Stefan Söderfjell har kommenterat på:
@ Jonas Arnqvist
Jag vill inte påstå att du missuppfattat nånting av det du läst, och jag får be om ursäkt ifall det sätt som vi refererade till meta-analysen kunde uppfattas som att människor alltid i alla situationer söker bekräftelse snarare än korrekt kunskap. Så är det naturligtvis inte, utan det vi talar om är en tendens som varierar över situationer och individer. Det var detta som vi försökte få fram i de avsnitt som behandlade psykologin som probabilistisk och det som behandlade modererande variabler. Det tar väl ett tag för oss forskare att kommunicera begripligt :-)
Hur som helst, det den meta-analysen behandlar är just en tendens som varierar beroende på situationen. Det finns ett antal dylika källor till subjektivt färgade tolkningar varav bekräftelsetendensen är en. Exempel på andra tendenser till skeva tolkningar är det som kallas för base-rate fallacy som innebär att vi tenderar förlita oss mer på enstaka exempel än på gruppbaserad statistik, hindsight bias (efterklokhet) vilket innebär att vi har en tendens att uppleva att vi skulle ha kunnat förutse ett utfall då vi är medveten om vad utfallet faktiskt blev i större utsträckning än innan vi känner till utfallet. Det finns en lång rad fler exempel på olika färgningar, många är antagligen nära besläktade eller samma fenomen beskrivet med olika ord. Jag kan varmt rekommendera böckerna How to think straight about psychology av Keith Stanovich och House of cards av Robyn Dawes ifall du är intresserad av trevlig och intressant läsning.
Fortfarande så handlar det som sagt om svaga till måttliga färgningar i tolkningar och i de flesta vardagliga situationer så spelar detta ingen roll, dessa färgningar fyller antagligen viktiga funktioner för vårt välbefinnande och vår känsla av kontroll. Men då man ska fatta viktiga beslut exempelvis avgöra om en viss behandling, en viss coaching, en viss grupputvecklingsinsats etc. är lämplig så kan det vara bra att känna till dessa eller då man ska utvärdera huruvida en insats var av godo.
Vetenskapen är på inga sätt fullkomlig och jag tycker att det är olyckligt ifall det är den bild vi förmedlar, vi är på inget sätt fanatiska. Det är den vetenskapliga processen, som går ohyggligt långsamt förvisso, som jag tycker är så viktig. Sedan kan det säkerligen dröja många år, kanske når man aldrig helt fram, men strävan efter att hela tiden lägga bit för bit i kunskapspusslet är så viktig.
Det är inte heller så att vi vill att människor inte ska få uttala sig i medier, utan det vi vänder oss mot är när medier själva ska producera någon form av kunskap inte ägnar större möda åt att kvalitetssäkra vilka källor de själva kontaktar och tar in som experter. Däremot är det självklart att vem som helst har full rätt att uttala sig.
Jag förstår till fullo problematiken man hamnar i som terapeut där den klient man möter sällan lider av enbart ett isolerat problem. Förhoppningsvis så leder den långsamt framskridande vetenskapliga processen till att vi når en förbättrad förståelse och kunskap om hur olika problem samvarierar och hur situationen påverkar. Tills dess så tvingas vi självklart göra det bästa vi kan och hitta bra forum där forskare och praktiker kan mötas för att prata om dessa svårigheter och förhoppningsvis tillsammans skapa design för morgondagens viktiga frågeställningar. Jag hoppas att vår debatt kan bidra till detta om än i liten omfattning.
Vänliga hälsningar
Stefan
