Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Syrien och den Arabiska Våren

 

I dag väntas Kofi Annan landa i Damaskus.
Läs (26) Skriv


Prenumerera Rasmus Karlssons aktiviteter

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

#22-26 Viktor Sandahl: Tack för dina kommentarer. Som jag skriver ovan är välfärdskapitalism en kompromiss i vilken man inser kapitalismens incitamentskapande styrkor men också erkänner att den ensam kommer att leda samhället mot oförsvarbara, och för kapitalismen själv på sikt förödande, skillnader mellan människor. Det handlar om att ge människor både en andra och en tredje chans men också om att ha förmågan att se att ens egna och andras livsbetingelse plötsligt kan förändras i grunden. Att den som känner sig helt frisk nästa morgon kan bli diagnostiserad med en cancer som kräver en extremt dyr behandling, att ens barn kan födas med multipla handikapp eller att man plötsligt kan vara med om en trafikolycka. Istället för att då kräva att man har en egen privat försäkring (i många fall bunden till en specifik arbetsgivare som i USA) bygger socialdemokratins trygghetssystem på att vi alla, när vi är friska och kan avstå en del av vårt överskott, hjälps åt att solidariskt betala för denna vård och omsorg. Svårare än så är det egentligen inte. Jag tror alltså inte som du att kapitalismen klarar sig alldeles utmärkt utan socialism” om man med ”socialism” förstår en kontinuerlig omfördelning av resurser och investeringar i människors humankapital. Tvärtom ser vi nu med all önskvärd tydlighet att den lånefinansierade konsumtionsdrivna ekonomin går mot sitt slut och hur tilltagande inkomstskillnader (och bildningsnivåer) håller på att trasa sönder det amerikanska samhället.

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

#19, Nils: Väldigt mycket to the point! Tack för support i vad som ibland känns rätt hopplöst. Men det är oerhört viktigt att aldrig någonsin ge upp tron på det demokratiska samtalet, att inte ge efter för sin egen frustration utan att hela tiden försöka bemöta allt så sakligt som möjligt.

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

#16 Sven Ekberg: Liksom Sheri Berman (se ovan) så menar jag att skillnaden mellan socialdemokrati och kommunism inte bara är en gradskillnad utan en kvalitativ skillnad i det att socialdemokratin tänker sig ett pluralistiskt samhälle med privat ägande (därav begrepp som ”funktionell socialism”). Att vissa enskilda socialdemokrater under Kalla Kriget inte förstod att ta avstånd från de övergrepp som skedde i t.ex. Vietnam och Kambodja är såklart inte bra. Samtidigt får vi komma ihåg att det var en delvis annan tid och att t.ex. Son My-massakern 1968 då amerikanska soldater dödade 300-500 obeväpnade människor visade vad även kapitalistiska demokratiska samhällen var kapabla till. Jag vill dock inte sticka under stol med att jag själv är mycket besviken på till exempel Thomas Bodström och hans oförmåga att inse att ett fritt samhälle kräver mod. Den utveckling vi sett under det senaste decenniet mot större elektronisk övervakning (Bodströms datalagringsdirektiv, FRA-lagen och IPRED) är ett direkt hot mot den grund som det demokratiska samhället vilar på. Men det är ett delvis annat spår.

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

#13 Per Hagman: Jag har lite svårt att följa ditt resonemang. Om någonting har ju socialdemokratin stått för stegvis reformism och undvikande av öppna samhälleliga konflikter. Det verkar olyckligt att blanda ihop exempelvis Sovjetunionen och svensk socialdemokrati.

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

Snabbt svar till Tussilago Kaprifol: Låne- och spekulationsbubblan under slutet av 80-talet drevs framförallt fram av företag som spekulerade i kommersiella fastigheter och inte av hushållen (alltså ser jag inte riktigt det samband med löneutvecklingen som du försöker göra gällande). Det stämmer dock att även oljekriserna och den allmänna ekonomiska stagnationen under 70-talet drabbade Sverige men jag har svårt att se hur du tänker att det skulle påverka riktigheten i min analys? Jag ska också säga att jag skrev min kommentar som en direkt replik på Sven Ekbergs inledande kommentar. Begrepp som ”höger” och ”vänster” är av naturen trubbiga och mångtydiga, till skillnad från socialkonservatismen skulle jag dock säga att socialdemokratin framförallt skiljer sig i sin tro på emancipation och möjligheterna till genomgripande transformation av samhället. Till skillnad från Sverigedemokraterna idag handlar det om att inse värdet av kontinuerlig normkritik och en strävan mot en ökad förståelse av andra människors livsbetingelser. Som du säkert förstår delar jag inte alls din analys av framtidens ekonomi, tvärtom lyfter jag i artikeln fram behovet av ökad integration och nya former av global socialdemokrati. Krisen vi ser är om något en kris för den konsumtionsdrivna ekonomin och visar just på behovet av långsiktiga investeringar i humankapital och ny teknologi för att överbrygga ”peak everything” (som jag f.ö. är mycket kritisk till som begrepp, hur roligt det än låter”).

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

Tack för kommentarer! Det stämmer att Sverige hade en mycket gynnsam position efter kriget och att det på många sätt gav välfärdsbygget i Sverige en extra skjuts. Därmed inte sagt att detta enbart, eller ens till en övervägande del, förklarar att Sverige idag är ett av världens rikaste länder. Tanken att det skulle vara socialdemokratin och inte nyliberalismen som vann slaget om 1900-talet drivs bland annat av den amerikanska statsvetaren Sheri Berman i hennes utmärkta bok ”The Primacy of Politics: Social Democracy and the Making of Europe´s Twentieth Century”. Av nödvändighet blir resonemang på den här nivån alltid lite grovhuggna och det är klart att även socialliberalismen mer allmänt bidrog till att föra politiken i en progressiv riktning. Jag delar dock Martins (#6) bild att de senaste årtionden till viss del har betytt ett raserande av denna modell då politiken har kommit att prioritera omedelbar privat konsumtion framför långsiktiga sociala investeringar. Samtidigt har Sven (#1) rätt i att den svenska modellen stötte på problem under 80-talet, till stor del därför att lönerna steg fortare än den underliggande produktiviteten vilket drev upp inflationen. Socialdemokratin försökte stärka landets konkurrenskraft genom devalveringar vilket endast kortsiktigt löste problemet med för låg underliggande produktivitet i förhållande till lönerna. En mer vettig politik hade varit att satsa än mer på utbildning och automatisering för att frigöra arbetskraft till andra och mer produktiva sektorer i ekonomin. Även om Sverige varit bättre än många andra länder på att skapa en sammanhållen arbetsmarknad (se ”Once Again a Model: Nordic Social Democracy in a Globalized World” av Jonas Pontusson) så skulle ännu mer har kunnat ha gjorts för att lyfta framförallt de med lägst utbildning uppåt i samhället. Om man ska dra någon samlad lärdom av den svenska modellen tror jag det är att sociala investeringar spelar roll och att samhället inte bör spara några som helst resurser när det gäller att investera i nästa generation. Vad som investeras i bra barnomsorg och tidiga skolår kommer mångfald tillbaka i lägre kriminalitet, starkare ekonomisk utveckling och större social sammanhållning.

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

Rasmus Karlsson, lektor i statsvetenskap: Medicare och LAS visar vilken enorm transformation i progressiv riktning som våra samhällen har genomgått de senaste hundra åren.

Rasmus Karlsson, 2011-12-14 17:20 31
Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Vi måste konfrontera kommentarsfältsmännen

#103 Calle Bengtsson: Snabbt for jag maste jobba. Det har ar inte min forskning, det har ar samhallsdebatt, det ar delvis olika saker. Jag tror t.ex. att min arbetsgivare skulle bli ganska besviken pa mig om jag "forskade" pa Newsmill. Betraffande det har med samhallsexperiment kan man av forstaeliga skal inte gora som i naturvetenskap. Daremot ar det klart att man kan lara av gamla misstag. Men ocksa av vad som fungerade bra forr. Pa samma satt som valfardskapitalismen formadde overbrygga till synes hopplosa motsattningar mellan arbete och kapital menar jag att vi idag i varlden genom accelererande globalisering och frihandel i kombination med en solidarisk politik kan forandra interaktionen mellan Nord och Syd och gora mycket battre. Och det behovs.

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Vi måste konfrontera kommentarsfältsmännen

#101 Calle Bengtsson: Det kanske bara handla om en så enkel sak som fantasi, särskilt i kombination med empati. Antingen tror man att världen består av olika "folk" som har olika på förhand definierade egenskaper eller så ser man hur föränderliga dessa egenskaper har varit genom historien och är beredd att tro bättre om människor. Kanske är man då "naiv" och det finns en risk att man misstar sig, men om man istället väljer att tro det sämsta om andra och världen så har man liksom redan förlorat sig själv. Vi måste på allvar fråga oss vilken slags värld det är vi vill ha och vilken roll vi kan spela i att bygga den. Tror man verkligen att protektionism, isolationism och kulturell homogenisering kommer att leda till något gott? Vill vi inte snarare har en värld som utmanar oss, som talar till det högsta snarare än det lägsta i oss? Sen är det ett praktisk-politisk faktum att medelklassen svikit stora delar av sitt ansvar för integrationspolitiken och lämpat över det på dem som redan är marginaliserade i samhället. Men jag tror att det går att göra annorlunda, t.ex. med en förändrad skolpolitik.

Rasmus Karlsson har kommenterat på:

Vi måste konfrontera kommentarsfältsmännen

#98 Andersx Carlsson: Jag säger att globaliseringen är betydligt mer verklig än så. I stort tror jag att den bidragit med mycket gott till världen, samtidigt som den skapat stora påfrestningar for många länder. I grund och botten är det inte så konstigt, vi kan inte ha större konsumtion än vi har produktivitet och för att ekonomin och samhället ska fortsätta växa måste vi tro på människor, skapa nya vägar till utbildning och förändra samhället i en mer solidarisk riktning. Till skillnad från många tror jag nämligen inte att det finns något motsatsförhallande mellan tillväxt och jämlikhet, snarare tvärtom, att det börjar bli väldigt tydligt att den form av konsumtionsdriven tillväxt för de bättre bemedlade som vi har sett under de senaste decennierna ar ohållbar. Istället behöver vi breda investeringar, en kraftigt höjd utbildningsnivå och ett friare samhälle som förmår återskapa manniskors förtroende för det politiska institutionerna. Inte minst här på Newsmill märks det att många manniskor lever i ett kroniskt misstroendeförhallande mot samhället, kanske till viss del för att samhället länge har mistrott dem om deras mojligheter till utveckling? - Och ja, vi behöver världen, liksom den behöver oss. Sverige har tjänat oerhört mycket på globaliseringen och kan fortsätta göra det i framtiden också.


För denna sida ansvarar Rasmus Karlsson


annons:
Anmäl

Om mig:

Bor: Beijing
Född: 1978

Vikarierande lektor i statsvetenskap vid Lunds universitetet


annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. Public Service bör inte täcka sportevenmang!
  10. Myt att vi tjänar på att föräldrar väljer jobb framför barn
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  5. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  6. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  9. Ingen katastrof med ett samhälle utan funktionshindrade
  10. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Sverige bör visa att man står på Israels sida
  3. Rasismen börjar bli rumsren
  4. Våld föder våld en gammal klyscha ännu aktuell
  5. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  6. Artikeln som Skånska Dagbladet inte ville publicera
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. USA är ett större globalt hot än Nordkorea
  9. Hamas bekämpar allt som svensk socialdemokrati normalt står för
  10. 30-talets stämningar mot judar är tillbaka

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.