Michael Gentile

Prenumerera Michael Gentiles aktiviteter

Michael Gentile har kommenterat på:

Kortslutning i debatten om boendesegregation

Chili: tack för dina utförliga inlägg. Att ägandet är fult eller mindre önskvärt betyder inte att den inte existerar. Jag har aldrig påstått något liknande. Ägandet har haft stor betydelse trots vänsterns politiska hållning (se partiprogrammen - det räcker nog som bevis för det); det handlar om att det finns en klassisk skillnad mellan teori och verklighet, där verkligheten alltid vinner. Så var fallet även i Sovjetunionen där hela bostadsbeståndet i flerfamiljshus nationaliserades, samt även de villor som översteg en viss (liten) storlek (dessa delades sedan in i mindre enheter som hyrdes ut till människor som ofta var helt okända för varandra). Icke desto mindre utvecklades en svart marknad, etc etc... Men men, att vänstern inte gillar ägandet är egentligen en marginell sak. Det jag skriver om är boendesegregationen. Jag uppskattar naturligtvis dina belysande förklaringar om olika aspekter av svensk historia, men de är av mer bakgrundskaraktär i sammanhanget. Slutligen förstår jag inte riktigt din slutmening: 'Att högern hatar kultur-världen/vänstern och därmed historieämnet, m.m., straffar sig. Kul att se från parkett, när de vandrar in i ett (his-toriskt ) " minfält", mest varje dag, (vilket kan vara charmigt - om man vet vad minorna finns.)' Varför menar du att högern hatar kulturvärlden? Varför är det ett '/' mellan kulturvärld och vänster? Vad har historieämnet med saken att göra? Vilka är ´de' som vandrar in på vilket minfält? Hälsningar, Michael

Michael Gentile har kommenterat på:

Kortslutning i debatten om boendesegregation

Mats Hedin: Jag håller med dig helt. Du tar även upp forskningen om sk grannskapseffekter, som utgår ifrån att fattiga områden gör de boende ännu fattigare. Den forskningen är dock delvis kontextberoende, vilket inte är så konstigt. Jag ifrågasätter inte grannskapseffekternas existens, men precis som du säger har dessa relativt mindre betydelse jämfört med huruvida de boende har jobb.

Michael Gentile har kommenterat på:

Kortslutning i debatten om boendesegregation

Jan Wiklund: egentligen är Norrlands inland högst etniskt blandad. Det finns bland andra samer, finnar och tornedalsfinnar. Hur som helst delar jag inte riktigt din oro. Punkt 5 i min text förklarar enbart en del av boendesegregationen, men långt ifrån allt. Trots allt är betalningsförmågan det som styr utvecklingen allra mest. Den etniska boendesegregationen kommer sannolikt att bestå, men dess negativa effekter uppstår huvudsakligen om en viss (etnisk) grupp samtidigt drabbas av en högre incidens av andra problem. På så sätt är skillnaden stor mellan situationen i USA och i Sverige. I USA är etniska 'getton' vanligt förekommande och även huvudsakligen frivilliga (det är dock viktigt att understryka skillnaden mellan etnisk och hudfärgsbaserad segregation - den afroamerikanska befolkningen är sällan frivilligt gettoifierad). Vi har armeniska, ukrainska, polska, italienska mm stadsdelar i städer såsom Los Angeles och Chicago. Dessa stadsdelar fungerar utmärkt utifrån de amerikanska förutsättningarna. I Sverige är det vanligast förekommande mönstret inom den etnisktbaserade boendesegregationen att olika minoriteter bor - helt blandat - i specifika stadsdelar. Roger Andersson pratar i sammanhanget om svenskglesa stadsdelar. Skiljelinjen följer alltså snarare hudfärgen än etnicitet i sig. Det är naturligtvis inte bra, men det betyder inte att situationen är så lätt att åtgärda. Förvisso finns även ett visst mått av koncentration inom visa etniska grupper (t ex en överrepresentation av somalier i Rinkeby eller av iranier i Akalla, eller av assyrier i Ronna), men det är inte det som är huvuddraget i det svenska boendesegregationsmönstret.

Michael Gentile har kommenterat på:

Kortslutning i debatten om boendesegregation

Doktor elephant: safarin är en bra utgångspunkt. Den må bry sig om klassklyftor, men resan på Solsidan beskådar samtidigt boendesegregationens synliga effekter. Eller egentligen snarare den fysiska differentieringen av bostadsbeståndet då vi egentligen sällan kan uttala oss alltför mycket om de som bor inuti husen (men visst, jag köper helt att det i huvudsak rör sig om välmående personer). Det där med ägande och utsugande kommer från en intervju med en av arrangörerna, har för mig att det var på DN. Men som sagt, safarin är ett uttryck för ett antal felslut som oftas begås i synnerhet när folk uttalar (i media, inte minst) om segregation. Safarin som sådan har jag egentligen inte några åsikter om. Den är en aktion av en politiskt aktiv grupp (trots att dess medierepresentant menar att gruppen är politisk obunden, vilket den naturligtvis inte är) som faktiskt har ett visst underhållningsvärde. Den var kul, men för någon som inte rör sig inom kretsen är den samtidigt också väldigt naiv och barnslig. Själv har jag också varit runt i Djursholm för att titta på de fina villorna, men jag behöll en aningen lägre profil.

Michael Gentile har kommenterat på:

Kortslutning i debatten om boendesegregation

Doktor elephant: ingenstans säger jag någonting om inkomstojämlikheterna. Det jag pratar om är (inkomstbaserad) segregation. Det är skillnad mellan att ha olika resurser och att faktiskt vara bosatt på helt olika håll. Inkomstskillnaderna må alltså ha ökat, men inte nödvändigtvis segregationen. Det finns naturligtvis ett samband, men det är långt ifrån så starkt som överklassafariarrangörerna tror. Cheers, Michael

Kortslutning i debatten om boendesegregation

Docent i kulturgeografi: Dessvärre tycker en stor del av den svenska vänstern, mer eller mindre explicit, att det är fult att äga. Likt den omstridda safarin sätter de likhetstecken mellan ägande och utsugning. För det mesta saknas det stöd för en sådan hållning.

Michael Gentile, 2012-02-04 20:34 37

Michael Gentile har kommenterat på:

Oärlig presentation av "forskning" används för att angripa religionskritiker

Hej Anders, och kommentatören Fredrik, Jag har inte läst Hagevis rapport, men utifrån hans framställning i SvD kan jag också notera att han troligtvis inte gjort någon form av multivariat analys. Samband kan ju finnas överallt, men håller dessa när man sedan kontrollerar för effekten av andra variabler såsom kön, ålder, utbildning, osv? Håller med att storleken på urvalet (knappt 1800 respondenter) inte är något problem så länge urvalet genomförts enligt slumpmässighetsprinciper. Men jag tror det största problemet nog ligger i det som tas upp i Anders kritik: om syftet är att undersöka vad det är som orsakar - eller snarare har ett samband med främlingfientlighet, om man ska använda sig av Hagevis språkbruk - så har Hagevi misslyckats fullständigt. Frågorna saknar ju helt enkelt validitet: de mäter inte vad de är avsedda att mäta. Först och främst är antagandet att åsikten om att invandring kan leda till ökade religiösa problem är xenofobisk helt enkelt felaktigt. Vad är religiösa problem? OK, de flesta av oss skulle automatiskt översätt ordet problem till 'konflikter/motsättningar', och då är det inte helt osannolikt att ökad invandring skulle kunna innebära en ökning av dessa motsättningar om invandringen härstammar från länder med religiösa traditioner som skiljer sig från dem som finns representerade i Sverige. Alltså: ett ja-svar på denna fråga är inte xenofobiskt utan helt enkelt rimligt. Inte sagt att dessa motsättningar kommer att förverkligas, men de KAN ju komma att göra det. Magnus Hagevi, revise and resubmit! SvD: bättre granskning av kvaliteten på de inskickade bidragen!