Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv


Prenumerera Olov Hanssons aktiviteter

Olov Hansson har kommenterat på:

Slopat överskottsmål ger reformutrymme på 470 miljarder fram till nästa val

Det finns inget sådant som statligt överskott. Skatter förstör efterfrågan och staten tillför ny sådan. Skatterna är inte ett sätt att "finansiera" staten, utan ett sätt att reglera total efterfrågan, så att staten får plats. Alla statens utgifter går till den privata sektorn till slut. Om den privata sektorna komponenter, den externa sektorn och den inhemska delen av privata sektorn visar ett underskott i efterfrågan, så -måste- staten ha ett budgetunderskott för att arbetslöshet inte ska uppstå. Om staten då väljer att inte ha ett underskott, eller att t.o.m. ha ett överskott, så kommer arbetslösheten inte att minska, eller t.o.m. att öka. Om de andra sektorerna istället har ett starkt överskott, så behöver staten antingen höja skatter eller minska utgifter, men enbart då. Detta för att förhindra att demand-pull inflation uppstår. Staten har inga problem att finansiera sig själv, så länge den gör detta i sin egen valuta och valutan inte är konverterbar till något annat än sig själv (nej till EMU, EMU = instabilitet). Det enda hinder som kan tänkas störa realproduktionen är inflation. Detta undviks, som sagt, genom smart beskattning. Att staten har ett budgetöverskott är helt galet så länge det finns arbetslöshet, eftersom arbetslöshet uppstår vid brist på efterfrågan. Arbetslöshet är också det största slöseriet en ekonomi kan ha, samt ett brott mot den ofrivilligt arbetslöse.

Olov Hansson har kommenterat på:

Välfärdsjobbens kritiker tycks acceptera hög arbetslöshet

Jag tycker att detta är kasst. Tanken är annars utmärkt, men retoriken och jobbens form är helt off. Rätten till ett jobb är en universell mänsklig rättighet, så mycket är klart. Men man ska inte utsätta en grupp för den här typen av särbehandling och tvång. Staten är absolut skyldig att se till att alla som vill får jobba, men att börja tvinga folk till saker är bara absurt. Arbetslöshet är också det största slöseriet som finns. Nej, inför istället jobbgaranti, där staten agerar evig sistahandsanställare till en fast lön, enligt dagens minsta lön, för att inte rubba resten av arbetsmarknaden. Detta är ingen svår reform att genomföra, om än omfattande. Detta fungerar också som en superb automatisk stabilisator, i och med att den tillför såväl tillgång som efterfrågan.

Olov Hansson har kommenterat på:

Jag vill inte arbeta och bör få betalt för det

Jag tror att den som inte intuitivt känner att ojämlikhet är dåligt är aningen skadad. Det finns hur mycket forskning som helst bakom och för denna tes och så gott som ingen emot. Jag är inte egalitärliberal, utan socialliberal och anser således att den inkomstspridning vi har bör vara tillräckligt liten (och tillräckligt stor, för att uppnå maximal "nöjdhet". Ju fler som är nöjda med sina liv och känner att det finns mening, desto bättre. Om någon känner för att vara eremit, fine, men i så fall får den personen acceptera att vi i vårt samhälle fördelar resurserna på ett visst sätt och göra valet att stanna eller att sticka. Individuella friheter är toppen! Det är bara det att det inte är individuella friheter vi pratar om här, utan möjligheter för att skapa ett bättre samhälle. Man kan inte gärna kalla en person som är långtidsarbetslös och uppgiven för fri. Dessa hör samhällets minst fria individer och det är de vi i första hand behöver frigöra, för ett mer produktivt och mer humant samhälle. För mig är ingen arbetslöshet över 2% acceptabel. Jobb är en mänsklig rättighet och var och en som vill jobba och bidra ska ha möjlighet att göra det.

Olov Hansson har kommenterat på:

Jag vill inte arbeta och bör få betalt för det

Sverige har turen att vara ett av de få länder i EU som fortfarande har kvar sin centralbank. Liberaldemokraterna kan ha svårt att minska arbetslösheten utan att justera skatterna mot de som har mest, vilket historien visar är oerhört svårt. Om man verkligen vill bli av med arbetslöshet bör man ha både en sysselsättningspolitik som fungerar (läs basinkomstgaranti och jobbgaranti) och en prisstabilitetspolitik (skattepolitik) som inte drabbar den vanliga människan. Skatter måste helt enkelt justeras för att bibehålla en relativt låg, stabil inflation och för att minimera risken för skuld/besparings-obalans i samhället, eftersom detta kan leda till en enormt orättvis fördelning av lidandet vid recession samt större volatilitet hos den privata sektorn. Inkomstskillnader är dock socialt ohälsosamma, så någon form av progressivitet krävs. Kombinationen basinkomstgaranti och platt skatt är svår att genomföra, eftersom den antingen skapar väldigt stark progressivitet upp till en viss inkomstnivå, efter vilken skatten jämnar ut sig, eller sätter basinkomsten alldeles för lågt. En lösning är att ha en tvåstegsprogressivitet, så att de första säg 500 000 kr årsinkomst utöver basinkomstgaranting(skattefri) beskattas platt någonstans i 35-40% området och resten 45-50% i nuvarande system. Det vore aningen lägre än dagens svenska skatter på arbetsinkomst totalt sett. Som sagt, för att dela ut en basinkomstgaranti krävs ordentlig inflationskontroll, och därmed vettig beskattning. Hur den justeras är en fråga för valutasystemsexperter. Folk behöver förstå att skatter inte är något ideologiskt (vissa populister mutar med lägre skatter), utan en nödvändighet för att hålla inflationen nere.

Olov Hansson har kommenterat på:

Jag vill inte arbeta och bör få betalt för det

Vi är alla del i samma maskineri, John. Jag är ledsen, men människan ÄR ett gruppdjur. Om det är så att du inte passar in, så kan du ju alltid bli eremit. Då får du leva helt fritt och behålla alla ditt arbetes frukter helt för dig själv :). En bra ide kanske? Skatt ska tillämpas för att förhindra inflation, det är inte frågan om att ta något. Alla valutaekonomier behöver regleras och det gör vi genom att lyfta skatt. Eller så kan man låta bli att lyfta skatt och ÄNDÅ ha samma relativa köpkraft, det går ut på ett.

Olov Hansson har kommenterat på:

Efter alliansens svek behöver Sverige ett nytt högerparti

Åh, herregud vilken löjlig artikel... Mycket man borde göra, enligt författaren. Han har dock ingen aning om vad han talar om. Konsekvensanalys, hallå? Inte för att jag ideologiskt är för eller emot sänkta skatter, det vore bara löjligt och nog för att jag anser att de två statsbärande partierna båda är ute och cyklar när det kommer till de ekonomiska (inklusive skatter), men denna artikel var bara fruktansvärt löjeväckande. Plattskattspopulism, helt enkelt. Övrig korrektur: SD är Center-vänster-auktoritärt, V är Vänster-liberalt.

Olov Hansson har kommenterat på:

Sannfinländarna ett bevis på finska demokratins styrka

Ålänningarna är inte ett enhetligt folk, utan en brokig grupp infödda, finländare och svenskar. Att Åland skulle röra sig mot Sverige är högst osannolikt. Jag, som är svensktalande finne, är inte särskilt rädd för T. Soini & Co. Han är som han är, de är som de är och får de regeringsmakt kommer folk att tröttna på dem. De är ett missnöjesparti och kommer inte att ändra på något, vilket är vad folk vill. De vill att någon tar tag i saken och åter gör Finland värt att kalla välfärdsstat, vilket jag sympatiserar med. Det är synd att välfärdstatens upprätthållande blir en ursäkt för att vara rasist. Historien visar dock att den här typens parti inte är kapabla att åstadkomma någon större förändring. De kommer inte att få igenom några språkkrav. De flesta politiker i Finland inser att svenskan är en resurs som behövs, eftersom Finlands närmaste vän är Sverige, oavsett hur mycket det tjafsas.

Olov Hansson har kommenterat på:

Jag vill inte arbeta och bör få betalt för det

För övrigt respekterade och respekterar fortfarande inte kapitalismen privat äganderätt. Äganderätt är ett fullständigt teoretiskt begrepp, som inte skulle kunna upprätthållas utan statens våldsmonopol (offentlig sektor). Jag är varken för eller emot. Man bör välja det som är samhällsekonomiskt mest lönsamt. Och eftersom det demokratiskt har beslutats att vi ska ha äganderätt så tycker jag att vi ska ha det. För övrigt tycker jag att det är viktigt att folk inser att ett samhälle bygger på gruppanda. Om sammanhållningen reduceras uppstår, hos vissa grupper, ovilja att samarbeta enligt samhällets regler, vilket i sin tur leder till brottslighet. Ett välbalanserat samhälle är ett välmående samhälle.

Olov Hansson har kommenterat på:

Jag vill inte arbeta och bör få betalt för det

Som jag tidigare sade: 1. Medborgarlön är ett kasst namn. Lön kräver motprestation. Kalla det istället basinkomstgaranti. 2. Basinkomstgarantin bör vara låg, men tillräcklig för att hålla en person vid liv. Barn bör ha en basinkomstgaranti (som betalas till deras föräldrar) på ca 30-40% av grundsumman. Detta skulle kunna ersätta stora delar av det bidragssystem vi har idag och skulle vara effektivare och bättre på att nå ut till alla det är tilltänkt. 3. Inför jobbgaranti. Folk vill jobba och jobb är en mänsklig rättighet. Ofrivillig arbetslöshet tillför samhället oerhörd skada och bör ses som ett brott. Lönen för en sådan garanti bör vara uniform och tillräckligt låg för att undvika onödig byråkrati och för att inte förflytta arbetskraft från den privata sektorn till jobbgarantin och därmed tvinga fram prisökning på arbete d.v.s. inflation. 4. Staten uppbär inte skatter för att finansiera sig själv, det kan den alltid göra. Staten uppbär skatter för att reglera den privata sektorns köpkraft i förhållande till den totala realproduktionen och reducerar på så sätt onödig inflation. Genom att reducera inflation skapar man efterfrågan på valutan och möjliggör således import. 5. Privat sektor och offentlig sektor är inte frånskilda, utan separata delar i samma ekonomi. Som svar på "Olov: Nej, Marx hade inte ett enda rätt. Du framställer dina inlägg som om de vore fakta, empiriska eller vetenskapliga, men inget du sagt är på något sätt sant. Staten har monopol på valuta, men valuta har inget värde. Endast produktion av varor och tjänster har värde. Vilken "ism" som effektivast främjar produktion av varor och tjänster och vilken som inte gör det, vet vi rätt väl." 1. Om du hade läst Marx och känna till vilka demografiska förändringar som sker när ett område industrialiseras, så skulle du inse att han hade rätt i mycket han sade :). 2. Jag är inte Marxist och anser mig inte tillhöra någon ism. 3. Precis för att valuta inte har något inneboende värde är det ett oerhört flexibelt medel för att reglera hur ekonomin i stort ska se ut. 4. Ismer producerar ingenting. Marknaden är oerhört bra på att möta efterfrågan på varor och skapa produktivitetsökningar, precis som jag tidigare sagt. Den "planerade sektorn" är inte lika bra på att bemöta efterfrågan när den ändras och för inte produktiviteten framåt lika snabbt, men däremot är den en stabilitetsfaktor i vilken ekonomi som helst, eftersom den inte är profitberoende och således upprätthåller efterfrågan när den privata sektorn drar ihop sig. Förutom om man har politiker som tycker att det är en bra ide att spara när den privata sektorn sparar, förstås. That said: Exkluderar man produktivitetsökningarna på marknaden, så är den offentliga sektorn teoretiskt kapabel till att producera mer för mindre, eftersom den inte läcker på samma sätt.

Olov Hansson har kommenterat på:

Jag vill inte arbeta och bör få betalt för det

#84 L. Cienfuegos Ja, det är helt sjukt, men det är så det fungerar i den privata sektorn. Det är kapitalismens grund och är en "gömd skatt". Den anses idag vara nödvändig för att ekonomin ska fungera. Jag har ofta drömt om ett annat sätt att ordna ekonomin på, men det är svårt att skapa en så stark kraft att möta efterfrågan utan profitincitamentet. Marknadens styrka är att den så lätt kan möta efterfrågan och på det sättet tillåta tillväxt. Planekonomins styrka är att den inte "läcker" profit. Vi har båda två i Norden. Marknad för konsumentprodukter, planekonomi (statsbudgeten är per definition en plan för hur statens ekonomi ska se ut) för t.ex. sjukvård och andra skyddsnätverk.


För denna sida ansvarar Olov Hansson


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  8. Forum Syd: Vår dörr står öppen!
  9. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  10. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  7. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  10. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  4. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  5. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  6. Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?
  7. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  8. Politisk redaktör: Centerns planer på ökad invandring är orealistiska
  9. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  10. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.