Noomi Berlinger-Stahl har kommenterat på:
Det är ingen tillfällighet att omskärelse blir mer omdiskuterad i samhällen där den gällande normen är att inte låta omskära sina pojkar. Visst förs det en diskussion i frågan i USA, där mellan 65-80% av alla män omskärs, men de senaste årens debatt har inte lett till någon större förändring av statistiken.
Om omskärelse endast varit en medicinsk fråga hade det varit enkelt. Omskärelse är inte medicinskt nödvändigt, och det är oklart att den verkligen medför några medicinska fördelar. Samtidigt är riskerna med omskärelse statistiskt mycket små. Circa en tredjedel av världens män är omskurna, så det finns tillräckligt med medicinsk data och erfarenhet i frågan.
Här i Israel, där nästan alla pojkar, både judar och muslimer,är omskurna, ifrågasätts knappast ingreppet. För oss, kulturer som låter omskära sina nyfödda pojkar, är det den oomskurne som är avvikande. Alla killarna i omklädningsrummet har likadana snoppar. Då funderar killarna inte så mycket på om förhud är en mänsklig rättighet på vilken de bestulits.
Dramatiseringen av omskärelsen och dess effekter är överdriven, och osar av kulturellt förmyndarskapstänkande. Anti-omskärelse aktivister förlöjligar och förminskar andra kulturer. Föräldrar överallt försöker göra det bästa det kan för sina barn. Bland annat strävar den gode föräldern efter att skapa en gemenskap, ett kulturellt sammanhang för sina barn. Den styrka som gror ur en stark social gemenskap borde kanske också vara en mänsklig rättighet.
Om Sverige vill vara ett multikulturellt land, så måste det vara tillräckligt högt i tak för olika kulturer. Sann respekt för andra innebär att man har tilltro till att andra modeller än den svenska kan fungerar, utan välmenta pekfingrar från storebror.