Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv


Prenumerera Matz Öfvedssons aktiviteter

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Kristen tro och vetenskap delar viktiga övertygelser

Men det blev ju inget av det . Vad hände med vetenskapen i det stora muslimska riket - hela Nordafrika, mellersta östern, Turkiet, Iran, Irak, Asien...stora delar av Euiropa, 700 år? Ännu har du alltså inte snappat att det är tack vare den kristna syntesen, alltså förmågan att ta upp tankar från andra kulturer och införliva dem i en kosmologisk helheyssyn, där kunskap är möjlig och meningsfull, inte bara för dess praktsika tillämpningar, utan också för att vi genom detta bättre kan uppfylla vårt givna uppdrag. Det var de påvliga universiteten som översatte Ibn Sina till latin och även Hippokrates. Hört talas om Aristoteles? Utan honom ingen biologisk vetenskap. Orsak-.verkan, kategorier, systematik, kunskapsfilosofi...vi har alla Aristoteles i oss, och detta beror på Bede, Aquinas och några djärva kristna tänkare till. Grossetestes roll för den experimentella vetenskapen kan knappast bortses från. Och - han var biskop, gjorde sina vetenskapliga arbeten just i början av 1200-talet. . Från The World Encyclopedia: In his works of 1220-1235, in particular the Aristotelian commentaries, Grosseteste laid out the framework for the proper methods of science. Although Grosseteste did not always follow his own advice during his investigations, his work is seen as instrumental in the history of the development of the Western scientific tradition. Grosseteste was the first of the Scholastics to fully understand Aristotle's vision of the dual path of scientific reasoning: Generalizing from particular observations into a universal law, and then back again from universal laws to prediction of particulars. Grosseteste called this "resolution and composition."

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Så skiljer sig religiös tro från vetenskap

Jag slutar också här. Jag menar kanske inte att debatten är kvävd, utan snarare att den döljs av de mest framträdande populärvetenskapliga företrädarna för evolutionsbiologin. Dit hör Dawkins med sin intensiva verksamhet, som enbart ju sysslar med lobbying. Det var längesedan han själv forskade. När biologer säger "vi" då, blir jag alltid misstänksam. Vad menas med detta "vi" egentligen? Att det finns ett skrå, där konsensus råder? Detta är alltid en fara inom vetenskapen. (Inte ens i min kyrka säger man "vi"! Man säger: "Jag tror på...") . Tack för en bra diskussion. Jag har lärt mig en del och jag tvingades att ta in en hel del information, som jag inte var så uppdaterad på. Jag håller definitivt med om, att det här är intressant, och det händer ju så mycket att man måste uppdatera sig hela tiden. Det finns olika nivåer, och att sätta sig in i ett PEK som redogör för en serie ganska komplexa molekylärgenetiska försök, gör man inte över en kaffekopp. Man måste också lyfta blicken och hela tiden fråga sig: Vad betyder det här - egentligen? Och det är här dessa förmågor kommer in, som bland andra Darwin hade. Hans främsta studium gjorde han på rankfotingar och hans beskrivning av daggmaskens anatomi är ännu oöverträffad. Men sedan handlade det mest om att samla in uppgifter från andra och försöka tänka till. Jag menar att detta ska inte vara förbehållet en elit - vi kan alla göra våra reflektioner, och man måste ge generöst utrymme för en del frivolitet här. Inget är klappat och klart.

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Så skiljer sig religiös tro från vetenskap

Roger Du och dina kombattanter använder hela tiden knepet att fösöka göra en tämligen utbredd frågeställning till min privata batalj. Jag vet inte vad det är för spöken som härjar här. Jag är inte alls låst - uppfattningen att syntesen mellan Darwin, Mendel och Watson-Crick inte är orörbar, är ganska accepterad faktiskt. Jag har bara förökt återge delar av en övergripande diskurs. Och jag anser detta är en helt naturlig verkamhet - ett sundhetstecken - att det pågår dessa hypotesprövningar och tolkningar. Ty vad vi diskuterar är hypoteser, det kan vi väl ändå vara ense om. Effekten inte existerar? Jo jo - du har en del att bevisa. till och med en inbiten selektionist som Sean Carroll tvekar inte att redovisa epigenetiska funktioner och efterlysa en "extended evolutionary synthesis", År 2009 fanns det drygt 3000 vetenskapliga artiklar, citerade på 100 0000 ställen. Här en i havet av forskningsresultat, detta en svensk respekterad etolog: http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.326991?l=sv Obs sista meningen.

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Kristen tro och vetenskap delar viktiga övertygelser

Romarnas medicin: Man brukar beskriva den som 1. friskvård (hygien, bad) och 2. chansartad kirurgi och 3. endast för de rika. Perserna och araberna var i annan klass. Det medeltida kristna Europa var inge höjdare heller inom medicin, men man byggde systematiskt upp sjukvården, sjukhusväsendet, redan på 1100-talet Plinius Naturalhistoria: 'According to the account of Megasthenes, dwelling upon a mountain called Nulo, there is a race of men who have their feet turned backwards, with eight toes on each foot. Mycket sådant...väldigt mycket sådant. http://oaks.nvg.org/pliny.html Men det hindrade inte Isidor av Sevilla att inspireras. Som sagt - västerlandets stora kick handlade om att ta in kunskaper från många håll, och detta med en grundfilosofi att vi faktiskt kan nå kunskap om fenomenen och tingen. Och varat.

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Kristen tro och vetenskap delar viktiga övertygelser

"Tex så togs den vetenskapliga metoden fram helt utan kristet inflytande och grunden till de flesta vetenskapsgrenarna lades av icke-kristna." Di kan alltså inte läsa innantill, eller så läser du bara det du vill läsa. Man kan tycka vad man vill, men man måste ju faktiskt ta åt sig en del även om man inte gillar det - eller hur? Så gå nu till vilket standardverk som helst , slå upp Robert Grosseteste. Jag vill inte upprepa alla de andra. Angående Index - ja det är ju bisarra saker du gräver fram. Kuriosa. Lägg till Linné också, hans Systema Naturae kastade påven ut för dess sexuella fripsråkighet. Men alla väljer vi ju själva vad vi vill ha i våra bibliotek. (Har hört att Linköpings universitet inte tar emot vilka böcker som helst - kreationsistskräpet är på index! ) Så - index berörde kanske biskoparnas bokhyllor, på sin höjd. Men detta skulle då vara en broms för den vetenskapliga utvecklingen? Nej, nej. I Vatikanbiblioteket hittar man ändå det bästa av det mesta - jag lovar. 1900-talet - men talade vi nu inte om orsaken till Västerlandets exempellösa vetenskapliga framsteg?

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Kristen tro och vetenskap delar viktiga övertygelser

"Tex så togs den vetenskapliga metoden fram helt utan kristet inflytande och grunden till de flesta vetenskapsgrenarna lades av icke-kristna." Di kan alltså inte läsa innantill, eller så läser du bara det du vill läsa. Man kan tycka vad man vill, men man måste ju faktiskt ta åt sig en del även om man inte gillar det - eller hur? Så gå nu till vilket standardverk som helst , slå upp Robert Grosseteste. Jag vill inte upprepa alla de andra. Angående Index - ja det är ju bisarra saker du gräver fram. Kuriosa. Lägg till Linné också, hans Systema Naturae kastade påven ut för dess sexuella fripsråkighet. Men alla väljer vi ju själva vad vi vill ha i våra bibliotek. (Har hört att Linköpings universitet inte tar emot vilka böcker som helst - kreationsistskräpet är på index! ) Så - index berörde kanske biskoparnas bokhyllor, på sin höjd. Men detta skulle då vara en broms för den vetenskapliga utvecklingen? Nej, nej. I Vatikanbiblioteket hittar man ändå det bästa av det mesta - jag lovar. 1900-talet - men talade vi nu inte om orsaken till Västerlandets exempellösa vetenskapliga framsteg?

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Så skiljer sig religiös tro från vetenskap

Kolla klockslaget, så kanske du förstår. Det gäller att ta med alla parametrar ;-) l#94 Matz Öfvedsson, 2012-05-22, 03:11

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Så skiljer sig religiös tro från vetenskap

Lilja, Moore: Selektionen, om man med detta menar att vissa individer överlever och fortplantar sig, medan andra inte gör det, beror inte på genotyp utan fenotyp. Detta är en av de spännande konsekvenserna av den nya genetiken. Och ja - det finns gott om evidens. Här finns inte en "självisk gen", utan en uttryckt gen. Och uttrycket kan bero på epigenetiska faktorer likaväl som transkription och translation av befintlig kod. Vi måste se på arvet på ett annat sätt.

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Så skiljer sig religiös tro från vetenskap

"Jag kan inte se alls att vetenskapsmän hindras från att komma till tals. Det är ren kreationistmytologi Smutskastning av motståndaren.." Men kolla då runt lite! Läs mina länkar. Det är allmänt omvittnat att den som vill omdefiniera modellen med slumpmässig variation och urval utifrån fitness kommer att bli misstänkliggjord, som jag blir här. Varför du drar in kreationism här begriper jag inte alls. Kan du förklara det? Och - vad menar du med smutskastning? Menar du Dawkins uttalande? Har du sett hur Jablonka mfl bemötts? Ändå pumpar man på med den ena vetenskapliga uppsatsen efter den andra som breddar perspektivet på den evolutionära processen.

Matz Öfvedsson har kommenterat på:

Så skiljer sig religiös tro från vetenskap

Jag är inte forskare, utan generalist med förflutet dock i forskarvärlden. Vad jag gjort är ju bara att jag med lämpliga referenser visat på den FAKTISKA vetenskapliga diskursen som uppstått i och med att det nu finns mängder med exempel som visar hur gener påverkas av sin omgivning och hur samma gener kan uttryckas med fullständigt olika resultat. Försök nu inte återigen påstå att det råder någon sorts orörbar konsensus kring detta - det gör det inte och jag behöver inte komma med någon egen hypotes alls kring detta. Läs mina referenser, det räcker. Jag har citerat högst respektabla källor som alla efterlyser ett nytänkande och en modifiering av neodarwinismen, där urvalet betyder allt och man menar att variation som variation, spelar ingen roll hur den kommer till. Men det är väl ändå en avgörande fråga, om en gen uttrycks av en slump eller om den uttrycks genom en direkt påverkan från interaktivitet med omgivande celler och med vad som kommer in i cellen. Jag kan ju returnera kravet: Visa att allt handlar om urval och visa att duplikation bara handlar om slumpmässiga händelser. Visa med mutationsfrekvenser, populationsstorlekar och tidsramar att det är möjligt i samtliga fall av utveckling och modifiering av organ. Man ordnar ju symposier om detta, på Cambridge, Harvard...Det finns massor av källor, här är en välmeriterad kines: If understanding the organism “as a whole” without neglecting its component parts is a goal of biocomplexity , then we will have to ask why the whole is more than the sum of its parts, as Aristotle taught us. The component parts in our focus plane are genes and the whole are gene networks and the very existence of a diverse set of distinct cell types, such as red blood cells, liver cells, fibroblasts, etc., each of which acts like a distinct ‘species’ in the metazoan body. Molecular biology has taught us how to describe all the genes and proteins and how they interact in “signaling pathways”. Evolutionary biology and ecology have taught us how the diversity of organisms came into existence and how they interplay to form ecosystems. However, neither cell nor developmental biology offers a conceptual framework for dealing with the diversity of cell types in the body as a system. A biocomplexity approach should go beyond the reduction of phenotypes to genes and pathways. Therefore, we seek to elucidate the fundamental principles behind the very phenomenon of multicellularity as such. For instance, we ask: How can one genome produce the thousands of stable, distinct cell types that divide, differentiate and die in a self-orchestrated manner to guarantee organismal function? How can we understand cancer, the price we pay for multicellularity, from this perspective? En del menar man måste helt enkelt omvärdera allt, andra är mera moderata. Detta är ju en ´fullständigt normal process inom naturvetenskaplig idétradition. Jag är chockad att stöta på denna dogmatik, där allt som bryter mot läroböckerna betraktas med skepsis och avfärdas. En ofta citerad grundsten i detta ämne är Eva Jablonka och Marion Lamb: "If it is accepted that heritable epigenetic variations can underlie evolution- ary change, then it has consequences for evolutionary theory. It means that evolution cannot be seen solely in terms of changing gene frequencies, since the frequency of epigenetic variants has to be considered too. More signifi- cantly, since epigenetic systems participate in the regulation of cellular activ- ities and are at the same time heredity systems, the inheritance of acquired (regulated and induced) variation is possible. Consequently, there is a Lama- rckian component in evolution, with the environment being an inducer as well as a selector of variation." http://mechanism.ucsd.edu/teaching/philbio/readings/jablonka.changingconceptofepigenetics.2002.pdf Jablonkas Evolution in four dimensions (2006) är en vacker bok. Här framhålls att miljön inte bara selekterar utan kan också inducera variationerna. Genmodifiering är inte slump, utan snarare "kvalificerade gissningar" om vad som behövs. Förvärvade innovationer nedärvs. Därmed faller en av neodarwinismens dogmer, samtidigt som man bättre förstår hur språngvis evolution kan gå till. Inom medicinen är detta helt revolutionerande. Men vad säger Dawkins? "I am heartily sick of the ‘epigenetics’ bandwagon and almost look forward to the next one, whatever it turns out to be."


För denna sida ansvarar Matz Öfvedsson


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  9. Forum Syd: Vår dörr står öppen!
  10. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  5. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  6. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  7. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  8. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  9. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  3. Nato och Gotland viktiga uppgifter för nästa försvarsministern
  4. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  5. Därför går Sverige inte med i Nato
  6. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  7. Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?
  8. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  9. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  10. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.