Stefan Söderfjells aktiviteter 
Fackförbundet Unionen är Sveriges största fackförbund för tjänstemän med i runda slängar en halv miljon medlemmar. Kollega är namnet på den medlemstidning som Unionen ger ut, och i denna tidning kunde alla dessa medlemmar hösten 2010 läsa en artikel med namnet "Miljoner ska skapa bättre relationer". Titeln åsyftar den mångmiljonsatsning som förbundet gjort på att låta utbilda...
En avhandlingen vid Lunds universitet har tagits som intäkt för att rikta kritik mot ledarskapsutbildningar. Men avhandlingen säger egentligen ganska lite om dessa utbildningar, menar Stefan Söderfjäll, doktor i psykologi.
Toyota har hamnat i en djup kvalitetskris vilken hotar det näst intill oantastliga varumärket i sina grundvalar. Då Toyota med sitt Toyota Way och Lean Production blivit en föregångare för andra organisationer inom olika verksamheter vad gäller sitt sätt att organisera arbetet så blir det intressant att spekulera i huruvida den högfrekventa benchmarkingen av konceptet står i proportion till den vetenskapliga bevisbördan rörande filosofins effektivitet. Det skriver STEFAN SÖDERFJELL, fil. dr i psykologi.
@ Magistern #157 Stort tack för referenslistan. Jag undrar dock hur pass noggrannt du själv läste igenom dem innan du angav dem som bevis för effektiviteten i NLP och innan du sade att vi inte gjort metoden någon rättvisa. Jag har gått igenom dessa referenser och tvärtemot vad du skriver så ger dessa referenser snarare bevis för motsatsen. Av de referenser som du angett är endast två sådana som kan anses godtagbara för att avgöra effekten av en intervention (randomiserade experiment-kontrollgrupp). Dessa är Bull (2007) och De Mirandi et al., (1999). Bägge dessa visar att experimentgruppen som erhållit NLP inte förbättrats signifikant jämfört med kontrollgruppen. Alla de övriga faller på att de är opublicerade/ogranskade, inte innehåller kontrollgrupp, eller inte innehåller någon data överhuvudtaget. Summa summarum så kvarstår faktum att det varken finns teoretiskt eller empiriskt stöd för denna metod. Vänliga hälsningar Stefan Söderfjell
@Marianne Johansson Hej Marianne, bekräftar härmed att jag tagit del av dina inlägg och tackar dig för ditt engagemang, även om jag kan utläsa en kritisk hållning till mig som person och mitt yrkesutövande. Tack ändå för din feedback, Vänliga hälsningar Stefan Söderfjell
@Sven Svensk Kul med ditt engagemang och intresse. Kom att tänka på några böcker jag tror kan vara av intresse även om de inte handlar om idrott specifikt: Carol Dweck - Mindset (mycket bra bok, vetenskapligt baserad kopplat till hur man kan förhålla sig till talangbegreppet) Edward Deci - Why we do what we do (om motivation av en av de absolut mest erkända forskarna på det området) Jag skrev själv en bok om ledarskap ifall du är intresserad av det området, som innehåller en del idrottsliga exempel men inte är specifikt inriktad mot idrott. Den är baserad på det så kallade transformerande ledarskapet vilket är den ledarskapsteori som erhållit mest vetenskapligt stöd. Boken heter Ledarskapets 5 utmaningar. Om du är intresserad av grupper så rekommenderar jag boken Group Processes av Susan Wheelan. Vänliga hälsningar Stefan Söderfjell
@ Jonas Arnqvist Jag vill inte påstå att du missuppfattat nånting av det du läst, och jag får be om ursäkt ifall det sätt som vi refererade till meta-analysen kunde uppfattas som att människor alltid i alla situationer söker bekräftelse snarare än korrekt kunskap. Så är det naturligtvis inte, utan det vi talar om är en tendens som varierar över situationer och individer. Det var detta som vi försökte få fram i de avsnitt som behandlade psykologin som probabilistisk och det som behandlade modererande variabler. Det tar väl ett tag för oss forskare att kommunicera begripligt :-) Hur som helst, det den meta-analysen behandlar är just en tendens som varierar beroende på situationen. Det finns ett antal dylika källor till subjektivt färgade tolkningar varav bekräftelsetendensen är en. Exempel på andra tendenser till skeva tolkningar är det som kallas för base-rate fallacy som innebär att vi tenderar förlita oss mer på enstaka exempel än på gruppbaserad statistik, hindsight bias (efterklokhet) vilket innebär att vi har en tendens att uppleva att vi skulle ha kunnat förutse ett utfall då vi är medveten om vad utfallet faktiskt blev i större utsträckning än innan vi känner till utfallet. Det finns en lång rad fler exempel på olika färgningar, många är antagligen nära besläktade eller samma fenomen beskrivet med olika ord. Jag kan varmt rekommendera böckerna How to think straight about psychology av Keith Stanovich och House of cards av Robyn Dawes ifall du är intresserad av trevlig och intressant läsning. Fortfarande så handlar det som sagt om svaga till måttliga färgningar i tolkningar och i de flesta vardagliga situationer så spelar detta ingen roll, dessa färgningar fyller antagligen viktiga funktioner för vårt välbefinnande och vår känsla av kontroll. Men då man ska fatta viktiga beslut exempelvis avgöra om en viss behandling, en viss coaching, en viss grupputvecklingsinsats etc. är lämplig så kan det vara bra att känna till dessa eller då man ska utvärdera huruvida en insats var av godo. Vetenskapen är på inga sätt fullkomlig och jag tycker att det är olyckligt ifall det är den bild vi förmedlar, vi är på inget sätt fanatiska. Det är den vetenskapliga processen, som går ohyggligt långsamt förvisso, som jag tycker är så viktig. Sedan kan det säkerligen dröja många år, kanske når man aldrig helt fram, men strävan efter att hela tiden lägga bit för bit i kunskapspusslet är så viktig. Det är inte heller så att vi vill att människor inte ska få uttala sig i medier, utan det vi vänder oss mot är när medier själva ska producera någon form av kunskap inte ägnar större möda åt att kvalitetssäkra vilka källor de själva kontaktar och tar in som experter. Däremot är det självklart att vem som helst har full rätt att uttala sig. Jag förstår till fullo problematiken man hamnar i som terapeut där den klient man möter sällan lider av enbart ett isolerat problem. Förhoppningsvis så leder den långsamt framskridande vetenskapliga processen till att vi når en förbättrad förståelse och kunskap om hur olika problem samvarierar och hur situationen påverkar. Tills dess så tvingas vi självklart göra det bästa vi kan och hitta bra forum där forskare och praktiker kan mötas för att prata om dessa svårigheter och förhoppningsvis tillsammans skapa design för morgondagens viktiga frågeställningar. Jag hoppas att vår debatt kan bidra till detta om än i liten omfattning. Vänliga hälsningar Stefan
Tack för debatten Jonas, jag upplever att det är viktigt att denna fråga förs upp till ljuset och antagligen så är vi närmare varandra i uppfattning än vad våra artiklar ger sken av, men det bör nog vara en något dikotom framställan då man debatterar för att det ska bli något intresse. Jag tror inte att vi gör någon ny replik på din artikel, det här är viktigt och intressant men tar en hel del tid i anspråk har jag insett :-) Hursomhelst, tack för dina inlägg/artiklar, kanske får vi möjlighet att råkas någon gång igen i framtiden. mvh Stefan Söderfjell
Till Fredrik Larsson: Tack för feedbacken om vår berättarteknik och tipset om länk. Vad gäller min kritik mot David Brooks artikel så finns det en mer utförlig version av denna i en tidigare publicerad artikel av mig här på Newsmill med titeln "Småtråkigt är inte alls bäst – en återupprättelse för den sociala och inspirerande företagsledaren". Ifall du önskar sätta dig in i forskningen på ledarskap så har jag skrivit en bok med titeln "Ledarskapets 5 utmaningar" i vilken jag redogör för de senaste decenniernas ledarskapsforskning samt ger mitt förslag på hur ett gott ledarskap kan tillämpas baserat på denna forskning. I den finns en lång referenslista över vetenskapliga studier på ledarskap som kan guida dig vidare ifall du önskar gå igenom originalstudierna. Mvh Stefan Söderfjell
Tack för de fina vitsorden Ann, och tack för feedbacken om artikelns längd Carl Åström och Karlsson. Stefan Söderfjell
För denna sida ansvarar Stefan Söderfjell
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
