P H

Prenumerera P Hs aktiviteter

P H har kommenterat på:

Klimatpolitiken gör mer skada än nytta

Jag läser alltid Lars's artiklar. Intressanta och relevanta.

P H har kommenterat på:

Därför är vetenskap och religion oförenliga

Fredrik! "vi har ingen själ. Det finns inga själar." Tala för dej själv, jag har en själ, det är mitt medvetande, det som upplever. Det som kan diskuteras är väl om den som materia är oförstörbar. Jag tror att det är som med materia, att den är oförstörbar. Det känns logiskt. "Big Bang teorin mer trolig" Att det finns möjlighet att big bang skett på något sätt har viss sannolikhet även om den ibland ifrågasätts. Men det var inte det jag menade, utan existensen av den förklarar ingenting av mina frågor och därför drar jag slutsatsen Big Bang i den form den beskrivs sas är irrelevant för "caset". Även om vi visste exakt allt om om ett ev. Big Bang som det forskas idag efter , så går historien fortfarande ihop och jag får lika lite då relevanta svar på mina frågor. Alltså som ett försök att ersätta bibelns skapelseberättelse är den värdelös. Jag har alltså inte sagt att denna är riktig men bibelns skapelseberättelse fokuserar i varjefall på mina frågor, därför är dess svar mer relevant. Hur ser då vetenskapmännens skapelseberättelse ut? Med förenklada tankegångar och genom att bara använda fysik (vilket man ju gör i dagens materialistiska föreställningsvärld) lyder den. Om en bolls position kan beräknas utifrån läget av två kolliderande bollar så kan vi beräkna de två bollarnas hastighet och riktining innan kollisionen. Genom att genomföra dessa beräkningar (i princip) hamnar bollarna tillslut i big bangs singularitet. Vad händer där då. Ja då får veta att det vet vi inte för att då upphör naturlagarna och därför finns det heller ingenting före Big Bang. Så ser den moderna skapelseberättelsen ut. Skulle jag använda detta förklaringssättet i andra sammanhang skulle män i vita rockar ta hand om mej. Men detta utgörs trosbasen för moderna människor. Sorgligt.

P H har kommenterat på:

Därför är vetenskap och religion oförenliga

Patrik menar som jag förstår det att om man ska tro på vetenskap så kan man inte tro i en religion. Men det är ju helt fel! Vetenskapen har aldrig försökt förklara livets stora frågor om vad själen är, varifrån vi kommer och varifrån vi går, livets mening etc. Man kan ju "tro" att själen försvinner vid döden och skapas vid födseln, alternativt att själen inte finns, att livet inte har en mening etc. Denna inställning är för mej dels ointressant dels obegriplig att man inte tycker att det är intressant (dessutom att kämpa för att allt är meningslöst i stort perspektiv?!?!?) och dels ovetenskaplig då den inte förklarar något utan endast löser dessa frågor enbart genom att blunda hårt. Jag är själv mycket intresserad både av evolutionsbiologi, människans, jordens och universums historia och anser mej vara vetenskaplig orienterad. Men ju mer jag sysslar med detta desto mer förvånad blir jag över de brister som vetenskapen ala 1900 talet har. Det finns flera punkter som jag inte förstår. - Genom kemiska processer som blir mer avancerade och bildar mer komplicerad strukturer blir det plötsligt en människa med en själ. Men hallå, var och när och hur kommer själen in dessa kemiska processer. Finns det någon därute i den vetenskapliga världen som ens vågar ställa frågan. Jag har inte i alla böcker jag läst stött på någon. - Skapelseprocessen. Genom förlägga skapelsen av världen till jättelänge sedan och genom något fullständigt obegripligt förstås mekaniskt som Big Bang så anser man att vi har fått en skapelseberättelse där vetenskapsmännen (vår tids prästerskap) nästan blir skaparna. Ur ren logisk (obs logisk!) synvinkel är bibelns skapelseberättelse troligare dels då den faktiskt förklarar något som rör de existensiella frågorna och dels då den lägger förklaringen i den själsliga världen, den enda värld vi helt säkert (jmf filosofin) vet finns eftersom det är genom den vi upplever allt annat. Alltså Vetenskapen ala 1900 talet diskturerar bara materia. Den är supermaterialistisk, vilket är intressant, men vi finns ju faktiskt och för det faktat blundar man hårt. Alltså själen, eller medvetandet om någon skulle bli provocerade av ordet själ. Men för en del är vi bara en klump materia med kemiska processer. Min fråga till Humanisterna är därför. Varför är det så viktigt att reducera människan till detta.

P H har kommenterat på:

Därför är vetenskap och religion oförenliga

En gång innan jag här på Nm stötte på föreningen Humanisterna trodde jag att humanism betydde att vara mänsklig. Varje gång som när någon från denna förening gör ett inlägg här handlar det om något sorts korståg mot religion. Varför denna besatthet? Kan man ha förening grundad på att man är mot något?

P H har kommenterat på:

Feminism är inte att kräva konsensus

Efter lite funderande har jag kommit på vad som är det egentliga problemet med dagens variant av feminism. Och det har inget med frälsning eller hat hit eller dit att göra. Alla gör ju så gott de kan. Utan problemen ligger i att det är en murbräcka för genomförandet av reformer och lagar samt karriärer i maktens och medias boningar som inte annars skulle skett . Synlig kritik finns ju inte för ingen vågar formulera den. Om kritik visas så görs den som Pär Ström genom använda sig av feminismens egna förmodade värden, (som jämställdhet). Vilket speglar den kraftiga åsiktshegemoni som finns i dessa saker. I länder relativt nära oss finns helt andra åsikter så de som tycker annorlunda kommer inte från Mars. Likaså för några decennier sedan, men nu "tycker" alla lika publikt. För vad har snabbköpskassörskan för nytta eller behov av den svenska feminismen som inte är en ren fackföreningssak eller familjisak. Mycket liten och feministers intresse för vanliga arbetarkvinnor är också mycket liten. Feminister finns överallt i media och inom politiken troligen pga av dess framgång i karriärhänseende och möjlighet till personlig behovsuppfyllelse även av persolig art, för de som använder sig av feminismens argument och retorik. Med hänvisning till denna har man nämligen rätt att skylla sina personliga problem på detta samt att kräva positiv särbehandling, kanske inte direkt men indirekt för en själv. Argument som används för detta är nämligen omöjliga att säga emot utan att bli anklagad för hat och "mörka avsikter". Varje gång en feminist ser det ut som ska bemöta en opponent så används dessa metoder flitigt. Detta har egentligen inget med partipolitik att göra utan finns till höger eller vänster, överallt där karriären eller det personliga missnöjet finns. De enda gångerna man ser opposition mot denna åsiktshegemoni är i kommentarsfälten som följdriktigt beskrivs som hat och hånet är regel. Men det ska bli intressant och se om det ökade självförtroendet i att genom kommentarsfälten upptäcka att så många tycker lika i dessa frågor kan påverkamedia och redaktioner till att tordas pröva något nytt eller om den förnumsta folkuppfostrarattityden bibehålls.

P H har kommenterat på:

Feminism är inte att kräva konsensus

Oops lite klipptes bort De ökade klyftorna mellan könen (åtminstone i den publika miljön, i det privat är vi ju som vanligt) är kanske bakgrunden till vurmen för att könet är konstruerat och inte biologi samt att könsroller är av ondo (som ex hen-grejen). Detta faller ju dock på att en människa utan ett kön och den per definition förknippade könsrollen inte är en människa. Att vara människa är att ha ett kön och bära sin könsroll. Det är därför vi ur ett evolutionärt perspektiv är där vi är för att vi sedan jorden begynnelse till fullo använt oss av denna.

P H har kommenterat på:

Feminism är inte att kräva konsensus

Intressant inlägg. Det speglar lite problemet med feminism grejen. För vad är det? Allt som är bra för kvinnor? Eller är det ett "sakligt" intresse för kvinnans roll i samhället. Är det intimt förknippat med hbtq grejor och varför? etc. Om någer säger "jag är femist" speciellt en man, blir de flesta reserverade (om man inte är ung och "moralisk" eller politiker/journalist). Varför, jo för vad nu än femism är så vet man att det som är gemensamt är synen på kvinnans offerroll, på att man tror sig veta hur världen egentligen fungerar, på att orsaken till detta är patriarkatet etc etc. Det som förenar feminister är inte vet jag till 100 % att man är enig om vad som är bra för "kvinnan" så att säga, dvs feminsiters gemensamma nämnare är synen på att något är dåligt eller att man kanske mår dåligt samt att det typ " är patriarkatets fel". För är man femist får man ju inte stanna hemma med egna barn, man får vara hemmafru, man får inte bära burka,etc etc. Att Annika Hernroth tycker att man inte kan bestämma över en kvinna som vill bära burka visar ju att det finns olika åsikter i det ledet samt höjer också min respekt för hennes feministiska engagemang. För inom den svenska femismen ligger det ej ens debatterade självklara antagandet att feminism inte handlar om kvinnans fria val i samhället utan enbart om kvinnans frigörelse från mannen och reducerandet av betydelsen av mannens och kvinnans relation ur ett politiskt perspektiv med hjälp av hbtq rörelsen (därav sammankopplingen femisim och hbtq som ju från början avsågs vara ett sätt att frigöra sig också sexuellt från mannen, läs deras böcker). Förmyndarskapat har alltså övergått till samhället som numera är kvinnans beskyddare och förmyndare. Så varför denna vurm för feminism i media och i parti. Jo först för att den har varit oerhört framgångsrik och effektiv för karriären. För det andra för att det självklart är intressant för kvinnor ,men också för män att fundera på sin roll i samhälle etc i värld som förändras oerhört snabbt på alla sätt. Man skulle annars som ett alternativ kunna fundera på hur man ska skapa ett bra samhälle där man inte ser mannen som skurk utan tror att det finns ett gemensamt intresse bortom den numera alltomfattande könskampen. Och för det fungerar ju definitionsmässigt inte feminismen. Den mentala bakgrunden till detta var troligen att skaffa sig en bättre förhandlingsposition (jmf de kärleksstrejkande nånting i den grekiska pjäsen nnn?)

P H har kommenterat på:

Debattsidor som Newsmill bidrar till hatet mot feminister

#2 Abu Moussa El-Khaled, Så välformulerat. Vad Anna Bergengren förväxlar är en politisk åskådning, en överlevande -ism som har namn feminism (där tolerans mot avvikande åsikter är extremt låg) och har inte något med ett allmänt intresse för kvinnors behov och rättigheter som kan ha (och har i världen) många andra ansikten. Anna , din hemsida skrämmer bort de flesta. Man ser direkt att de åsikter som kan rymmas där är starkt enkelspåriga och att intolerans mot oss andra är skyhög. Du har säkert inte upplevt något annat än de åsikter du har för de finns inte att läsa eller se i media så därför förstår du säkert inte ilskan i kommentarsfälten men du måste förstå att det inte (typ SCUMhatet) är en ilska mot kvinnor i gemen förstås. Det är oftast stor skillnad på vanliga kvinnor och på deras reprsentanter i media.

P H har kommenterat på:

Medierna beskriver aldrig vardagssämjan mellan judar och araber

Det är underligt med en media som vill undervisa oss konsumenter i vad vi ska tycka. Och detta är ju inte den enda fråga som det är så. Genom ledare, kolumnister, artiklar etc skriver man vad vi ska tycka. Detta kan man tycka är demokrati om det inte vore för ensidighet i tyckande och att man ska betala för att bli indoktrinerad. Sverige är ett ganska trist kulturlöst land, tyvärr, men ekonomin funkar ju.

P H har kommenterat på:

Alla rasistiska skolböcker måste rensas ut

Jag såg en gång en Afro-amerikan här i Sverige som bar en T-shirt med trycket "Rädda negerbollen". Han tog det hela med humor uppenbarligen. Det är värderingarna bakom som är boven.