Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Martents aktiviteter Det är ju ändå skillnad mellan att vara konservativ och att vara reaktionär, om en förändring som faktiskt genomförts varit bra eller i alla fall inte dålig så finns det inget skäl att reversera den. Men ur detta följer inte att det inte finns skäl att vara försiktig, vilket i min mening är kärnan i konservatism, en skepsis till vår förmåga att föreställa oss konsekvenserna av vårt agerande.
Skrattretande dålig artikel. Ekonomi är inte ett statiskt system, det är dynamiskt, en korrelationsundersökning mellan tillväxt och skattetryck där man inte tar hänsyn till detta är helt och hållet värdelös. Dessutom är det statistiska underlaget alldeles för litet (totalt 6 perioder) med tanke på hur många faktorer som spelar in. Tyvärr finns inga labb för ekonomer, alltså måste ekonomiämnet bygga till relativt stor del på deduktion snarare än experiment.
@Christina Lundqvist Din argumentation saknar verkligen varje spår av logiskt hållbara resonemang, jag sammanfattar dem lite kort: 1. Pedofili är onaturligt. Enligt samma resonemang är homofili onaturligt, huruvida det är naturligt är inget genväg till ett enkelt svar på om det är omoraliskt. 2. Anti-pedofili är en vanlig "inre övertygelse" och väcker en kollektiv motvilja. Cirkelresonemang och samma inställning rådde mot homosexuella förr i tiden. 3. Pedofili är bara fel helt enkelt. Tyvärr, man kan inte bara ta sanningar för givna, vetenskap fungerar inte så. Ska man angripa pedofili-tanken (och det ska man, alla nya potentiellt människorfarliga påståenden bör angripas obönhörligt, men rationellt) så ska man göra det ur ett medicinskt och psykologiskt perspektiv, för det är ju välmåendet som är relevant när vi här ska avgöra vad som är moraliskt och inte moraliskt. Om barn riskerar att ta skada av sexuella handlingar så bör pedofila handlingar mot barn ses som omoraliska och bör vara olagliga.
Detta känns väl som en teknisk fråga snarare än en politisk. Vill en bonde i ett svältande land använda GMO-grödor för att de är bättre så ska han väl få göra det? Varför skulle GMO öht existera om de inte var bättre än det nuvarande? Huruvida GMO-grödor ger mer mat verkar vara mer omdebatterat än skribenten påstår. Dessutom finns det vad jag vet goda möjligheter att få in nödvändiga spårämnen i grödor som annars inte har dem och därmed bekämpa undernäring. Det relevanta angående ekologiska matvaror för våra fattiga medmänniskor borde vara priset (om de vill överleva), och med tanke på att ekologiska varor är mycket dyrare här - varför skulle det vara annorlunda där? Om ekologiska varor vore lika billiga så skulle det inte existera annat än ekologiska varor. Angående DDT kan jag bara referera till http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2006/pr50/en/ som rekommenderar att använda DDT _inomhus_ för att bekämpa malaria. Man kan inte se den fattiga världens problem med våra ögon.
Artikeln känns inte komplett utan en förklaring till varför (och om) resultaten försämrats den senaste tiden. Även om pedagogiken ska vara en vetenskap utan klåfingriga politiker så är det politiken som är uppdragsgivare. Har politiker gett fel uppdrag, har pedagogerna misslyckats, är eleverna i sig sämre eller är det en myt att resultaten blivit sämre? En av dessa 4 måste stämma som jag ser det.
Vuxen debatt på newsmill som alltid, och som i i princip alla debattforum i detta land. Halmdockor, hån och allt annat som är allt annat än argument. Till alla er som omedvetet eller medvetet kör med detta knep: Försök alltid förstå den som inte tycker som er, att man förstår personen innebär inte att man godkänner eller accepterar, bara att man gör ett ärligt försök att förstå. Att skapa en halmdocka är inte att förstå.
Objektivister och andra mindre-stats-förespråkare gör ett tankefel när de pratar om samhällsnyttan. De gillar inte att de blir tvingade att finansiera staten, fullt förståeligt, så de argumenterar mot den, fullt förståeligt. Dock är inte samhällsnyttan så som t.ex. Henrik Unné beskriver den bara summan av individernas nytta. Centralstyrning kan faktiskt skapa värde genom att undvika att individerna väljer det naiva valet i fångarnas dilemma-situationer. Fångarnas dilemma finns precis överallt, och oftast kan pengar lösa problemet, men inte alltid. Det mest typiska frihetsberövandet som t.o.m. Henrik accepterar är polisväsendet som aldrig kan fungera utan att kränka frihet. Om alla agerade dumegoistiskt mot polisen så skulle de såklart vägra att bli häktade innan dom, vilket är ett krav för fungerande polisverksamhet. Att mäta värde i pengar är f.ö. felaktigt.
Jag har också lite annorlunda erfarenheter, även om principen bakom dem är samma som bakom Anna Marias text. Jag dansade mig igenom natur som ingenting, gjorde i princip aldrig något hemma som jag verkligen inte behövde göra. Så var det på natur och så var det såklart även på högstadiet - fast i ännu högre grad. Hade det inte varit för högstadiemiljös "ogynsamma effekter" på nördar som mig hade jag väl kunnat få mvg i allt där, blev dock snarare g i allt förutom det jag lärde mig av rent nöje. Slutsats: Inse att vissa är bättre än andra på vissa saker, det finns inget positivt värde i att alla ska vara lika bra. Politikerna bör införa elitklasser och liknande tills de däckar av utmattning. Jag är övertygad om att högre utmaning tidigare hade varit positivt för mig.
Vanligtvis gillar jag inte att dra extrema slutsatser av andras uttalanden, men i detta fall är det befogat. Göran Greider vill införa slaveri.
För denna sida ansvarar Martent
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
