Per-Åke Svenssons aktiviteter Gå gärna in på http://www.vindstat.nu/ för att kolla det aktuella driftläget. I översikten kan man se vindkraftproduktionen dag för dag under senaste månaden. I skrivande stund får man ut drygt 50 % av installerad effekt, men så blåser det också en hel del. Vid nyår när det var kallt var produktionen nere på 16% vill jag minnas.
"... sviker sitt eget släkte". Men kvinnor är väl inget eget släkte och kan aldrig bli hur gärna en del än vill. Män och kvinnor behövs faktiskt båda för att bilda ett sådant.
Man bör göra en tydlig skillnad på ekonomisk tillväxt och ökande förbrukning av naturresurser. Även om de hittills har följts åt, är det ingen naturlag att de behöver göra det. Ständig "ekonomisk tillväxt" är möjlig och kommer att ske. Varför? Helt enkelt därför att ”längden på måttstocken” som man mäter ekonomisk tillväxt med varierar över tiden. Problemet är det underliggande vädebegreppet. För det första är termen ”värde” en homonym som står för flera olika begrepp. I en ekonomidiskussion är det värde så som det förekommer i termen "bytesvärde" som är relevant. Det kan bara definieras i relation till två parter i en viss situation och beskriver en jämvikt: om två parter med var och sina förutsättningar bedömer att två ”saker” som de innehar (eller tjänster som de kan utföra) har samma värde som den andres. Då kan ett byte ske. (Och det här gäller även till vardags när man bestämmer sig för att köpa eller inte köpa en liter mjölk i livsmedelsbutiken.) Värdet bestäms alltså av jämvikten. "Den absoluta nivån" på värdet är situationsberoende. (En liter vatten är knappast värt någonting när man befinner sig ute i regn, men kan kanske bytas mot en bil om man är dödstörstig ute i en öken.) Genom att olika naturresurser används kan knapphet uppstå, ersättningar av olika slag komma i bruk, osv. Vidare förändras människors behov och preferenser. Här kan naturligtvis också mera subtila värderingsgrunder än praktisk nytta förekomma. (Guld kan användas som kontaktmaterial i elektronik, men också användas i smycken för att uttrycka status.) Situationen förändras hela tiden och därmed också bytesvärdet. ”Värde” kräver att någon värderar. Värde är en abstrakt storhet som inte existerar utan människor. Finns inga människor finns inget värde. Detta till skillnad från fysikaliska storheter som längd, elektrisk spänning, osv , som existerar ändå (även om det inte finns någon som bryr sig om att mäta dem). För mätning av "nivån" på värde finns, på grund av situationsberoendet, ingen fast definierad enhet av samma dignitet som för fysikaliska enheter som meter, volt, osv. Det är alltså inget som hindrar att "värdet" ökar i samband med situationsförändringar. Vad som finns i dag är "surrogatenheter" för värde i form av olika valutor, ursprungligen definierade baserat på metallbytesvärden osv., men idag vanligen baserade på förtroendet för den utgivande ekonomin. Att valutors bytesvärde visavi varandra fluktuerar vet vi, men vad som beskrivits ovan är att till detta kommer också det underliggande bytesvärdets variation. (Den variationen handlar inte om inflation i gängse mening.) Inget hindrar därför att värdet uttrycks med allt större tal. Ekonomin kan därför växa ständigt. När det gäller förbrukning av naturresurser i form av material så är ju mängden på jorden i princip konstant (om vi bortser från rymdsonder som skickas iväg från jorden), så där finns i princip naturligt begränsade mängder. Men ett material tar inte ”slut”. Däremot kan ett material bli alltmer energikrävande att utvinna. Hur mycket som är rimligt att utvinna, och att recirkulera, beror på kostnaden för energi för att utföra aktuella processer i relation till kostnaden för andra nyttigheter. Praktiskt sett når man gränsen för vad som är energimässigt rimligt att utvinna långt innan ett material är fysiskt ”slut. Vanligen har vi människor långt dessförinnan hittat alternativ och nya processer. När det slutligen gäller finansiell tillväxt och villkoren för den föreslår jag googling på ”fractional banking system”, så får man lära sig hur pengar skapas. Några citat: “Who controls the money, controls the world.” / Henry Kissinger. “If people understood the banking system, they would revolt” / Henry Ford.
Alla stora tänkare till trots; ständig "ekonomisk tillväxt" är möjlig och kommer att ske. Varför? Helt enkelt därför att "måttstockens längd" varierar över tiden. Problemet är det underliggande vädebegreppet. För det första är termen värde en homonym som står för flera olika begrepp. I en ekonomidiskussion är det värde så som det förekommer i termen "bytesvärde" som är relevant. Det kan bara definieras i relation till två parter i en viss situation och beskriver en jämvikt. Om två parter med var och sina förutsättningar bedömer att en "sak" som de innehar har samma värde som den andres kan ett byte ske. (Och det här gäller även till vardags när man bestämmer sig för att köpa eller inte köpa en liter mjölk i livsmedelsbutiken.) Värdet bestäms alltså av en jämvikt. "Den absoluta nivån" på värdet är situationsberoende. (En liter vatten är knappast värt någonting när man befinner sig ute i regn, men kan kanske bytas mot en bil om man är dödstörstig ute i en öken.) Genom att olika naturresurser används kan knapphet uppstå, ersättningar av olika slag komma i bruk, osv. Vidare förändras människors behov och preferenser. Här kan naturligtvis också mera subtila värderingsgrunder än praktisk nytta förekomma. Situationen förändras alltså hela tiden och därmed också bytesvärdet. Värde kräver att någon värderar. Värde är en abstrakt storhet som inte existerar utan människor. Finns inga människor finns inget av värde. Detta till skillnad från fysikaliska storheter som längd, elektrisk spänning, osv , som existerar ändå (även om det inte finns någon som bryr sig om att mäta dem). För mätning av "nivån" på värde finns, på grund av situationsberoendet, ingen definierad enhet av samma dignitet som för fysikaliska enheter som meter, volt, osv. Det är alltså inget som hindrar att "värdet" ökar i samband med situationsförändringar. Vad som finns i dag är "surrogatenheter" för värde i form av olika valutor, ursprungligen definierade baserat på metallbytesvärden osv., men idag vanligen baserade på förtroendet för den utgivande ekonomin. Att valutors bytesvärde visavi varandra fluktuerar vet vi, men vad som beskrivits ovan är att till detta kommer också det underliggande bytesvärdets variation. Den variationen handlar inte om inflation i gängse mening. Ekonomisk tillväxt kan därför växa ständigt.
Det vara lämpligt att definiera några termer som bör förekomma i diskussionen: data, databärare (medum), information och kunskap. De finns definierade i internationella standarder. (För den intresserade: besök http://cdb.iso.org med login: guest och sök på data, data carrier, information and knowledge.) En sammanfattning på svenska är: kunskap: en (sammanhållen) uppsättning av förståelse och färdigheter information: kunskap som kommuniceras data: formaliserad representation av information lämplig för kommunikation, tolkning och bearbetning databärare: datamedium som är utformat för att lagra och/eller transportera data Information är kunskap ”i rörelse” mellan människor på något sätt. Kunskapen är delad efter överföringen. Kan man hävda ägarskap till kunskap? Knappast i meningen att man har ensamrätt till den. Däremot har man traditionellt genom skråväsende, auktorisation, etc begränsa rätten att utöva den, med den positiva motiveringen att det gäller att säkerställa att utövaren innehar en tillräcklig mängd av den (och den negativa att det gäller att begränsa mängden utövare å att man kan hålla priset uppe.) Data (i sig), som är en representation (av flera möjliga representationer, tex datafil eller handskriven text) av informationen är på motsvarande sätt svåra att hävd ensamrätt till. Sättet att utforma representationen av informationen är en fråga om kunskap. Den eller de anordningar som används för att skapa representationen kan däremot patenteras. Det är först databäraren (med eller utan lagrade data) som helt klart kan ägas.
Certifiering betyder att något överensstämmer med en tillgänglig kravspecifikation, norm eller standard, som klart och koncist uttrycker vilka krav som gäller och som för att göra det använder termer relaterade till entydigt definierade begrepp. Begrepp och krav är normalt fastlagda i internationella standarder, utarbetade inom organisationer som ISO, IEC och ITU. Exempel på sådana standarder är ISO 9001 för kvalitetsledningssystem, ISO 14001 för miljöledningssystem och ISO 22000 för livsmedelssäkerhet. Det finns flera. Ett certifikat ett bevis på kravuppfyllnad enligt en given standard. Miljöarbete certifieras normalt enligt ISO 14001. Vilken internationell kravspecifikation gäller för genuscertifiering?
Grundproblemet är värde, som saknar objektivt mätetal. Termen värde står för flera begrepp. I ekonomiska sammanhang menar man mera specifikt "bytesvärde", dvs det är egenskap som i lika delar tilldelas två objekt i en bytestransaktion mellan två parter. Värdet är beroende på situationen som de inblandade parterna befinner sig i och deras preferenser. Den absoluta storleken på värdet behöver i en sådan situation inte uttryckas, mer än att det är lika så att bytestransaktionen kan ske. Genom att låta det ena objektet utgöras av en metall, eller annat lätt bytesbart objekt med "standardiserat" värde åstadkoms pengar som ett mätetal för värdet, och värdets storlek var bestämt genom konsensus mellan ett större antal parter.Detta har sedan utvecklats så att i stället värdet på pengar i dag upprätthålls genom "styrkan" på den ekonomi i vilken pengarna ges ut. Metallvärden, tex på guld, är ju inte heller fasta. Det beror på vad man kan använda den till (tex för uttrycka socialt status alternativt för icke-oxiderande kontakter i elektronik). Ett objektivt mått för pengar finns inte därför att det inte finns objektivt mätetal för bytesvärde.
För denna sida ansvarar Per-Åke Svensson
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
