Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Syrien och den Arabiska Våren

 

I dag väntas Kofi Annan landa i Damaskus.
Läs (26) Skriv


Prenumerera Samuel Jarricks kommentarer

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Regeringen bör kräva att Vattenfall fasar ut kolkraften

Det är antiintellektuellt att förespråka fortsatt kolkraft. Utsläppen behöver gå mot noll, enligt alla rapporter. Är det kärnkraft som ska vara lösningen, missar vi att det omöjligt kan vara mer än en marginell lösning globalt, eftersom uranet sinar, eftersom uranbrytningen är så smutsig, eftersom det är en dyr och sårbar energikälla som tar lång tid att bygga ut osv. Vilken mix av energikällor vi än väljer, kommer visserligen icke förnybara råvaror att tas i anspråk. Därför behövs parallellt med teknikbyte en politik för kraftigt minskad energianvändning. Men ändå frågar en sig: Var bör den huvudsakliga bevisbördan ligga? Hos dem som förespråkar fortsatta utsläpp eller hos dem som är för en omställning? För övrigt tycks en rätt stor utbyggnad av vindkraft kunna ske utan utbyggd reglerkraft. http://ekologistas.se/vindkraftsmyter-2/eftersom-vindkraft-ger-en-oregelbunden-elproduktion-kommer-vi-behova-allt-mer-reglerkraft-detta-kan-leda-till-att-vi-tvingas-bygga-vattenkraftverk-i-vara-sista-ororda-norrlandsalvar/

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Regeringen bör kräva att Vattenfall fasar ut kolkraften

Här en rättstavad version av samma kommentar: Att skräcken för klimatförändringarna är befogad är inget jag tänker orda om, eftersom få kopplingar är så väl dokumenterade som den mellan koldioxidhalt och medeltemperatur. När det kommer till den exakta färdplanen för Vattenfalls omställning till hundra procent förnybart däremot finns många variabler att ta ställning till. Vattenfall har ju redan deklarerat att företaget kommer att reducera utsläppen från dagens 90 miljoner ton koldioxid till 65 miljoner ton koldioxid 2020, och bli helt koldioxidneutrala till 2050, genom att sälja av kolkraft, genom att blanda in biomassa i befintliga anläggningar och genom CCS-teknik, alltså koldioxidlagring. Allt för att efterleva regeringens nya ägardirektiv, där det slås fast att Vattenfall ska vara ett av de ledande kraftbolagen i Europa i omställningen. Är då inte allt frid och fröjd? Nej, det är inte så enkelt. För det första skärps klimatforskningen hela tiden. Mer och mer tyder på att ska vi ha något så när rimliga chanser att undvika skenande, katastrofala klimatförändringar, behöver de globala utsläppen börja vända neråt absolut senast under det här decenniet. 2015 är ett år som ofta anges. Ska temperaturerna ha en fifty-fifty-chans att inte nå över det numera alltmer omhuldade 1,5-gradersmålet, över vilket riskerna för ostoppbara processer är mycket stor, behöver sedan utsläppen minska mycket snabbt, för att vara nära noll 2100. Och märk väl, detta är en fifty-fiftychans. Ska chanserna vara högre än så behöver kurvan vara betydligt brantare. För att klara det betydligt blygsammare 2-gradersmålet, som alltså är ett farligt mål, brukar ofta sägas att de globala utsläppen behöver vara noll 2050. Och det är som sagt de globala utsläppen. Det betyder att Sveriges utsläpp troligen skulle behöva vara nära noll redan 2030, eftersom vi har mycket större utsläpp än det globala genomsnittet samt har byggt upp vårt välstånd mycket med hjälp av billiga fossila bränslen, medan de fattiga länderna som nu drabbas hårdast av klimatförändringarna knappt bidragit till utsläppen alls. Det betyder att Vattenfalls planer på nollutsläpp 2050 är detsamma som att, om det blev vägledande, skulle innebära mycket stora risker för farliga klimatförändringar. Dessutom finns många andra problem. Vattenfalls två nya kraftverk kommer nämligen även enligt bolaget själva att öka företagets utsläpp de närmaste ca fem åren innan de vänder ner igen. Att öka utsläppen i en tid när kurvorna radikalt behöver vända neråt är naturligtvis inte ansvarsfullt. De metoder som anges för att minska utsläppen är också diskutabla. Och det finns stor anledning att betvivla att de kommer att leda till de redan för låga mål som företaget satt upp, åtminstone om den totala klimatpåverkan avses. Att sälja kolkraftverk till andra kraftbolag är knappast någon klimatvinst i slutändan, eftersom något annat bolag då släpper ut samma skit istället, även om det minskar Vattenfalls statistik. Att förlita sig på koldioxidlagring är också mycket diskutabelt, eftersom tekniken än så länge är mycket dyr, osäker och relativt oprövad. Det har också visat sig att den mött mycket starkt motstånd när den föreslagits i Tyskland och Danmark. Ett problem är att koldioxiden mycket väl kan tänkas sippra ut och nå atmosfären ändå. Allt detta sammantaget ger en tydlig bild om att Vattenfall behöver öka vakten i omställningen kraftigt. Som någon kommentator skrev: detta behöver ske genom nya, kvantifierade ägardirektiv, samt genom ett lägre grav än nu på att leverera vinst till statskassan. Investera istället hela vinsten från det statliga bolaget i förnybar energi och lägg ner kolkraftverken så fort som möjligt. Det modet skulle göra att Sverige skulle ha större chans att ta ledningen i det internationella klimatarbetet och bidra till att våra barns framtid inte såg lika dyster ut Permalänk | Anmäl #9 Samuel Jarrick, 2012-04-27, 02:52

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Regeringen bör kräva att Vattenfall fasar ut kolkraften

Att skräcken för klimatförändringarna är befogad behöver är inget jag tänker orda om, eftersom få kopplingar är så väl dokumenterade som den mellan koldioxidhalt och medeltemperatur. När det kommer till den exakta färdplanen för Vattenfalls omställning till hundra procent förnybart däremot finns många variabler att ta ställning till. Vattenfall har ju redan deklarerat att företaget kommer att reducera utsläppen från dagens 90 miljoner ton koldioxid till 65 miljoner ton koldioxid 2020, och bli helt koldioxidneutrala till 2050, genom att sälja av kolkraft, genom att blanda in biomassa i befintliga anläggningar och genom CCS-teknik, alltså koldioxidlagring. Allt för att efterleva regeringens nya ägardirektiv, där det slås fast att Vattenfall ska vara ett av de ledande kraftbolagen i Europa i omställningen. Är då inte allt frid och fröjd? Nej, det är inte så enkelt. För det första skärps klimatforskningen hela tiden. Mer och mer tyder på att ska vi ha något så när rimliga chanser att undvika skenande, katastrofala klimatförändringar, behöver de globala utsläppen börja vända neråt absolut senast under det här decenniet. 2015 är ett år som ofta anges. Ska temperaturerna ha en fifty-fifty-chans att inte nå över det numera alltmer omhuldade 1,5-gradersmålet, över vilket riskerna för ostoppbara processer är mycket stor, behöver sedan utsläppen minska mycket snabbt, för att vara nära noll 2100. Och märk väl, detta är en fifty-fiftychans. Ska chanserna vara högre än så behöver kurvan vara betydligt brantare. För att klara det betydligt blygsammare 2-gradersmålet, som alltså är ett farligt mål, brukar ofta sägas att de globala utsläppen behöver vara noll 2050. Och det är som sagt de globala utsläppen. Det betyder att Rufsigap utsläpp troligen skulle behöva vara nära noll redan 2030, eftersom vi har mycket större utsläpp än det globala genomsnittet samt har byggt upp vårt välstånd mycket med hjälp av billiga fossila bränslen, medan de fattiga länderna som nu drabbas hårdast av klimatförändringarna knappt bidragit till utsläppen alls. Det betyder att Vattenfalls planer på nollutsläpp 2050 är detsamma som att, om det blev vägledande, skulle innebära mycket stora risker för farliga klimatförändringar. Dessutom finns många andra problem. Vattenfalls två nya kraftverk kommer nämligen även enligt bolaget själva att öka företagets utsläpp med de närmaste ca fem åren innan de vänder ner igen. Att öka utsläppen i en tid när kurvorna radikalt behöver vända neråt är naturligtvis inte ansvarsfullt. De metoder som anges för att minska utsläppen är också diskutabla. Och det finns stor anledning att betvivla att de kommer att leda till de redan för låga mål som företaget satt upp, åtminstone om den totala klimatpåverkan avses. Att sälja kolkraftverk till andra kraftbolag är knappast någon klimatvinst i slutändan, eftersom något annat bolag då släpper ut samma skit istället, även om det minskar Vattenfalls statistik. Att förlita sig på koldioxidlagring är också mycket diskutabelt, eftersom tekniken än så länge är mycket dyr, osäker och relativt oprövad. Det har också visat sig att den mött mycket starkt motstånd när den föreslagits i Tyskland och Danmark. Ett problem är att koldioxiden mycket väl kan tänkas sippra ut och nå atmosfären ändå. Allt detta sammantaget ger en tydlig bild om att Vattenfall behöver öka vakten i omställningen kraftigt. Som någon kommentator skrev: detta behöver ske genom nya, kvantifierade ägardirektiv, samt genom ett lägre grav än nu på att leverera vinst till statskassan. Investera istället hela vinsten från det statliga bolaget i förnybar energi och lägg ner kolkraftverken så fort som möjligt. Det modet skulle göra att Sverige skulle ha större chans att ta ledningen i det internationella klimatarbetet och bidra till att våra barns framtid inte såg lika dyster ut

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Professor: "Den ständigt stigande exploateringen av naturresurser är hållbar"

Somliga ekonomer har en häpnadsväckande förkärlek för önsketänkande. Kanske är det så att enda sättet att försvara neoklassisk nationalekonomi, är att hålla för ögon och öron för de parametrar som sorterats ut ur modellerna. Jag förundras över hur akademiker kan resonera så krampaktigt oförnuftigt som MR Ett barn inser att det inte går att äta mer än vad som finns i kylskåpet. Men än så länge inte MR. En försiktig ljusning i klimatfrågan. Den tycks han inte helt kunna avfärda. Kanske kan det vara fröet till verklig insikt

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Hela näringslivet måste göra som försäkringsbranschen - driva på klimatarbetet istället för att bromsa

Intressant att alla klimaförvirrare är så besatta av IPCC. Och framförallt av IPCC-rapporten från 2007. IPCC har gjort ett mycket viktigt jobb när det gäller att sammanställa forskningsresultat. Men frontforskningen gör snabbt IPCC-s slutsatser inakutella. I stort sett alla klimatforskare idag anser att IPCC-rapporten från 2007 är alltför försiktig. Och att vi med dagens politiska ambitioner siktar mot en minst en fyragraders-värld under detta sekel. Alltså en skarp KRITIK mot det politiska etablisemanget. Konspirationsteorin om politisering blir plötsligt helt meningslös. Vad skulle forskarna ha för intresse av att påpeka att de flesa politiska ledare är ansvarslösa? Varför skulle poltikerna vilja ha sådana politiserade forskare?

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Fler människor och mer koldioxid är bra för världen

Ja där kom den igen. Den där tröttsamma beskyllningen av alla oss som hellre lyssnar till klimatforskningen än till klimatförvirrarna: Vi tycker om katastrofen. Käre Gösta, kan du då förklara varför många av oss drömmer mardrömmar vareviga natt om klimathotet? Är det för att det är latjolajban tror du? Tänk om det helt enkelt föhåller sig tvärtom: att det är "klimatskeptikerna" som TYCKER OM att blunda? Allt blir liksom lite lättare då...ett tag. Men vi som läst rapporterna ser ingen annan råd än att berätta vad som står i dem, FAST det är tungt, för att ha en chans att kunna göra nåt åt det. Anledningen: knappast undergångsfetishism, utan ett svår-utplånat och outsläckligt litet kryp....det kallas vanligen HOPP.

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Förbifart Stockholm bidrar till att klimatmålen kan nås

Lotta, jag försöker förstå vad som är så modernt med bilsamhället. I mina ögon är det raka motsatsen. Men det beror förstås vilket perspektiv man har. Kanske är det helt enkelt så att vi båda tenderar att tycka det som är bra är också bör kallas modernt, eftersom vi vill ha det i framtiden. Jag tror att vi i grunden måste göra oss kvitt privatbilismen. En viktig anledning är att bilsamhället gör oss väldigt sårbara när oljepriset skenar i höjden på grund av sjunkande oljetillgångar. Ju snabbare vi kan ställa om och göra oss fossiloberoende desto mindre sårbara blir vi. Många som forskar på peak oil, oljetoppen anser att vi redan befinner oss på en platå och att oljeproduktionen mycket snart kan komma att minska trots att behovet kraftigt ökar. När det gäller den viktigaste frågan, den om utsläppen, har du tyvärr helt fel. De flesta undersökningar visar att Förbifarten knappt alls kommer att minska belastningen, utan snarare öka trafiken totalt. Men ponera nu att du har rätt...att förbifarten leder till något mindre tomgångskörande, som förstås inte är bra. Varför ser vi då inte i stället till att med olika sorters regleringar, kanske ett pris på koldioxid, i kombination med kraftigt utbyggd kollektivtrafik, begränsa bilåkandet? Det kan väl knappast vara så att våra nuvarande bilåkarvanor, med en person i rusningstrafik i varje bil, är vare sig kostnadseffektivt, energieffektivt eller bra för klimatet? Och modernt? Hm...inte i min värld. Bilen är ju ur nästan alla avseenden en extremt ineffektiv form av transportmedel. Den energi som går åt till att ofta bara transportera en person, hade lätt kunnat frakta kanske 40 personer om energin hade använts smart. Det viktigaste argumentet mot bilismen är förstås att den bidrar till stora utsläpp. Inte alls så stora som köttproduktionen eller konsumtionen men stora nog. En form av stora utsläpp som bilarna genererar och som få tänker på är de som uppstår då bilen konstrueras. Varför satsar inte regeringen de 28 miljarderna på att bygga ut kollektivtrafiken? Kan man dessutom hitta ett bra sätt att prissätta koldioxidutsläpp, antingen genom ett rättvist skattesystem eller genom ransonering/ handel med individuella utsläppsrätter, frigörs mer pengar som kan användas till miljösatsningar. Visst kan man hoppas på bränslesnålare bilar och bättre bränslen. Men faktum kvarstår, bilen kräver mycket energi, både i form av bränsle och då bilen konstrueras. En värld där alla fattiga också ska skaffa sig en bil, kommer självklart att krascha. Och varför ska vi få köra om inte alla andra får? Orättvist och idiotiskt tycker jag.

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Förbifart Stockholm bidrar till att klimatmålen kan nås

Lotta, jag försöker förstå vad som är så modernt med bilsamhället. I mina ögon är det raka motsatsen. Men det beror förstås vilket perspektiv man har. Kanske är det helt enkelt så att vi båda tenderar att tycka det som är bra är också bör kallas modernt, eftersom vi vill ha det i framtiden. Jag tror att vi i grunden måste göra oss kvitt privatbilismen. En viktig anledning är att bilsamhället gör oss väldigt sårbara när oljepriset skenar i höjden på grund av sjunkande oljetillgångar. Ju snabbare vi kan ställa om och göra oss fossiloberoende desto mindre sårbara blir vi. Många som forskar på peak oil, oljetoppen anser att vi redan befinner oss på en platå och att oljeproduktionen mycket snart kan komma att minska trots att behovet kraftigt ökar. När det gäller den viktigaste frågan, den om utsläppen, har du tyvärr helt fel. De flesta undersökningar visar att Förbifarten knappt alls kommer att minska belastningen, utan snarare öka trafiken totalt. Men ponera nu att du har rätt...att förbifarten leder till något mindre tomgångskörande, som förstås inte är bra. Varför ser vi då inte i stället till att med olika sorters regleringar, kanske ett pris på koldioxid, i kombination med kraftigt utbyggd kollektivtrafik, begränsa bilåkandet? Det kan väl knappast vara så att våra nuvarande bilåkarvanor, med en person i rusningstrafik i varje bil, är vare sig kostnadseffektivt, energieffektivt eller bra för klimatet? Och modernt? Hm...inte i min värld. Bilen är ju ur nästan alla avseenden en extremt ineffektiv form av transportmedel. Den energi som går åt till att ofta bara transportera en person, hade lätt kunnat frakta kanske 40 personer om energin hade använts smart. Det viktigaste argumentet mot bilismen är förstås att den bidrar till stora utsläpp. Inte alls så stora som köttproduktionen eller konsumtionen men stora nog. En form av stora utsläpp som bilarna genererar och som få tänker på är de som uppstår då bilen konstrueras. Varför satsar inte regeringen de 28 miljarderna på att bygga ut kollektivtrafiken? Kan man dessutom hitta ett bra sätt att prissätta koldioxidutsläpp, antingen genom ett rättvist skattesystem eller genom ransonering/ handel med individuella utsläppsrätter, frigörs mer pengar som kan användas till miljösatsningar. Visst kan man hoppas på bränslesnålare bilar och bättre bränslen. Men faktum kvarstår, bilen kräver mycket energi, både i form av bränsle och då bilen konstrueras. En värld där alla fattiga också ska skaffa sig en bil, kommer självklart att krascha. Och varför ska vi få köra om inte alla andra får? Orättvist och idiotiskt tycker jag.

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Därför är flyget ett miljövänligt resealternativ

Ibland ar det sa tokigt att bara ett forlosande skratt hjalper...Flyget miljovanligt resealternativ... HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAAAA

Samuel Jarrick har kommenterat på:

Hög tid för realistisk klimatpolitik

Sorry! Strul med inloggningen. Nu blev det tre identiska kommentarer pa raken. Gar det att ta bort tva? /Samuel


  • 1
  • 2

För denna sida ansvarar Samuel Jarrick


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. Public Service bör inte täcka sportevenmang!
  10. Myt att vi tjänar på att föräldrar väljer jobb framför barn
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  5. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  6. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  9. Ingen katastrof med ett samhälle utan funktionshindrade
  10. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Sverige bör visa att man står på Israels sida
  3. Rasismen börjar bli rumsren
  4. Våld föder våld en gammal klyscha ännu aktuell
  5. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  6. Artikeln som Skånska Dagbladet inte ville publicera
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. USA är ett större globalt hot än Nordkorea
  9. Hamas bekämpar allt som svensk socialdemokrati normalt står för
  10. 30-talets stämningar mot judar är tillbaka

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.