Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv


Prenumerera Pär Janssons kommentarer

Pär Jansson har kommenterat på:

Ljuger Guillou om sin värnpliktstjänstgöring?

Tilll # J. Palmqvist. Tack för Dina uppgifter! Men de stämmer inte riktigt med Sixtens: "Med denna korta artikel är det klarlagt att Jan Guillou ryckte in för militärtjänstgöring på Karlskrona Örlogsskolor, inte till ett elitförband, utan ett förband som väl snarare jämförelsevis höll en låg klass. De värnpliktiga befälen däremot, fick en förhållandevis mycket hög utbildning, hade Jan orkat fullfölja, hade han fått synnerligen självständiga uppgifter, bland annat uppgifter som sköttes av stambefäl. De värnpliktiga befäl som utbildades till basmatroser höll tveklöst en högre klass än motsvarande befälsuttagna värnpliktiga i Försvarsmakten." Han kallar befattningen "basmatros", och han nämner inget om PB BasSäk. Men en sak är nog säker: Någon KJ-utbildning genomgick JG aldrig.

Pär Jansson har kommenterat på:

Fd stridspilot: ÖB har rätt i att Sverige lyckades sänka sovjetiska ubåtar

Mycket bra, nödvändig och trovärdig artikel Anders! Och stor heder åt förre ÖB Bengt Gustavsson för denna bok! Jag ska själv försöka knåpa ihop en artikel om händelserna kring U137, den inkräktande sovjetiska ubåt som ingen kan förneka att den fanns, även om massor av desinformation om "felnavigering", "berusad besättning" etc. har spritts av sovjetsidan. PÄR JANSSON Civ.ing., f.d. vpl rysk militärtolk och f.d. vpl officer i Flygvapnets underrättelsetjänst, deltog som militärtolk vid utfrågningen av delar av U137:s besättning i Karlskrona.

Pär Jansson har kommenterat på:

Erlander rekryterade fd nazisoldater till motståndsrörelse

Till # 10, 14, 19, 29: Jag har nyligen begärt att Säpo ska lämna ut Stasi-listan. De vägrar, men jag har överklagat till Kammarrätten enligt följande: "Säkerhetspolisen Box 12 312 102 28 STOCKHOLM För vidare befordran till Kammarrätten i Stockholm Överklagande till Kammarrätten av Säkerhetspolisens beslut 2009-11-16 (diarienr AD 189-13882-09) Jag har den 28 november 2009 mottagit ovannämnda beslut. Med stöd av 18 kap. 2 § första stycket i offentlighets- och sekretesslagen hävdar Säkerhetspolisen att de aktuella namnen inte kan lämnas ut eftersom det skulle kunna skada dess verksamhet. Jag har bett Säkerhetspolisen att närmare utveckla detta påstående. Den 3 december 2009 svarar man så här: 'Säkerhetspolisen har gjort den bedömningen att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Uppgifterna skyddas därför av sekretess.' Jag blir inte mycket klokare av det. Stasi och DDR upphörde att existera för över 20 år sedan. Eftersom de inte fått några motsvarande efterföljare av samma karaktär i fråga om myndighet respektive statsbildning kan jag inte, med uppbjudande av all min fantasi, se att det skulle finnas något syfte med 'beslutade eller förutsedda åtgärder' av Säkerhetspolisen som skulle kunna motverkas eller att dess framtida verksamhet skulle skadas ifall namnen lämnas ut. Kammarrätten torde därför lugnt kunna lämna Säkerhetspolisens hänvisning till det aktuella stycket i offentlighets- och sekretesslagen utan avseende. Hänvisningen till 35 kap. 1 § i samma lag är litet knivigare att bemöta. Här vill jag först hänvisa till Finlands justitiekansler Jaakko Jonkka, som beträffande frisläppandet av motsvarande Stasi-lista i Finland anser att integritetsfrågan knappast är något hinder. Ingen på listan kan beskyllas för att vara spion eftersom ingen förundersökning inletts på basis av listan, säger han. Jag vill också hänvisa till en ledare i Barometern 2007-08-08: 'Til syvende og sidst måste vi i ett fall som detta lita på människors omdöme. De som anser sig felaktigt och orättfärdigt med i förteckningen har möjlighet att argumentera för detta. Vi har någorlunda möjlighet att med förnuftet skilja agnar från vete, det allvarliga från det oförnuftiga eller grundlösa. Men vi skulle också få möjlighet att se någras insatser i politik, media och kulturliv i ett sannare ljus.' Att finnas med bland de aktuella namnen torde inte kunna betraktas som en omständighet i sig som kan skada den personliga integriteten. Man kan antingen erkänna att man samarbetat med Stasi, eller också kan man hävda att man blivit registrerad av misstag eller att samarbetet varit av oskyldig karaktär. Man har alla möjligheter att svära sig fri från eventuella anklagelser om otillbörlig verksamhet. Men allmänintresset av ett frisläppande är ändå stort eftersom de aktuella namnen kan bilda ett mönster inom kultur- och medieeliten som det vore intressant att kartlägga närmare. De aktuella personerna är sannolikt offentliga figurer inom media, politik och kultur som förtjänar att granskas offentligt. De har sannolikt också stor vana och förmåga att själva hantera och bemöta medias granskningsåtgärder. Man kan också jämföra integritetsskyddets generella nivå med det faktum att t.ex. uppgifter om slutlig taxering, fastighetsinnehav och värnpliktstjänstgöring inte är skyddade i Sverige. Vem som helst kan få ut sådana uppgifter om vem som helst. Offentliggörandet av sådana uppgifter torde innebära ett större intrång i den personliga integriteten än vad offentliggörandet av de aktuella namnen i Stasi-kartoteket skulle göra. Slutligen anser jag att Riksarkivets frisläppande av den s.k. Gergel-akten, där bl.a. uppgifter om Jan Guillous KGB-samarbete fanns med, har en prejudicerande effekt såtillvida att allmänintresset av ett frisläppande i fall som dessa bör anses överstiga intresset för skydd av den personliga integriteten. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att Kammarrätten ändrar Säkerhetspolisens beslut så att de aktuella namnen frisläpps från sekretess."

Pär Jansson har kommenterat på:

Mediernas skyldighet att publicera s-politikerns namn

Till Roland Poirier Martinsson: Kör stavningskontroll innan Du skickar in nästa artikel!

Pär Jansson har kommenterat på:

Ljuger Guillou om sin värnpliktstjänstgöring?

Till #77, Jan Carlén Söderman Detta stämmer inte med uppgifterna i #54 ovan. När skulle JG i så ha genomgått KJ-utbildningen. 1977 vid 33 års ålder? Kan Din kompis gå ed på att verkligen ha varit lumparkompis med Guillou?

Pär Jansson har kommenterat på:

Edholms slöjförbud kränker mänskliga rättigheter

För det första: Det aktuella folkomröstningsbeslutet i Schweiz är inte grundlagsvidrigt och inkräktar inte på religionsfriheten. Alla i Schweiz har rätt att utöva sin religiösa tro så länge den inte inkräktar på och stör andra medborgare på ett otillbörligt sätt. Minareter uppfattas uppenbarligen av den röstande majoriteten som en sådan otillbörlig störning av det offentliga rummet. Om någon i Sverige skulle vilja uppföra en minaret på t.ex. en skärgårdsö skulle byggnadsnämnden säkert säga nej. Ett eventuellt sådant beslut i Sverige inkräktar inte heller ett dyft på religionsfrihet eller mänskliga rättigheter. För det andra: Skulle Yvonne Ruwaida och Per Olsson acceptera att en skolelev eller förskollärare bär heltäckande rånarluva i undervisningen respektive arbetet? En sådan rånarluvenisse skulle också kunna ange religionsfrihet eller "mänskliga rättigheter" som grund för kravet att få bära luvan. Det finns ingen minimigräns för antalet utövare för att en religion ska erkännas. Rånarluvenissen kan hävda att han är ensam i sin religion men att han ända ska få åtnjuta religionsfrihet, med följdkravet att få bära rånarluva. Att islam är en religion med ett stort antal utövare innebär inte för den skull att de ska ha större rättigheter att inkräkta på och störa andra medborgare med sin klädsel eller sina byggnader.

Pär Jansson har kommenterat på:

Hattens återkomst måste utredas

Tack Anders för en mycket kul, substansfylld och välskriven artikel! Välkommen som Newsmill-skribent förresten, jag ser fram emot att få läsa mer iakttagelser av Dig. Men förutom det numera politiskt obligatoriska genusperspektivet kanske även ett klimatperspektiv bör anläggas på den historisk-sociologiska hattforskningen? Själv bär jag som huvudbonad för det mesta cykelmössa under cykelhjälm. Cykling och hattbärande är svårt att kombinera utan fult hakband. Kanske dags att designa en cykelhjälmhatt?

Pär Jansson har kommenterat på:

JO fegar i Ströbergfallet

# 7 Till Monica P.: Resningsansökan är inte avgjord av HD än. Själv är jag optimist -- HD måste bevilja resning med anledning av det allvarliga rättsövergrepp som Säpo eller åklagaren har begått genom att undanhålla viktiga bevisuppgifter som friar Ströberg. Det tråkiga är bara att ingen annan myndighet törs utreda rättsrötan redan nu. Antagligen därför att det skulle stärka Ströbergs resningsansökan. Jag har bett justitieminister Beatrice Ask att ingripa och ta initiativ till en utredning. Men hon har, efter över tre veckor, fortfarande inte svarat trots flera påminnelser. Maktens nonchalans skrämmer. Politikerföraktet ökar.

Pär Jansson har kommenterat på:

Jan Guillou och värnplikten

Hans Blikstads uppgift om medborgarskapet är korrekt. Guillou blev svensk medborgare först 1975. Jag väntar fortfarande på fler uppgifter om vad som hände på KA1 i Vaxholm 1977.

Pär Jansson har kommenterat på:

Ljuger Guillou om sin värnpliktstjänstgöring?

# 21 Till Åke S.: Lågvattenmärke, hurdå? Kan Du förklara?


För denna sida ansvarar Pär Jansson


annons:
Anmäl

Om mig:

Bor: Kao Tao, Thailand
Född: 1949

annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  8. Forum Syd: Vår dörr står öppen!
  9. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  10. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  7. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  10. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  4. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  5. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  6. Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?
  7. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  8. Politisk redaktör: Centerns planer på ökad invandring är orealistiska
  9. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  10. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.