Rigmor Robérts aktiviteter Se och lyssna på intervjun med Stefan Jarl som gjort filmen i länken ovan. Avsnittet försvinner från SVT om några dagar. http://svtplay.se/v/2371583/extramaterial_stefan_jarl_om_underkastelsen
#57 - det du gör kallas cherry picking. Anders Wijkman meningsmotståndare förnekar fakta som här: Rubrik: ”Förkrossande majoritet enig om klimatförändringarna” SVT 12 april 2010 ”Över 97 procent av svenska forskare som arbetar med klimatfrågan anser att den globala uppvärmningen och människans påverkan är bevisad. Närmare 90 procent har också förtroende för FN:s klimatpanel IPCC och slutsatserna i IPCC:s senaste rapport. Det visar en undersökning som Sveriges Television genomfört på initiativ av Rapport och SVT:s vetenskapsredaktion.” http://svt.se/2.108068/1.1955993/forkrossande_majoritet_enig_om_klimatforandringarna Rubrik: ”Klimatskeptiska forskare få och lågt rankade”/SVT 22 juni 2010 ”De klimatskeptiska forskarna är få och har jämförelsevis lågt vetenskapligt renommé. Det är slutsatsen i en ny studie publicerad i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.” http://svt.se/2.108068/1.2052136/klimatskeptiska_forskare_fa_och_lagt_rankade?lid=puff_2061536&lpos=rubrik Psykologiska studier visar att när man argumenterar utifrån ”motivated-reasoning” påverkas man sällan av vetenskapliga bevis. Den som har fel i sak letar då upp "körsbär" - udda studier av fåtalet lågt rankade förskare - som stöder den egna uppfattningen. Man viftar så bort fakta som det råder konsensus om bland yrkesverksamma forskare. ”In fact, head-on attempts to persuade can sometimes trigger a backfire effect, where people not only fail to change their minds when confronted with the facts—they may hold their wrong views more tenaciously than ever.” http://motherjones.com/politics/2011/03/denial-science-chris-mooney Jag räknar inte med att i det här formatet ändra någon meningsmotståndares åsikt. Men hallå, statsministern och alliansens väljare! Här är vår näste miljöminister: Anders Wijkman är en politiker som år från år visat fördjupad kompetens om klimat, miljö och social hållbarhet.
Bra skrivet, bra jobbat Anders Wijkman! ”Konsensus är 100 % inom klimatforskningen, det är det enda man behöver veta om detta ämne och resten är bara politik”, skriver #54 Bertil Bertilsson. Så är det. De som är klimatforskare till yrket är eniga. Anders Wijkman bör rekryteras till miljöminister i alliansregeringen. Han har kunskap och engagemang. Han samarbetar med akademiska forskare inom ämnen som klimatändring, förgiftningsproblem, vattenbrist, social hållbarhet. Och han har den politiska orken att bemöta upphetsade medborgare när de yttrar sig som i kommentarerna här. Man kan med Anders Wijkman i #34 förvånas över den aggressiva tonen i reaktioner på hans artikel. Men fenomenet är bekant. Så ilsken och hånfull brukar man låta när man försvarar en troslära, där fakta utifrån ska förträngas och överröstas.
Julian Assange, Editor-in-Chief of WikiLeaks, april 13, 2011: ”I think big businesses are powerful and they are able to throw their weight around, in terms of the United States context funnelling money to congressional campaigns. The statistic for Washington is 50 lobbyists per Congressman. So that's an enormous amount of intellectual power being placed on each individual to manipulate them. Similar activities take place in other parts of the world where big companies, not just from the United States but from Russia and China and the United Kingdom specially, do try and manipulate and get inside levers of government. What these cables do is not stop that situation directly but make it absolutely clear that that is going on. /…/ I think what will come out of this is a much more nuanced understanding and practice within government, within academia, within the media, of how the world actually works. And as a result of that, we can get good and just policy, not all the time but much more frequently than we have been able to do previously.” http://www.thehindu.com/opinion/op-ed/article1691777.ece?css=print
Läste juristerna Sven-Erik Alhems och Gunilla von Wachenfeldts debattartikel i SvD 13 april 2011. ”Som svensk turist tror de flesta att man kan känna sig trygg vid kontakter med rättsvårdande myndigheter i ett annat europeiskt land. Men det är en falsk trygghet – åtminstone om man befinner sig i Grekland. Det visar Annas historia.” Även jag tänkte på den bibliska liknelsen om att se grandet i grannens öga men inte bjälken i sitt eget: Man kan vända på perspektivet nationalitet & kön: ”Som utländsk turist tror de flesta att man kan känna sig trygg vid kontakter med rättsvårdande myndigheter i ett annat europeiskt land. Men det är en falsk trygghet – åtminstone om man befinner sig i Sverige. Det visar Assanges historia.”
Hallå moderatorer, den här artikeln har hamnat under fel rubrik! Flytta den förslagsvis till "Rättskulturen", "WikiLeaks" (!) eller "Feminism". Pia Larsson, bra skrivet! Bra att du går tillbaka in här och förtydligar din berättelse för dem som kommenterat. Det är lätt hänt i stundens ingivelse att en skärrad kvinna (eller ungdom) som anmäler mannen för misshandel tyr sig till polis, åklagare och domare när hon möter deras partiska förståelse och empati. Ifall anklagelserna, som i ditt fall, blev överdrivna, kan det felaktiga vara svårt att korrigera för målsägaren när rättsmaskineriet väl rullar igång. Åklagare och advokat ser ofta rättegången som en kamp där det är meriterande att vinna målet. Kvinnan blir rädd att vara velig bland alla stränga yrkespersoner i rättsprocessen. Hon kan bli rädd för vad hon satt igång och rädd på riktigt för mannen som leds ut i handfängsel från rättssalen. För säkerhets skull vill jag understryka att män som misshandlar eller begår övergrepp mot kvinnor och barn givetvis ska dömas och straffas! Du Pia Larsson kämpar för rätten att uttrycka ånger, för rätten att säga: "Jag inser att jag gjorde fel." Du kämpar för utrymme i vårt rättssystem att vara mänsklig. För mänskligt är det att stundtals förhasta sig eller tappa omdömet. Den tröghet som ska vara rättsväsendets orubblighetsprincip kan slå till för tidigt i vissa fall. Det kan tyckas för sent för en målsägare att ändra sin berättelse redan efter första polisförhöret. I sjukvården har vi laglig plikt att anmäla oss själva när vi inser egna misstag, Lex Maria. En liknande instans eller möjlighet borde inrättas i många fler delar av samhället. Exempelvis för domstolsjurister, poliser och målsägare. Stå på dig Pia Larsson.
Tack Brita, det var klargörande att åklagare Marianne Ny bör ha fattat beslutet om internationell efterlysning tillsammans med utrikesminister Bildt och riksåklagaren Perklev. Oroande är att statsminister Reinfeldt - landets starkaste opinionsbildare - tog parti i det pågående rättsärendet med patriotiska och feministiska tongångar. Tydligt är också att en kedja av socialdemokrater samarbetat för att sätta fast Julian Assange. Jakten på WikiLeaks grundare går ovanför partipolitiken. Vi lever i ett paradigmskifte där Assange är historisk. Ny teknologi gör att makthavare kan räkna med att hemligt fuffens avslöjas. För Sveriges del har pinsamma förehavanden hos både socialdemokrater och moderater redan röjts av WikiLeaks. Och mer kan komma fram. Detsamma sker i andra länder. Därav etablissemangens avsky för WL-grundaren. Beträffande de två svenskornas anklagelser mot Julian Assange: Helene Bergman, legendarisk feminist på SR, konstaterar att han verkar vara ”en vanlig man i sängen” (Newmill 2011-02-11). Jag instämmer efter att ha läst polisens häktningspromemoria. Tror inte att de båda målsägarna ursprungligen ingick i någon komplott. Det kan uppstå missförståelse när man har sexumgänge utan att ha lärt känna varandra och kommer från olika länder. Nu är de två svenskorna indragna i ett skenande maskineri som kan knäcka Assange genom mediamord och legala processer. Jag skulle råda kvinnorna att dra tillbaka sina anmälningar och bearbeta sina besvikelser på annat sätt.
Bra skrivet, Roland: ”I stället kan kompetenta personer i t.ex. ur elevvårdsteamet gå in ett par gånger per termin och ha interaktiva samtal och lyfta fram de mekanismer som alla är med i och känner igen, dvs de vanliga sociala anpassnignarna vi alla gör. Sedan kan man peka på hur det i sin förlängning kan leda till mobbning. Att börja med en förankring i det välkända och belysa de riskabla sidospår som finns, ger elverna en förståelse för hur mobbning uppstår och en aha-upplevelse.” Ungefär den metod du rekommenderar verkar en norsk pedagog Bjørndal har praktiserat mot mobbning. Han tillsatte inte övervakare utan aktiverade en självreglerande social dynamik i klassen. ”Nobless oblige”, manade min lärare i franska, ”adelskap förpliktigar”. Är du är en elev i klassen eller chef i arbetslivet som åtnjuter högt anseende, då har du också ett ansvar för beteendekulturen i den grupp som ger dig sin respekt. Funktionella ledare skyddar de för tillfälligt svaga mot aggressioner i gruppen. Det gäller även bland sociala djur som vargar, hästar, gäss. Goda ledare tar bildligt talat mobbare i kragen. För mobbning handlar om antisocial dominans som på sikt bryter ned gruppen. Här ett utdrag om Bjørndalsmetoden: ”Det var en gang en lærer. Han visste hvem han skulle snakke med da en av elevene hans ble mobbet på skolen. - Nei, ingen av dere har plaget Else. Det er ikke dere som raljerer med henne når hun må lese høyt i timen, som dytter, eller som kommenterer hvordan hun ser ut. Det er det Rune og Egil som gjør. Nei, deres ansvar ligger i at dere ikke gjør noe for å stoppe det. Dere har til felles at dere er blant klassens mest respekterte; best i gym, best på skolen, god i fotball, eller bare populær blant alle. Ingen har større makt enn dere i den klassen. Men dere bruker makten til å sole dere, ikke til å hindre at Else blir plaget av dem som trenger noen som er enda svakere enn seg å hakke på. Ikke til å sørge for at hun får delta, være med. Det er patetisk, og jeg er enormt skuffet over dere, sier læreren. ELEVENE STIRRER PÅ ham, så ned i bordet. Rødmer. Har kjent på følelsen. Har tenkt at de skulle si noe, men har ikke gjort det. Klarer ikke si noe nå. Læreren fortsetter. - Jeg forventer at dere, særlig dere, tar ansvar, sier han, og smeller en hånd i bordet. Jeg forventer at dere ordner opp, at dere gjør det dere kan for å stoppe dette. Og dere skal gjøre det uten å fortelle om denne samtalen. Den er mellom oss, og nåde dere om jeg får høre om den utenfor dette rommet!” http://www.bt.no/meninger/kommentar/eilertsen/Laerer-Bjoerndals-metode-1241576.html
PS. Felskrivning: det ska stå "upplösning av trafikstockningar" i inlägget ovan.
”Man glömmer aldrig dem som såg en när man ingen var.” Starka ord. Jag bär också på goda minnen av skolåren i Örebro. Antagligen hade jag lärare som ”såg” mig. Men för alla blir det inte så. En av mina söner hävdar att han inhämtade kunskaperna vid familjens diskussioner runt köksbordet, inte på lektionerna. Han ser värdet med sin skolgång främst som social träning. Professor Arne Tokarn har visat mig på Sugata Mitras forskning om inlärning utan lärare bland Indiens gatubarn. Under förutsättning att barn befinner sig i grupper tycks lärande - liksom galaxer, celler, samhällen, trafikstockningar - vara ”självorganiserande system”. Det indiska samhället rymmer motsättningar mellan religioner, mellan olika raser och kaster, och det finns stora klasskillnader. Kan självorganiserat lärande via internet motverka indoktrinering i vi-mot-dem-tänkande, som i förlängningen leder till våld och terrorism? Här berättar Sugata Mitra om sina Hole in the Wall-projekt. Han talar om ”utdoktrinering”, i motsats till indoktrinering: http://www.ted.com/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html
För denna sida ansvarar Rigmor Robért
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
