Ett nytt år har börjat och skolorna har slagit upp dörrarna till ännu en termin. Men det är inte bara ett nytt år utan också ett betydelsefullt valår. I september kommer 500 000 unga människor att få gå till valurnan för allra första gången. Detta är en mycket hög siffra jämfört med tidigare val då siffran brukar motsvara ungefär hälften. Valet 2010 är därför förstagångsväljarnas val.
Att Gävles kommunala skolor Polhemsskolan, Borgarskolan och Vasaskolan ställer sig främmande till att släppa in politiska ungdomsförbund är därför mycket märkligt. En förutsättning för att unga människor ska göra medvetna val när de röstar är att informationsflödet från partier är stort. För många förstagångsväljare är skolan en viktig plattform i vardagen, platsen för kunskap och inlärning av kritiskt tänkande. Valåret berör i allra högsta grad många skolämnen och det är viktigt att Gävle kommuns kommunala skolelever har möjlighet att träffa politiska företrädare i undervisningssyfte men också för att kunna ta politisk ställning.
Det sägs att skolan ska vara en plats som ska främja demokratiska idéer och ideal men hur kan den kommunala skolan vara det om politiken stängs ute från dem som ska rösta?
Det är viktigt att det finns en dialog mellan väljare och politiska partier så att de som har makten att rösta till en förändring kan ställa krav på sina företrädare men kanske också identifiera sig med sin politiker. Unga väljare måste kunna få komma nära politiken och där spelar ungdomsförbunden en viktig roll.
De kommunala skolorna säger dock nej till ungdomförbunden i skolans lokaler. Det är hemskt att elever som valt kommunala skolor inte ska kunna träffa politiska företrädare. Väljarna måste kunna möta politiken i sin vardag och för förstagångsväljarna är det i skolan.
Matilda Sundquist Boox, 2010-01-21 19:26
