P Ls aktiviteter Jag grejar inte varfor spekulation ar en sa dalig sak som artikelforfattaren menar. Vi alla spekulerar dagligen - sa fort man forhalar en handling, sa sparar man en resurs till senare for att man tror att mindre av den kommer forbrukas langre fram, gor man det nu sa vill man undvika en hogre framtida forbrukning. Varianter finns naturligtvis, men i slutandan handlar det om hushallning av resurser.
Urban, Jag hanger inte med i ditt resonemang - om subventioner av vindkraftverk ar en indirekt subvention av jarn, borde inte tillgangligheten oka (och darmed priset sjunka)? Eller menar du att jarn har en positiv priselasticitet? Det ar bara Veblen- och Giffenvaror som har det, och jarn passar knappast in pa nagon av definitionerna.
Urban, Jarn ar ju ett intressant exempel. De siffror jag lyckades fa tag pa uppskattar att ca 5% av litosfarens massa ar jarn. Litosfaren beraknas vaga ca 1.37 * 10^23 kg, sa mangden jarn borde vara runt 6.825*10^21 kg. I runda slangar 10^12 kg/person globalt. 15 ton/skalle = 0.0000015% av tillgangliga resurser. Jag tror att vi kan grava fram en hel del mer an 15 ton/skalle innan det tar slut.
Det ar onekligen ett intressant matt. Fragan ar om det ar en okning av skattetrycket, eller om det ar sa att mer pengar i fickan har gett hogre konsumtion, och darfor gett mer moms?
@Bo T En Tobinskatt fungerar inte om den inte infors globalt, vilket Sverige erfor under 80-talet. Den leder bara till utflode och mindre kontroll av kapital som ar nodvandigt for att naringslivet ska fungera. "Men de har den i Brasilien! Och i Storbrittanien!". I Brasilien sa ledde det till en oproportionerligt stor cash-settled marknad pa real. I UK sa blev det CFDs. Vad vi kan rakna med ar att om den infors kommer den vara daligt skriven och som konsekvens att marknaden flyttar sig lite, och eventuellt skapar utrymme for flera mellanled som ska ha betalt, vilket inte ar bra for slutkonsumenter. Om syftet med skatten ar att dra in pengar, sa ar ett fundamentalt fel att den ar en skatt pa aktivitet, inte pa avkastning som momsen. Om syftet med den ar att dra ner pa aktiviteten pa marknaden sa ar det nihilistiskt och inte speciellt seriost, men det skulle formodligen fungera som onskat. En lagre aktivitet kommer innebara okade spreads, lagre likviditet, och sannolikt hogre volatilitet vilket ar forodande for alla led. "Cutting off your nose to spite your face" ar vad jag tanker nar jag laser sadana resonemang. Om det nu ar ditt syfte att sanka aktiviteten sa gratulerar jag dig till att ha hittat ett effektivt satt, samtidigt som jag hoppas att du misslyckas med att torgfora galenskapen. Om den nu ska dra in pengar, sa ar det nagon variant av moms som galler. Som vi alla vet sa hamnar momsen och administrationskostnaden av den pa oss slutkonsumenter. Vidare sa ar det svart att skilja pa transaktion och transaktion - ska alla transaktioner beskattas, sa kan vi ganska kallt rakna med en fullstandigt bisarr inflation medan foretag inte far mer vinst, och finansbranchen mar battre av okade pengafloden. Om vi ska beskatta alla transaktioner dar ett finansiellt institut ar inblandat sa blir det inte mycket battre eftersom alla transaktioner av betydelse gar genom banker. Bank-till-bank fungerar inte speciellt bra heller da det hander om jag for over pengar till min hustru som har en annan bank. Om transaktionen ar spekulativ gar inte heller - om du valjer att kopa nagot nu sa spekulerar du i att det kommer vara for dyrt i framtiden. Vice versa om du skjuter pa det. Och om du sager att du inte bryr dig sa spekulerar du att prisskillnaden inte kommer vara stor nog att gora skillnad for dig i framtiden. "Derivat da, det ar ju ett jakla skit" sager nagon. Nja, bara om du inte hajar vad du ger dig in pa skulle jag vilja saga. Derivat ar som en forsakring, med det ganska trevliga attributet att du kan overlata den till skillnad fran t ex en hemforsakring. For skogsagare och bonder kan det vara trevligt att veta vad de far for sina produkter ett eller flera ar framat i tiden sa de kan gora en vettig budget som stracker sig langre an fram till skorde/avverkningstid. Flygbolag gillar att veta vad branslet kostar. Biltillverkare vill garna veta vad aluminiumet kommer kosta. Osv. Det ar ett daligt forslag, och att tva daliga politiker foreslog det gor det inte battre.
Salar, Jag har bott storre delen av mitt yrkesverksamma liv i London. Jag har bott i samre och battre omraden. Lat mig gora klart en sak: du kan inte jamfora miljonprogramsomraden i Sverige med problemestates i UK. Det ar inte en fraga om grader i helvetet, det ar skilda varldar. Vidare har det inte med utslagning i nagon form eller annan att gora; det har var opportunistisk kriminalitet och mordbrand.
Jag tycker personligen att det ar irrelevant om figuren Jesus har funnits eller ej. Vad som ar viktigt ar galenskaperna som pastas i figurens namn och att folk fortfarande gar pa elandet.
#10 Olle Ja, ofta ar offentlig verksamhet ineffektiv. Aterigen arbetsformedlingen som bra exempel. Av egen erfarenhet sa har AF aldrig funkat. Det galler aven for manga av mina vanner och slaktingar. Daremot har headhunters alltid funkat bra, i lag- och hogkonjunktur. Nu ar de har observationerna anekdotiska, vilket inte ar ett statistiskt underlag och allt det dar, men givet vad jag och manga av mina vanner och bekanta har erfarit sa funkar inte det specifika fallet AF sarskilt bra. Det som uppror folk ar i regel privat sjukvard. Den ar speciellt intressant for mig da jag har personlig erfarenhet av helt offentligt driven sjukvard fran da jag levde i Sverige, till delvis offentlig till helt privat. Aterigen anekdotiskt fran egen och narstaendes erfarenhet; For mig som patient sa far man vard framfor allt mycket snabbare nar privata element ar inblandade, och da ar ofta andra mjukare element ocksa mycket, mycket battre (hela och rena lokaler, ett annat bemotande) utom i avseendet mangden test de utfor som jag upplevde som for mycket (en konsekvens av att de kan debitera det till forsakringen utan problem). Fast det ger ju en sakerhet i att de kollar allt. Da jag tittar i lakartidningen fran Oktober 2007, sa raknar man med att en hoftoperation i Uppsala kostar 60 kkr. I privat regi sa kostar det 51 kkr till 91.7 kkr - vad det handlar om har ar att de i privat regi kan leverera tjansten - om det ar sa oerhort mycket billigare i offentlig regi, sa borde de aldrig behova ga till privata leverantorer, om det inte ar sa att de redovisar en felaktig kostnad. Men eftersom de koper in operationer fran de har, sa maste det vara vart det, annars hade de val aldrig kopt dem, och foljdaktligen sa reflekterar inte landstingets interndebitering de verkliga kostnaderna och prioriteringarna. I vastra gotaland sa kostar samma operation 95-100kkr pa landstinget. I privat regi 62-92kkr. I Sthlm pa landstinget 68kkr, privat 55-60kkr. I Varmland pa landstinget 60 kkr, privat 82-123 kkr. Andra alternativ ar att aka till Indien eller andra lander och fa det gjort: http://www.treatmentabroad.com/cost/surgery-abroad-cost/hip-replacement/ Avsevart mycket billigare. Det verkar som att: ofta kan privata aktorer gora samma sak till ett lagre priser, och att det lonar sig att forhandla. Ibland verkar priset samre, men jag skulle tippa pa att det handlar om att de kan leverera till skillnad fran landstinget, som da rimligen har gjort bedomningen att det kommer kosta dem mer att tillhandahalla de extra operationerna an vad de privata aktorerna tar. Vad de privata aktorerna gor med overskott fran rorelsen ar i sammanhanget ointressant, om det inte ar som sa att din motivation ar nagon form av avundsjuka, da kan jag inte vanta mig att du verkligen resonerar kring det hela. Det relevanta ar: kan de leverera samma sak eller tjanst billigare? Ar svaret ja, sa ska de naturligtvis fa leverera. Ar det nej, sa icke. Aterigen sa aberopar du "det marknadsliberala projektet". Jag har fortfarande svart att identifiera det hela. Varken SN eller Timbro har savitt jag vet sagt att de ar del av "det marknadsliberala projektet". Om Alliansen och SN vill ha bort offentlig verksamhet ar val en fraga for dem. Har du fragat nagon av deras representanter? Och vad fick du da for svar? Som slutligt svar pa din inledande fraga: Nej, det ar i regel inte nagra problem for privata alternativ att konkurrera sa lange de far gora det pa ett nagorlunda rattvist satt. "Nagorlunda rattvist" ar ett olyckligt luddigt begrepp, som naturligtvis bada sidor av argumentet kommer forsoka gora sa mycket av som de kan. Men se pa arbetsformedlingen. Se pa sjukvarden. Se pa vagentreprenad. Konkurrens funkar. Vad som ar viktigt fran den enskilde medborgarens perspektiv ar "Vad far jag ut for min skattekrona?". Vem som levererar vad medborgaren far ut ar enligt min mening irrelevant sa lange vardet ar maximerat.
Det finns en god tanke i det hela - iden mojliggor for enskilda manniskor att anvanda sig av "sunt fornuft" tvars over Europa. Men lita pa EU att det kommer bli fel anda. Att ge rattigheter ar ofta bra, det mojliggor for den enskilde att havda sig. Det ar nar de inskranker redan existerande rattigheter pa ett eller annat satt som man bor dra oronen at sig. Till #8: Vad ar exakt det "marknadsliberala projektet"? Jag har hort talas om det och liknande projekt/organisationer, men aldrig sett nagon sorts offentlig bekraftelse av att det existerar i form av registrerad organisation eller atminstonde dokument som pavisar dess existens som inte ar skrivna foliehattar eller andra haverister. Att offentlig verksamhet erbjuder varor och tjanster till sjalvkostnad ar blaha. Till att borja med ar "sjalvkostnad" ett ganska tojbart koncept - ar det direkt material och arbete, eller inkluderar det investeringskostnader som t ex produktutveckling? Eftersom f&u ar notoriskt svart att budgetera sa tar man ofta till lite marginal. Dessutom har man fenomenet att "snart ar aret slut, vi har tva miljoner spann kvar, hitta nagot att branna det pa sa vi inte far anslaget indraget nasta ar" som det skrivs om lite da och da. Det vittnar inte om organisationer som levererar till minsta mojliga kostnad. Effektiviteten i offentliga organisationer ar ofta (inte alltid) dalig, ett praktexempel ar arbetsformedlingen vilken borde laggas ner ogonblickligen. -P
#1 Det verkar som rapporten inte presenterar data efter 2008. I vilket fall sa visar det pa att den allmanna kunskapen kring den mest rudimentara statistik verkar inte vara speciellt imponerande bland forfattare av kvallstidningsartiklar. Vad den ocksa visar ar att Radda Barnen, i sitt goda syfte, valjer att publicera sadant som far deras verksamhet att verka extra nodvandig. Inte i sig speciellt overraskande, men vart att notera. Fattigdomsgransen som den ar definierad ar i sig intressant, da den ar ett relativt matt; med den definitionen ar det omojligt att gora nagot riktigt gott at situationen sa lange inkomster tillats variera.
För denna sida ansvarar P L
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
