Nogers aktiviteter En välbehövlig artikel. En fråga: "Jag ogillar kanske Pär Ströms grundteser, men jag försvarar hans rättigheter, för att de även är mina. Och Era." Vilka grundteser är det du ogillar?
#21 Ludvig "-Nej, jag tror inte att styrelsetillsättningarna i börsbolagen är uteslutande könsneutrala. Och ja, jag tror kvinnor diskrimineras i viss mån." Kan du utveckla resonemanget: Om de mest kompetenta får jobbet (enligt dig), på vilket sätt kan någon diskrimineras då? Vilka fakta stödjer du dig på? Skulle det kunna vara tvärtom - att män diskrimineras?
Det vi vet är följande: 1. Kvinnors representation i bolagsledningar är lägre än mäns (ca 25 procent?) 2. Kvinnors representation har ökat de senaste åren 3. Alla könade satsningar inom området är riktade till kvinnor När är vi framme? Debatten kokar ner till: Hur stor andel kvinnliga företagsledare är lagom, dvs när är vi framme? Om du frågar mig är vi framme den dag när könstillhörigheten inte påverkar kompetenta individers chanser till rekrytering och avancemang. Är vi redan där? Vi vet redan idag att ett antal egenskaper är efterfrågade för ledningsarbete. Ett fåtal av dessa är: relevant utbildning, erfarenhet (i arbetslivet, i branschen, i företaget, som företagsledare), arbetsvillighet, eget företagande, kontaktnät, riskvillighet, hög IQ mm Om antalet män med dessa egenskaper är fler än antalet kvinnor så kommer mäns representation vara större - utan särbehandling. Titta exempelvis på utbildning: Ska bolagen själva få sätta ihop en ledningsgrupp enligt önskad utbildningsprofil, eller blir det diskriminering om inte en statlig kontrollant styr tillsättningen? Svar: Det blir ingen diskriminering. Jämför man exempelvis utbildningsprofilen för OMX30-styrelser med könsfördelningen hos rekryteringsunderlaget så ser man att skillnaden mellan dagens styrelser och den förväntade fördelningen är väldigt liten, dvs kvinnor med rätt utbildning rekryteras i ungeför samma utsträckning som sina manliga motsvarigheter: http://1-5miljonerklubben.wikispaces.com/Befattning_Genusnytt_20111024. Även andra undersökningar indikerar att de skillnader vi ser i stort sätt har naturliga förklaringar, se exempelvis Meyersson, “Is There a Glass Ceiling for Women in Sweden? Life cycle and/or cohort effects 1970-1990”. Vem diskrimineras? Genom att kompensera för endast en enda av flera relevanta parametrar (Utbildning), så framstår svenska styrelser (OMX30) plötsligt som väldigt jämställda. Vad skulle hända om vi väger in ytterligare parametrar? Kan det vara så att en kvinna som gjort exakt samma karriärval som en man egentligen har det lättare i arbetslivet? Leder satsningar på kvinnligt företagande och en pojkfientlig skola till att svenskt näringsliv går miste om duktiga entreprenörer? Ja, artikelförfattaren ger inga sakliga ledtrådar, inte genusforskningen heller. Svaret kan vi bara få genom objektiva studier av verkligheten.
#7 Ludvig Nyberg: “Det var ju just anställningen utifrån könstillhörighet som hela artikeln vänder sig emot.” Jasså? Artikelförfattaren tänker kräva svar om manliga ledamöters kompetens - inte kvinnors. Hon tycker att Maud Olofssons satsning, som uteslöt halva Sveriges befolkning (männen) var en bra början. Hon hoppas vidare att fler finanslejon ska curla in sina döttrar - inte söner, samtidigt som hon anser att kvinnor besitter kompetenser som män inte har. Om “Skribenten vill ha ett rekryteringsklimat där könet spelar inte någon roll” så misslyckas hon totalt med att få fram det budskapet. Hon presenterar inga fakta som visar att dagens situation beror på att kvinnor motarbetas, ändå föreslår hon ensidiga könsriktade åtgärder. Fredrika Bremer-förbundet borde motverka sexism, inte vara en representant för den. Utan fakta som understöder hennes åsikter skulle det faktiskt kunna vara tvärt om. Birgitta: "Idag tycks det vara lättare att ta in den åttonde mannen istället för den första kvinnan." Men idag är ju både den sjunde och den åttonde personen i styrelsen en kvinna, så Birgittas tyckande skiljer sig från verkligheten. Och vad menar du här?: Nyberg: "Personligen tror jag att de mest kompetenta personerna får sin styrelsepost även om de skulle vara kvinnor men dock att de som fortfarande egentligen har att bevisa sin kompetens i större utsträckning är män”. Menar du att styrelsetillsättningar är könsneutrala och baseras på kompetens - men kvinnor är ändå diskriminerade? Hur kom du fram till det?
"Förra näringsministern Maud Olofsson producerade en hel bok med kvinnor som skulle platsa i företagsledningar och styrelser." Den boken samsas på bokhyllan med 4-5 likadana böcker med män. Den valberedning som tittar i alla böckerna har bäst chans att hitta rätt kompetens. Att censurera dessa böcker är sexism. "Vi vill visa på att denna enfald skadar bolagen." Om du tror på detta: Starta själv ett företag som enbart anställer utifrån könstillhörighet; detta företag skulle ju formligen blåsa de enfaldiga bolagen av banan!
Hej Gudrun. Jag försöker skriva en handbok i feministisk logik, men upptäcker att boken, som nu är 300 sidor lång, börjar bli svåröverblickbar med alla specialregler. Kan du hjälpa mig med logiken kring avgång pga familjeskäl? Kan man sammanfatta logiken så här?: - Om en man avgår pga familjeskäl så är det inte trovärdigt och ett bevis för patriarkatet och mannens överordning. - Om en kvinna avgår pga familjeskäl så är det förståeligt och skulden ligger hos patriarkatet/männen Annars tror jag tror mig greppat det mesta. Några exempel från sjukvårdskapitlet: - Att bröstcancerforskning är mer angelägen än prostata- (trots att fler män drabbas) beror på att kvinnor drabbas tidigare (ett tiotal/år). - Att manlig hjärtinfarkt inte är mer angelägen trots att män drabbas hårdare, oftare och mycket tidigare, beror på att kvinnor i snitt får annorlunda behandling (pga olika förutsättningar). - Att manlig sjukvård kostar samhället 50 miljarder mindre pga färre besök och lägre läkemedelskostnad innebär en negativ särbehandling av kvinnan eftersom mannens läkemedelskostnad per utskrifttillfälle är högre. - Att skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor minskar lite, så att män bara dör 4 år före kvinnor, är kvinnodiskriminering eftersom det innebär att kvinnors situation förbisetts. - Att kvinnor i genomsnitt har något längre väntetid vid gråstarroperation (eftersom kvinnliga patienter är i snitt äldre) betyder att vi ska förbättra kvinnors gråstarrsituation och inte mäns medellivslängd. Min kompis Nicke Coper hävdar att man skulle kunna sammanfatta min bok "feministisk logik" med två korta meningar. Men jag tycker att han är onödigt konspiratorisk?
@Alexander Smith: "Var finns de konstruktiva lösningarna på alla problemen som presenteras?" Pär föreslår bland annat könsneutral lagstiftning. En mycket bra grund för framtida jämställdhet anser jag. Vad tycker du? Konstruktivare än så blir det väl inte?
@Arpi "I fallet med skolan är det anmärkningsvärt nog femininiteten som är den stora vinnaren" Varför är det anmärkningsvärt - det gäller väl i de flesta områden?: Sjukvården: Män dör 4 år tidigare, har högre mortalitet i praktiskt taget alla sjukdomar, sjukskrivs i mindre omfattning och bekostas mindre läkemedel, samtidigt som staten årligen satsar 50 skattemiljarder mer på kvinnlig sjukvård, och samhället anordnar galor till stöd för kvinnor (ex bröstcancer, kvinnohjärtat, ...). Lagstiftning: Inga lagar finns som behandlar kvinnor sämre än män, däremot finns ett flertal lagar som särbehandlar män negativt. Föräldraskap: Pappors delaktighet i sina egna barns liv ligger bokstavligen i händerna på mamman. Vårdnad, barnbidrag mm tillfaller automatiskt mamman. Vid "samarbetsproblem" kastas pappan, med myndigheternas hjälp, ut ur barnens liv i 90 procent av fallen (oavsett vem som har “samarbetsproblemen”). Skolan: Pojkar får sämre betyg i förhållande till verklig prestation på nationella prov (71 procent av flickorna som fick MVG i ämnet fysik hade lägre betyg på NP). Andelen pojkar som går ut grundskolan med ofullständiga betyg ökar från en redan hög nivå. Nästan 2/3 av högskolestudenter och högskoleexamen utgörs av kvinnor. Arbetslivet: Män har högre arbetslöshet och arbetar i stor utsträckning inom konkurrensutsatt privat marknad, ändå är alla könskvoteringar och specialsatsningar inriktade på kvinnor. Mansdominerade branscher skriker efter kvinnor, medan kvinnodominerade branscher... (konstpaus). Självmord Social utslagenhet Utsatthet för våld Arbetsplatsolyckor ... Nej, så "anmärkningsvärt" tycker jag inte att det är.
Ska naturligtvis vara Kuoppa, ber om ursäkt för felstavning.
#55: Niclas Kouppa säger: "Genusvetare är inte främmande inför naturvetenskap." Är det din bedömning att "Centrum för Genusvetenskap" har stor fokus på naturvetenskap? Jag följde upp din länk till Uppsala Universitet: http://www.gender.uu.se/Forskning/ Jag kanske missförstår dig, men av drygt 20 forskare; - De allra flesta verkar ha en bakgrund inom Sociologi, Litteraturvetenskap och Språk. - I många fall anges inte den akademiska bakrunden, men den vidhäftade litteraturlistan innefattar nästan uteslutande genus- eller litteraturstudier. Ingen synes ha någon peer-reviewad naturvetenskaplig publikation i sin lista. - I vissa fall anges bakgrunden till "physics/fysik" utan att ange utbildning. Vid googling på ett av dessa fall visade det sig att forskaren var doktor i filosofi som gjort en genusstudie av en fysikutbildning. Har "Centrum för Genusvetenskap" så många naturvetenskapliga forskare att de med fog kan kalla sig tvärvetenskpliga? Kan du i så fall lista dessa? För mig framstår det som att Uppsala Universitet hävdar något de inte har täckning för.
För denna sida ansvarar Noger
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
