Pekkanen har kommenterat på:
Inte alls säkert att en facklig ledare som ordförande för Socialdemokraterna är det rätta valet, för "Pampvälde" inom LO-facken är ett orsak till Socialdemokratins fall.
När man läser och hör elitens (Journalister, Politiska kommentatorer och Politiker) förklaringar och kommentarer angående Socialdemokratins kris blir man förundrad hur lite de vet om verkligheten utanför den elitiska kretsen. Vi vanliga människor ser dagligen det fackliga pampväldet som är en stor belastning för Socialdemokrater och säkert en betydande orsak varför arbetare vänder ryggen till Partiet.
Förtroendevalda inom facket skaffar sig privilegier redan på lågt nivå som sticker i ögat på oss vanliga medlemmar som betalar upp till 6000 kr per år i fackavgift.
Här en liten berättelse från verkligheten:
Jag har jobbat i en storföretag inom verkstadsindustri i 37 år. Verkstadsklubben där är delat i ett 20-tal Grupper med ett styrelse. I mitt Grupp har medlemstalet pendlad mellan ca 170 och 300 medlemmar under åren. Under tiden har det varit 6 st. Gruppordföranden verksamma, alla förutom en(under en kort tid) har jobbat på heltid som facklig förtroendevald, de har överhuvud inte dragit på sig överallen alls. Även Huvudskyddsombud har gått periodvis på heltid, alltså två heltidare för par hundra medlemmar! De har haft stort sett fria arbetstider, kunnat komma och gå hur de vilja, ingen har jobbat skift(förutom en) som stort sett alla medlemmar gjord. Ändå har de behållit OB-tilläggen enligt Förtroendemannalagen.
Hur har det då gått för dessa 6 efter att de slutat som Gruppordförande?
En slutade i företaget vid avgång.
En gick tillbaka till sitt ordinarie arbete. Under hans tid fick ingen jobba mer än 50% fackligt i styrelsen, ett styrelsebeslut med hans eget initiativ.
En flyttades upp i organisationen, adjungerades till Verkstadsklubben, efter en krossande förlust i ordförandevalet, han fick bara 16 % av rösterna. Där fick medlemmar se att det hjälper inte att rösta bort ett ordförande, facket "tar hand" om de sina i alla fall. Förödande för förtroendet!
En blev avdelningschef i företaget, ett direkt hopp från den ena till den andra sidan.
En blev anställd av företaget på Förhandlingsavdelning, sidbyte även där.
Den sjätte fungerar vidare som Gruppordförande.
När det ser ut så med Pampvälde på gräsrotsnivå inom facket så blir man ju inte direkt förvånad med alla Pampfasoner högre upp i Facket och Partiet. Inte heller om alla Mutskandaler i mitt hemstad.
Det är alla dessa tusentals personer som skaffat sig privilegier inom Arbetarrörelsen som bär den största skulden till krisen inom Socialdemokratin. När Arbetarrörelsen blir ett rörelse mest för de själva i makten, då vänder arbetarna ryggen till den. Detta har Moderaterna skickligt och mycket medvetet utnyttjat när de kallar sig för det nya Arbetarpartiet.
Läser i tidningen att LO ordförande Wanja Lundby-Wedin höll i yxan när Juholt avsattes av VU.
Ska hon rädda Socialdemokratin ur krisen så borde hon hålla i yxan inom sitt eget organisation!
Det är med sorg i hjärtat jag kan konstatera att Arbetarrörelsen blivit vad det blivit.
Undra vad August Palm skulle säga om han nu kunde se eländet.