Mats Anderson

Prenumerera Mats Andersons aktiviteter

Mats Anderson har kommenterat på:

Replik: Palme gav stöd till de små folken

Det enda som jag helt kan instämma i är att äganderätten aldrig varit prioriterad av (s). Säger bara: Löntagarfonder

Mats Anderson har kommenterat på:

Högern upprörs mer över bussresa än av klassamhället

Apropå skattesänkningar och de fördelningspolitiska effekterna av desamma kan jag rekommendera följande länk: http://www.dn.se/ledare/signerat/sedelarande-historia-om-elandet-med-skattelattnader DN's ledare är visserligen från 2007 men innehållet är lika aktuellt idag som då. Läs och begrunda.

Mats Anderson har kommenterat på:

Brist på flerspråkighet kan bromsa E-handeln

Det var det värsta! Inte ett enda ord om vad för produkter/tjänster som avses. Bara svammel om språkbarriärer som om det var något nytt. Inte ett ord om huruvida produkter/tjänster är avsedda för en global marknad eller inte. Vill dessutom passa på att säga att jag själv ytterst sällan köper malt noshörningshorn på sidor som bara finns tillgängliga på kinesiska om det nu kan bidra till en fördjupad analys.

Mats Anderson har kommenterat på:

Juholtgate bevisar problemet med yrkespolitiker

Hur enkelt hade det inte varit (eller hur enkelt är det inte) att undvika förvirringen beträffande Juhults bostadsbidrag. Lösningen är att tillämpa samma regler för riksdagsledamöter som för oss vanliga dödliga: http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/3159.4.14c882210465f1a698800061.html I korthet: betala själv gör avdrag i deklarationen. En annan möjlig lösning är att riksdagen tillhandahåller boende och den som bor där förmånsbeskattas för fulla värdet. Då kan både Sambo, Särbo, Kulbo och älskarinnan flytta in utan konsekvenser för den boende och skattebetalarna. Det betyder också likhet inför lagen, men det är väl kanske att begära för mycket.......

Mats Anderson har kommenterat på:

Kända propagandister bakom dokumentären om Srebrenica

I am a firm believer in the people. If given the truth, they can be depended upon to meet any national crisis. The great point is to bring them the real facts. Abraham Lincoln SVT Documentär? Detta inlägg? Avgör själva! Det finns sällan någon absolut sanning.

Mats Anderson har kommenterat på:

Fattiga barn gynnas inte av groteska överdrifter

Ina, Jag har inga synpunkter på vem som ska betala vad men jag blir rejält störd av försök från olika håll att göra en hel hönsgård av en fjäder, som i det här fallet. Synd om alla stockholmare som inte kan plocka ut bidrag från Landstinget men det förminskar ju debatten ytterligare, eller hur? Hörapparater kanske kan generera krigsrubriker de med. I synnerhet om det kan plockas fram lite tillrättalagd statistik. Vi får väl se…..

Mats Anderson har kommenterat på:

Fattiga barn gynnas inte av groteska överdrifter

Visst Ina Höst, det kan säkert vara så att 414 kronor om året är mycket för vissa och det är naturligtvis mycket beklagligt om så är fallet Men kriksrubrikerna om 26 000barn som inte ser tavlan kommer plötsligt att verka litet överdrivna när den ekonomiska komponenten tillkommer. Och ja, jag vet att barns syn kan ändras snabbt och att det kanske inte räcker med ett par glasögon om året och att vissa synfel medför betydligt högre glasögonkostnader än 414 kronor. Det är ju sannolikt därför det går att få bidrag från Landstingen. Per Hagwall försöker i sin artikeln bevisa att statistiken är feltolkad eller felaktigt framtagen, vilket inte är speciellt klargörande och kommer alltid att kunna motbevisas eller iaf ifrågasättas. Låt oss i stället anta att det är 26000 barn som behöver glasögon för 1000 kr om året och att inte en kotte får några landstingsbidrag. Då är det 26 000 000 kronor som ligger bakom allt indignerat tal och alla svarta rubrikeri. Vem som ska betala är en annan sak. Jag försöker bara koka ner problemet till rätt nivå.

Mats Anderson har kommenterat på:

Fattiga barn gynnas inte av groteska överdrifter

Känner igen texten från något annat håll så jag tror faktiskt att Per Hagwall har ”lånat” delar av den men den blir ju inte mindre riktig för det..... Fattig eller inte, vad som stör mig är att ingen tycks ha besvärat sig på att ta reda på vad det är för pengar det talas om. Det måste ju vara riktigt stora belopp om så många anser att de inte har råd och flera politiker skyndar till deras försvar (Juholt och Fridolin, för att nämna två). Så här ser det ut på ett par web-butiker: Synoptiks barnglasögon startar på 998 kronor inklusive försäkring (http://www.synoptik.se/glas%C3%B6gon/barnglas%C3%B6gon?gclid=CLvH-cGVjKoCFUUYzQodIy_8zA) Synsam har ingen direkt prisuppgift men meddelar på sin hemsida att de flesta Landsting har speciella bidrag för barnglasögon (Hoppsan! Högra handen visste tydligen inte vad den vänstra gjorde.) Länk: http://www.synsam.se/synsam/Barnglas%C3%B6gon.aspx Lensway har barnglasögonpriser från 264 kronor + synundersökning för 150 kronor. (http://www.lensway.se/products?productType=FRAME&glasses=Barn&typeSwitch=1) Så: Vad är det nu som debatteras? Barnfamiljer som inte har råd med Lensways 414 kronor om de inte fått bidrag från sitt Landsting eller är det något annat? Det är ren skär populism från alla håll och kanter. Debatten faller ihop som ett korthus om man tar sig tid att googla ”barnglasögon”.

Mats Anderson har kommenterat på:

Grekiska missförhållanden avslöjas tack vare euron

Jörgen Trauner’s inlägg sätter fokus på politikens ansvar för krisen i Grekland och han menar att ansvaret ligger där och inte på EUR som valuta. Intressant är att jämföra med hur Sverige historiskt har agerat då vi ju alltid haft möjligheten att devalvera oss ur strukturella problem och dessutom flitigt utnyttjat den. Valutahistorik, 1931 -: Sverige överger guldmyntfoten 1931 efter en spekulation mot kronan. På tre månader minskade valutareserven från 300 miljoner till 30 miljoner. Försvaret av den svenska kronan misslyckades. Vi fick rörlig växelkurs och kronan deprecierades med 30 procent. Samtidigt deklarerade Sveriges dåvarande finansminister Felix Hamrin att målet för penningpolitiken skulle vara "att med till buds stående medel bevara den svenska kronans inhemska köpkraft". Riksbanken fick därmed ett prisstabilitetsmål som norm för penningpolitiken. Efter en period av mer eller mindre rörlig växelkurs knyts kronan till pundet 1933. Sverige väljer att knyta kronan till dollarn istället för till pundet 1939 p.g.a. den höga inflationen i Storbritannien. Penningpolitiken fortsätter att inriktas på prisstabilitet. Revalvering av kronan med 14,3 procent 1946. Devalvering av kronan med 30,5 procent mot dollar 1949. Sverige går med i Bretton Woods-systemet 1951. Efter andra världskriget kopplades i princip alla västländers valutor till den amerikanska dollarn, som i sin tur hade ett fast pris till guld. Systemet trädde i kraft 1944 och gick under namnet Bretton Woods. Systemet fungerade bra så länge länderna följde de regler man kommit överens om. Men när inflationstakten ökade och de största länderna inte längre koordinerade sin ekonomiska politik bröt systemet samman 1973. 1973 går Sverige med i valutaormen. De dåvarande EG-länderna och deras associerade ingick ett samarbete kallat valutaormen, ett system med inbördes fasta växelkurser, men rörliga gentemot omvärlden. Den svenska kronan fick nu en stark knytning till den tyska marken, som dominerade samarbetet. I början på 1970-talet hade Sverige kraftiga pris- och löneökningar, som resulterade i en kraftigt försämrad konkurrenskraft. Sverige önskade därför devalvera kronan med 10 procent. Medlemsländerna i valutaormen accepterade endast 6 procent. Sverige lämnade därför samarbetet 1977. 1976 Devalvering av kronan med 3 procent mot tyska mark. 1977 Kronan devalveras två gånger, först med 6 procent sedan med 10 procent. Riksbanken beslutar att kronan i fortsättningen ska kopplas till en valutakorg som sammansattes av de viktigaste handelsvalutorna. Varje valuta i korgen hade större eller mindre vikt beroende på dess roll i utrikeshandeln. Den amerikanska dollarn dominerade. Kronan devalveras1981 med 10 procent, för att förbättra bytesbalansen så att landet inte ska behöva skuldsättas ytterligare. 1982 var det dags för en ny devalvering. Denna gång med 16 procent, för att skapa ett konkurrensförsprång för svenskt näringsliv. Den 17 maj 1991 beslutar Riksbanken att knyta kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Kopplingen var ensidig. Det fanns ingen överenskommelse med EG-länderna, eller förpliktelse att hålla en viss växelkurs annat än inför oss själva. Till en början verkade ecu-anknytningen åstadkomma ett ökat förtroende för den svenska kronan, men det var bara temporärt. 500 procents marginalränta räcker inte. Det fasta värdet på kronan kunde inte längre försvaras och Sverige övergick till rörlig växelkurs 1992, viket vi ju fortfarande har. Källa: http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=9139 I förhållande till Tyskland, som är vår viktigaste exportmarknad (http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26637.aspx) har vi alltså sedan 1976 stärkt vår konkurrenskraft med 45 procent + vad som blivit effekten av en rörlig växelkurs. Tillåter mig att citera Jörgen Trauner och samtidigt rikta ett par frågor till Lars P Syll: Hur hårt har detta slagit mot arbetsplatser som på något sätt är beroende av någon form av import? Hur hårt har detta slagit på våra besparingars värde och hur mycket har det sänkt vår vardagliga levnadsnivå? Är det något annat än politiken som ligger bakom det faktum att vi blivit minst 45 procent fattigare jämfört med våra tyska kusiner? För övrigt tyder ju Sylls svar till Trauner (#1 ovan) på en allvarlig attack av hybris eller möjligen en total avsaknad av relevanta argument.

Mats Anderson har kommenterat på:

Ju längre högutbildade lever desto lägre pension får lågutbildade

Det är ju rent bedrövligt att inte samhället kan se till att vi lever lagom länge för att "rättvisa" ska uppnås i pensionssystemet. Jag anser att LO omedelbart bör inrätta en exekutiv avdelning som råder bot på detta, förslagsvis genom att helt enkelt eliminera de (högutbildade) som har för hög förväntad livslängd.