Patrik Kronqvist

Rap och Filip & Fredrik om Kony

Kulturantropologen Sverker Finnströms artikel om Kony2012 där han driver tesen att filmen spelar USA:s militär i händerna är en av månades mest lästa artiklar här på Newsmill. 

Med tanke på Finnströms djupa kunskaper om Norra Uganda och konflikten med Herrens befrielsearmé är det välförtjänt att Filip och Fredrik för någon vecka sedan ägnade en stor del av sin podcast åt artikeln 

Men som Filip påpekar är Finnströms artikel relativt långt. Har du ont om tid ger dig den här låten budskapet på knappt fyra minuter.

Alla Newsmills texter om Kony2012 hittar du här.

I Studio ett om den borgerliga splittringen

Studio ett i Sveriges radio plockade i förra veckan upp vår chefredaktör PM Nilssons artikel om att klartecknet för singelinsemination öppnar för Miljöpartiet som en del av en borgerlig regering. Här kan ni lyssna på studiosamtalet om splittringen i alliansen mellan PM Nilsson, Elisabeth Sandlund och PJ Anders Linder.

Guardian-redaktör förklarar Newsmilltänket

The Guardians sida Comment is free fungerar i stort sett som Newsmill. Alla som har relevant kunskap i ett ämnet är välkomna att skriva och redaktörer granskar sedan bidragen. I en intressant video förklarar redaktören Becky Gardiner fördelarna med arbetssättet.

Hennes viktigaste slutsats är också vår - att tusentals läsare och skribenter tillsammans inte bara har större kunskaper än redaktioner. De initierar också livaktiga debatter i ämnen som redaktörer inte tänker på.

De senaste exemplet hos oss är debatten om överbefolkning. Den inleddes med en  text av Anders Wijkman mfl. som skickades in spontant. I dag en och en halv vecka senare har vi publicerat sex texter i ämnet och det stora läsarintresset fortsätter.

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. Hans tes är att betaltidningarna, för egen överlevnads skull, bör sätta redaktörer på att granska även opinionsmaterial, och han tar sin utgångspunkt i en hårt kritiserad DN-krönika om ADHD.

I det har Häglund rätt. Även om vi inte är ett traditionellt medium är det också i den riktningen som Newsmill har utvecklats det senaste året.

Newsmill startade år 2008 i en tid då kvällstidningarna fungerade som bloggverktyg och läsarmedverkan låg i tiden. Här publicerades då det mesta; insändarmaterial och hårt vinklade texter blandade med kvalificerade artiklar av experter.

Det är möjligen vissa artiklar från den tiden som Häglund har i åtanke när han använder Newsmill som ett skräckexempel på ett redaktörslöst medium (även om han på Twitter medger att Newsmill främst används som en symbol).

Men i dag utövar vi på Newsmill ett mycket aktivt redaktörskap. Vi begär omskrivningar, eller refuserar merparten av de artiklar som skickas in till oss. Och vi har medvetet skruvat ner tonläget genom att försöka undvika personnamn i rubrikerna och genom att be skribenter med en aggressiv ton att omformulera sig. När vi själva ber skribenter att skriva premierar vi sakkunskap framför kändisskap.

Den nya inriktningen har varit uppskattad av läsarna. Newsmill har flera veckor legat över 100 000 unika webbläsare och vi märker att vi citeras flitigt av traditionella medier. När Göran Persson i januari tog bladet från munnen om EU:s nya finanspakt gjorde han det hos oss. Och när Astra Zeneca plötsligt la ner sin forskningsavdelning var debatten på Newsmill betydligt mer initierad än i de traditionella medierna.

Så vi instämmer med Häglund, även opinionsmaterial kräver aktiva redaktörer.

Avstängd kommentarsfunktion

Under trettonhelgen drabbades Newsmill av en bugg som innebar att raderade kommentarer fortfarande syntes för användarna. På grund av detta har kommentarsfunktionen nu temporärt stängts. VI räknar med att kunna lösa buggen i början av nästa vecka. Vi beklagar eventuella olägenheter.

Nätet kräver ärligare debatt

För 20 år sedan hade vi svenskar i princip samma yttrandefrihet som i dag. Men möjligheten att sprida sina åsikter till en större krets var för vanliga människor nästan obefintlig.

Kanske var det därför jag som barn var så förundrad över Speaker's corner i Hyde Park. Tänk att vem som helst fick ställa sig i talarstolen och framföra vad den ville! I dag tycker jag däremot mest synd om de fåtal demonstranter vid riksdagshuset som jag går förbi på väg hem från jobbet.

För det finns ingen anledning att sörja talkörer, plakat och raspiga megafoner. På internet kan fler vara med och där gäller det att överbevisa meningsmotståndare i stället för att överrösta dem.

I internets barndom var det visserligen - precis som i papperspressen - fortfarande viktigare var du skrev något än vad du skrev. Men sociala medier har förändrat det. Postar du bara något tillräckligt intressant, uppseendeväckande eller välformulerat är chansen mycket god att det kommer att få spridning via Facebook-sidor, twitteruppdateringar och mejltips.

Efter attentaten i Oslo och Utöya fick exempelvis den avhoppade sverigedemokraten Camilla Rågfors 37 000 läsare på en dag på sin blogg när hon skrev om sin FB-vän Anders Behring Breivik.

Och när Emelie Holmquist i fjol bloggade om hur hennes sjuka mamma nekades sjukersättning höll det så när på att kosta Alliansen valsegern.

I ett sådant medieklimat känns det mycket märkligt att läsa Maria Schottenius tankar om Slussendebatten i Dagens Nyheter. Hennes slutsats är att "papperstidningarna har en än så länge en orubbad ställning när det gäller opinionsbildning".

Den slutsatsen drar hon av all den uppmärksamhet i andra pappersmedier som följt på DN:s publicering av ett inlägg av låtskrivaren Benny Andersson. Enligt Schottenius är alltså svensk opinionsbildning som allra bäst när känsloargument och ett känt namn går före sakkunskap. För på nätet tog det inte många timmar innan intresserade medborgare kunde visa att många av Anderssons påstående gällde en tidigare version av Slussenplanen och att flera aldrig hade varit sanna.

Slussendebatten är ett väldigt bra exempel på hur samhällsdebatt passar betydligt bättre på nätet än i papperstidningar. En seriös diskussion om ett komplicerat infrastrukturbygge i mångmiljardklassen är helt enkelt svår att klämma in på 2 500 tecken utan bilder. På nätet finns det dock hur mycket plats som helst för personer som läst alla planritningar att diskutera lutningar, tillgänglighetsfrågor och tunnelbanedragningar.

Att yttrandefriheten nu också kan nyttjas i praktiken leder till en bättre debatt och - är jag övertygad om - i slutändan till bättre politiska beslut. För det går inte längre att obemärkt fula i en debatt, man kommer obönhörligen att bli påkommen om man slarvar med fakta.

Även om man heter Benny Andersson.

- - -

Detta blogginlägg ingår i Amnestys bloggstafett om yttrandefrihet som genomförs som en del av Amnestys kampanj "Skriv för livet". Mer information om bloggstafetten, "Skriv för livet" och Amnestys arbete för yttrandefrihet hittar du här.

Nu lämnar jag över stafettpinnen till mangaöversättaren Simon Lundström som bloggar på Vem bevakar bevakarna? i hopp om att vi blir många som kommit i mål den 10 december, som är dagen för mänskliga rättigheter.

Newsmillfamiljen växer!

Efter tre års debatt på Newsmill tar vi nu nästa steg och startar Newsmill Analys - ett institut som ägnar sig åt det politiska lägets viktigaste frågor. Newsmill Analys har egna sidor i varje nummer av Veckans Affärer med början idag. På så vis kan VA:s läsare ta del av analyser och perspektiv som vi utvecklar inte minst genom att ha fingret på debattpulsen i Sveriges största debattsajt.

Newsmill Analys känns som en naturlig utveckling av Newsmill. Genom er - våra 18 000 medlemmar och skribenter - ser vi trender och skiften innan de etableras i offentligheten, lär känna argumenten, noterar positionsförändringar, nya opinionsbildare och ser intressanta konstellationer uppstå och andra försvinna. Tillsammans med er har vi Sveriges största kontaktnät av experter och viktiga opinionsbildare. Det ger en samlad kunskap och ett särskilt perspektiv på samhällsdebatt och opinion - en kunskap som vi menar är högst relevant för beslutsfattare i politik och näringsliv.

Newsmill Analys fungerar som så att vi - det vill säga jag och PM Nilsson - skriver själva och tillfrågar andra i intressanta ämnen; genom flödet på Newsmill hittar vi ofta både rätt person och viktiga perspektiv. Vi publicerar inga texter utan att tillfråga författaren, men om du som skribent eller kommentator för fram ett ämne eller en vinkel som vi vill ta med oss till Veckans Affärer, eller har visat upp expertkunskaper i ett ämne som Newsmill Analys tittar närmare på, då hör vi av oss.

Newsmill Analys kommer, vid sidan av sidorna i Veckans Affärer, erbjuda andra tjänster. Vi gör bland annat analyser åt företag och organisationer som vill att vi lägger blicken på dem och deras fråga och arrangerar seminarium. Läs mer om det här.

Annika Nordgren Chrisensen, chef Newsmill Analys

Öppna kommentarer för bättre diskussion

Vi har återkommit till det flera gånger : artikelkommentarer är en viktig del av Newsmills publicistik. Våra kunniga kommentatorer korrigerar fel i artiklar och bidrar med ny kunskap under snart sagt varje artikel. Det betyder inte att allt är problemfritt. Även Newsmill har sin beskärda del av hårt språkbruk, förolämpningar och spamming.

Igår gjorde vi därför ännu en förändring som vi tror och hoppas kommer att förbättra tonen i kommentarsfältet. Vi tog bort möjligheten att dölja sina kommentarer på sin Mymill.

Det innebär att samtliga kommentarer som skrivits av en användare nu kan läsas samlat på en sida. Så vitt vi vet är vi ensamma om denna funktion bland de stora medierna.

Därmed kan man lättare följa kommentatorer som man tycker är extra kunniga. Men det blir också lättare att avslöja dem som regelmässigt bryter mot Newsmills regler. Troll spricker som bekant i ljuset. Tipsa oss gärna om regelbrott : redaktionen@newsmill.se

En kommentators My mill når du enklast genom att klicka på kommentatorns användarnamn.

Hårdare tag mot spam

Artikelkommentarer är en mycket viktig del av vår publicistik. Som vår chefredaktör PM Nilsson påpekat så gör kommentarerna medierna bättre på en rad olika sätt. Det gäller i synnerhet för Newsmill som ofta lockar läsare med specialkunskaper.

Det betyder dock inte att alla kommentarer gör Newsmill bättre. Ibland är det faktiskt precis tvärtom.

Vi har sedan en tid noterat att ett mindre antal användare använder vårt kommentarsfält för spam, med standardiserade meddelanden och hänvisningar till olika hemsidor, oavsett vilket ämne artikeln handlat om

Det var inte tillåtet med Newsmill gamla regler, enligt dem måste man hålla sig till ämnet, och vi har genom åren raderat en stor mängd användare som spridit kommersiellt spam. Men för att förtydliga får hållning har vi idag också gjort ett tillägg till reglerna där vi uttryckligen förbjuder politisk och kommersiell spamning.

Vi har samtidigt raderat användare som stått för stora mängder spam och vi kommer inte att tveka att göra det igen om problemet återuppstår.