle Bengtsson, Beträffande det där med utbildningivå och förväntad livslängd ligger det en del i det. Emellertid läste jag något om att det snarast var den sociala interaktionen som hade en stor betydelse och slog ut det här med utbildningsnivå.Tyvärr hittade jag inte studien då jag letade efter den nu. Jag tror det är mycket som spelar in, många faktorer. Ordpråket många bäckar små blir en .... stämmer nog in även här. Avseende dödlighet är det i sig inte är det viktigaste utan snarast hur man mår innan man dör. Att man använder dödlighet har väl snarast att göra med att det är ett bra mått där det finns säker statistik. Man har möjlighet till ett bättre liv om man är frisk och inte har alltför mycket fetma, inte har ont i knäna, inte har diabetes etc. Livstilstänket ger en möjlighet att påverka de olika faktorerna så att man blir friskare, mår bättre vare sig man blir femtio eller hundra. MVH Sune Ö
Till Bo Grahn Du har naturligtvis rätt i att man vill påverka med en artikel. För min del syftade jag till att informera om den stillasittande livsstilens konsekvenser, sedan får var och en tolka vad som står som hon eller han vill. Du tolkade på ditt sätt andra tolkar på sitt sätt. Om man vill ha andras bedöming i sakfrågan kan man exempelvis läsa detta från läkartidningen:http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/12832/LKT0940s2526_2528.pdf Tack för att du läste artikeln. Sune Ö
Joakim, Jag håller med dig om det mesta. Naturligtvis finns det flera faktorer bakom de hälsoproblem som diskuterats här. Jag tror att en kombination av kost, fysisk aktivitet och inte minst de psykiska aspekterna är med i spelet. Jag ville bara lyfta fram stillasittandet eftersom jag tror det är mindre känt. Diet, fysisk aktivitet i form av motion, stress är mer kända. MVH Sune
Varg i Veum, Det är så att ett av de stora problemen om man sitter i rullstol är inaktivitet som följd av det. Överhuvudtaget är det ett av problemen vid handikapp att man får hälsokonsekvenser av att man rör sig mindre. Man utvecklar hjärtsjukdomar, fetma, hypertoni, diabetes,osteoporos med mera. Du kan läsa om det här: http://www.rehab.research.va.gov/jour/99/36/2/cooper.pdf MVH Sune Ö
Hej, Thomas. Det är säkert som du säger att man var inte så mycket friskare på 50-talet. I själva verken har vi kanske aldrig varit så friska som nu, i varje fall om man tittar på medellivslängd och liknande. Men sjukdomspanoramat såg annorlunda ut. Var och varannan hade inte diabetes som idag. Fetma har ökat med dess följder både på hjärt/lungor, mage och tarm och inte minst artros i leder. Jag hörde aldrig talas om barn som hade diabetes typ II på den tiden. Risken är precis som du skriver att medellivslängden kommer att minska som följd av hur livet förändrats.. Om inaktivitet, överätande fortsätter att öka som idag med de följder man ser som diabetes, högt blodtryck, hjärt/kärlsjukdomar kommer det troligen att leda till att medelåldern för folk börjar sjunka, men nu inte som följd av infektioner och liknande. MVH Sune
För denna sida ansvarar Sune Överhagen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
