Per Ragnar har kommenterat på:
"Vittnen är alltid partiska. Minnet är per definition selektivt. Och vittnesmål kan vara förrädiska - inte edsvurna experters utlåtanden med de ännu levande svaren från människor vars historia är upplevd, inte studerad.
Utan vittnen, utan mänskliga röster som kan ge dessa fakta kött på benen, får vi något som kanske kan passera som historia. Men utan dem kan vi aldrig berätta sanningen."
D.D Guttenplan i Förintelsen inför rätta.
"Vad som stör mig med de tyska historikerna är: Det talas om vem som gav order, hur förintelseprocessernas strukturer såg ut. Det intresserar mig inte. Det som intresserar mig är frågan om motiven."
Julius H. Schoeps, tysk-judisk historiker.
"Det var det intellektuella skiktet - studenter, akademiker, lärare, byråkrater, läkare, jurister, ingenjörer m.fl som snabbast gick in i nazistpartiet, därför att de utlovades framtidsutsikter och status"
Yehuda Bauer, historiker, förintelseforskare
Tack Peter Ingestad för genomtänkta inlägg. Jo, nog finns det att diskutera...
"Historikern måste visa det förgångnas osäkra moment, ta fram dem i ljuset, om bara för en sekund, öppna dörrarna som verkligheten har stängt. Det kräver att man låter fantasin spela..."
Regius historieprofessor Hugh Trevor-Roper
De kunskaper jag tillgodogjort mig under 40 års studier redovisar jag som sagt i min bok Hitler Hans folk.
Efter att ha gestaltat Hitler (på scen, i en TV-version) under femtontalet år genom texterna i Bordssamtalen har jag fått ytterligare kunskaper om denne mans väsen.
I ett kommande nummer av Sveriges Mlitärhistoriska Biblioteks tidning Pennan och Svärdet försöker jag besvara den givna frågan: Hur kunde tyskarna rösta på Hitler?
Läs gärna den och min bok, som nu finns i pocket.
Detta är mitt sista inlägg i detta sammanhang.
.
