Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Markus Ollikainen

  

Prenumerera Markus Ollikainens kommentarer

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Hunden används i syfte att smutskasta pappor

Jag finner dina ord engagerande Max och ser ett fint engagemang i det du skriver. Du skall ha all heder för ditt resonemang, så även avsikt att försvara kvinnojourernas arbete - För de flesta av dessa gör ett enormt arbete och förtjänar all kredit för det. Problemet vi ser dock är just att "mäns utsatthet" saknar helt och om man skiljer "män" från "pappor" som subjekt så är det en enormt stor skillnad i statistiken, vilket ovan artikel tydligt pekar på. Sen saknas det helt en opartisk syn på våld och vad barn utsätts för, en avsikt som med stor sannolikhet är avsiktlig. Jag tänker inte ta någon som slår i försvar, inte heller säga att arbetsmetoder att identifiera olika indikationer på våld är fel. Alla sätt är bra utom de dåliga, men metoden och rubriksättningen för att lyfta detta är helt galet. Pappor förtjänar inte en sådant lågvattenmärke när man talar om våld i hemmet. Varken mot kvinnan, eller barnet. Dessa skribenter har en förmåga att återkommande vilja kränka pappor oavsett vad de försöker publicera. Den enda slutsatsen jag kan dra är att de är "pappa-hatare". Sen har vi en annan del som inte hör till denna debatt, och det är tigandet av alla män som blir utsatta för psykisk och fysisk våld. Detta kan bäst sammanfattas genom en serie artiklar: Redan 2004 försökte DN uppmärksamma att: "Kvinnovåld mot män tystas ner" http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kvinnovald-mot-man-tystas-ner I samma serie lyfte DN (2004) även att: "Feminister har olika syn på kvinnors våld" http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/feminister-har-olika-syn-pa-kvinnors-vald Ett sista tappert försök gjorde DN (2005) att lyfta: "Kvinnor är lika våldsbenägna som män i parförhållanden" http://www.pappamanualen.se/m2011/dn_20050129_debatt.pdf Så även finns det över 282 forskningsrapporter som visar på detta gemensamma problem. Både kvinnor och män kan vara förövare och offer: http://www.pappamanualen.se/dokument/282_dokument_vs_1_Eva_Lundgren.pdf Upp till Er att bedöma själva. Någon nämnde också att "Föräldrastöd" var en oviktig initiativ, eftersom den inte kände till detta, och till Er som vill veta mer om denna statliga strategi och bakomliggande orsak till varför den tillkom så är ni välkomna att läsa följande: "Tänk långsiktigt!" http://www.pappamanualen.se/dokument/tank_langsiktigt_2004.pdf och http://www.pappamanualen.se/dokument/nationell_strategi_for_ett_utvecklat_foraldrastod_2009.pdf Sen avslutningsvis så vill jag även understryka att det bästa sättet att mäta psykisk ohälsa är inte genom "egna erfarenheter" utan man måste gå över på forskning och statistik. Där finns ett tydligt samband av barn psykiska ohälsa och i vilken grad de har kontakt med sina föräldrar. Barn mår bäst med båda sina föräldrar, sämre med bara en och sämst om den skiljs från båda sina föräldrar. Hade detta "relationsvåld" varit så omfattande där "pappan" (som subjekt) varit en återkommande förövare så hade vi sett det i statistiken över barn som bor med "båda sina föräldrar". Vi hittar detta snarare i familjer där mamman bor själv med barnet (med en ny partner?), vilket är den vanligaste boendeformer efter en separation. Samt största risken på vanvård och psykisk ohälsa i fosterhem. I båda dessa två miljöer är pappan ofta redan borta! Lär mer om "barn bästa efter en separation" http://www.pappamanualen.se/dokument/Barns_basta_vid_Separation_2012-01.pdf I övrigt stort tack för konstruktiv tråd med många sunda reflektioner på gällande artikel ;-)

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Myt att domstolar dömer till mammors fördel pga deras kön

Eva-Britt Dahlström skrev: "Barnombudsmannen kommer 97 procent av alla föräldrar överens" Var har BO fått siffran "97%" ifrån skulle jag vilja vet närmare om, så frågan går tillbaka till Eva-Britt Dahlström. - Var kan jag finna denna undersökning? För mig är denna siffra ett mysterium, eftersom undersökningar visar tydligt att det finns en växande ohälsa bland våra barn uppväxta med en ensamstående förälder. Idag omfattar detta ca 400 000 barn och det kan inte rimligen anses som "överenskommet" avseende umgänge och boende när samtidigt pappor rent bokstavligt tar sitt liv för att de blivit borttvingade från sin barn. http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Storre-risk-for-ohalsa-bland-barn-till-ensamstaende/ Om BO avser undersökning att föräldrarna var "överrens om att separera"? (Separationen som subjekt) - I så fall kan vi inte heller använda denna siffra "97%" avseende boende, vårdnad och umgänge, eftersom det är det vi debatterar just nu. Att folk är överrens om att separera står ganska klart, men vad som händer efter är väl det som denna debatt berör? //Markus Pappamanualen.se

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Myt att domstolar dömer till mammors fördel pga deras kön

Att basera sin intryck på "vad man ser i sitt arbete" är ett viktigt underlag för att kunna dra paralleller till liknande fall som man stöter på. Men det bortser inte från att man också då blir "hemmablind". Lena kan omöjligt från sin position som jävig i sakfrågan se helheten, eftersom en stor del av hennes arbete bygger på att försvara sina klienter. Även om Lena lägger ner tid på forskning så måste Lena samtidigt vinna klientens mål, oavsett kön. Precis lika naivt skulle jag vara om jag skulle säga "alla pappor blir drabbade". Sanningen är att en vårdnadstvist är kanske vår tid mest destruktiva och ohumana form man kan önska alla inblandade parter. Varje tvist skall behandlas som "unik", ur sitt unika fall och det är domaren sak att upprätthålla denna seriösa hållning. Ur det perspektivet så förekommer det en könsdiskriminering, vilket inte går att förneka. (Även om Lena försöker skriva att det inte är så). Det finns både mammor och pappor som tillämpar falska beskyllningar, påhopp och rena lögner. Så finns det även riktiga fall där avsikten och rop på hjälp är 100% äkta. Det är inte vår sak att kollektivisera vårdnadstvister på enskilda öden som nämns som exempel, utan där måste varje fall få vara unik i sitt slag. Men ur de domstatistik som vi tagit del av, av de människor som delat sitt livsöde och från statistik och forskning finns en tydlig bild - Barnen är de stora förlorarna och pappor blir per automatik borttvingade redan från start. Även om vårdnaden är till ca 70% "delad" så går boendet i 9 av 10 fall till mamman, med starkt reglerat umgänge för barnet och pappan. Detta borde även Lena med sin yrkeserfarenhet kunna styrka. Det finns en förutfattad syn på föräldraskapet där pappan är underställd mamman som förälder och även om vi tar bort fokus från "kön" så återkommer vi till detta ändå eftersom vi har två föräldrar. En man och en kvinna. Vad vi däremot borde göra är att finna en modell som fångar upp vad som är "bäst för barnen", och där finns det studier som faktiskt visar att de föräldrar som fick hjälp med att ordna med det praktiska som hämtning och lämning, regelbunden kontakt etc. (säkra barnets kontakt och umgänge med båda föräldrarna), fick barn som mådde bättre, trots att föräldrarna inte kom överrens. http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Skilsmassa--halsoeffekter-och-prevention-/ Det är hit vi bör arbeta för att komma. Alla som hamnar i domstol pga. en tvist borde få tydliga krav och en personlig kontaktperson som följer upp föräldraskapet (Här kanske advokaten kan spela en central roll som medlare snarare än gladiator?) och säkrar barnets rätt till båda föräldrarna, snarare än splittra barnet från sina föräldrar. Att det råder en konflikt mellan föräldrarna fråntar inte fakta att förälder kan man vara utmärkt på var sitt håll och barnen utvecklar faktiskt parallella relationer till båda sina föräldrar. Hade domare och advokater haft detta som utgångspunkt, och inte bara vinna till "klientens fördel" så hade en vårdnadstvist troligen varit det bästa som kunde hända barnet om föräldrarna inte kunde komma överrens. http://www.pappamanualen.se/dokument/Barns_basta_vid_Separation_2012-01.pdf //Markus Ollikainen Pappamanualen.se

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Myt att domstolar dömer till mammors fördel pga deras kön

Lena skrev: "Det jag skriver om är verkligheten för många men som många i vårt land inte ser." På den punkten har Lena helt rätt. På den gamla goda tiden då vårdnadstvister var stabilt på ca 2800 per år så var målgruppen främst socialekonomiskt utsatta, således en målgrupp som hade få chanser att upplysa andra om den diskriminering som faktiskt sker mot pappor. Att domstolarna dömer till "delad vårdnad" är bara ett finare sätt att kamouflera det faktum att umgänget redan från början (interimistiskt) blir starkt reglerat för pappan, oavsett om han gjort något eller ej. Det finns ingen statistik som styrker påståenden om att pappor som hamnar i vårdnadstvist på något sätt är sämre föräldrar än andra. Påståendet om att pappan skall vara "våldsam och aggressiv" har snarare blivit ett standardbegrepp som mammorna rekommenderas att ta till vid kontakt med socialtjänst och tingsrätt, eftersom den "öppnar vissa dörrar". Socialstyrelsen utbildningsmaterial säger tydligt att man inte får ifrågasätta mammans version, vilket passar väldigt bra i just tvistmål då beviskravet inte finns. Det räcker med att övertyga domaren. Något liknande utbildningsmaterial från socialstyrelsen finns inte för pappor, eller barn som blir utsatta. http://www.pappamanualen.se/m2011/sos_2009-126-237.pdf Däremot så finns det undersökningar som tydligt pekar på att ökad risk för att barnet utvecklar psykisk ohälsa med en frånvarande pappa, så även att det är större chans att det är en mamma som vill förvägra umgänge än dela föräldraskapet lika efter en separation. En pappa som inte bryr sig hamnar inte här - Ganska logiskt Det är tack vare denna expansion av vårdnadstvister, efter 2006, som gjort att frågan kunnat lyftas upp. En bredare målgrupp innebär också större chans till kompetens som innehar bättre kunskap och resurser att lyfta denna fråga, inte heller att glömma Internet som verktyg. - Idag kan pappor nå varandra och dela varandras livsöden. Därför befinner oss här vi är idag. En växande papparörelse som säger "att vi har fått nog" För att förstå problematiken avseende just vårdnadstvister och vad i sanning menas med "Barnets bästa" så måste man börja med att titta på samhället i stort med forskning, undersökningar och statistik som inte kommer ifrån grupper som har ett eget intresse av vårdnadstvister, eller separationer. Sådan Information kan ni hitta på bl.a. Pappamanualen.se - Nu aktuellt om just "vårdnadstvister" http://www.pappamanualen.se/samhalle/index.html#069 Lena skrev: "Däremot är det så att mammor procentuellt sett tar mer ansvar för barnen och det är även fler män som utsätter barn och kvinnor för våld." Att mammor tar mer hand om barnet bortser inte från barnets behov av pappan efter en separation. Tvärtom visar studier att en frånvarande pappa bidrar till otroligt många fler problem som normalt inte skulle behöva finnas där om pappan hade varit en naturlig del av uppväxten. I en vårdnadstvist så genomsyras hela synsättet av denna föreställning av att "mamman är bäst för barnet" istället för just att se till "barnets bästa". Om inget konkret kan styrkas så är "barnets bästa alltid båda föräldrarna". Avseende våldet så bygger Lenas framställan på förutfattade meningar och troligtvis okunskap. Hade det vilat på fakta och statistik så hade Lena inte nämnt detta, eller skrivit annorlunda, eftersom allt pekar på att både män och kvinnor är lika delaktiga, både avseende våld mot barn och psykisk- som fysisk våld i nära relation. Ett exempel om "våld i nära relation redan 2005 http://www.pappamanualen.se/m2011/dn_20050129_debatt.pdf 282 studier om våld i nära relation: http://www.pappamanualen.se/dokument/282_dokument_vs_1_Eva_Lundgren.pdf Som slutord vill jag instämma med Lena och säga att vi måste hitta andra former där föräldrar kan mötas och lösa de problem och konflikter som finns. Men tills vi får det så borde en ny syn på vårdnadstvister vara gällande: - Vid kontakt med domstol bör Domaren ställa tydliga krav på föräldrarna samarbetsvilja. Barnets behov av båda föräldrarna skall ha företräde för ev. påståenden. (Undantag om brott som kan styrkas som innebär en risk för barnet) - Åtal om brott som lagts ner skall strykas från gällande protokoll. Idag återanvänds detta som ett mantra för att smutskasta och påverka domaren omdöme och beslut. - Den förälder som motarbetar, eller baktalar den andra bör få en tydlig varning och vid upprepad missbruk förlora vårdnaden. Skall även gälla vid umgängessabotage. - Förälder som blivit borttvingad skall kunna begära resning och återuppta kontakt och umgänge med omedelbar verkan. Barn som får återuppta ett förlorat umgänge börjar att läka omedelbart. Tack för att ni tog Er tid att läsa ;-) //Markus Ollikainen Pappamanualen.se PS. NI har väl inte missat att läsa "Pappan och Föräldraskapet"? http://www.pappamanualen.se/pof/pof_2011-08.pdf

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Nonchalera inte kvinnors våld mot pappor och män

@Max: "Eller är det här en del i det du vill driva Marcus? Mitt första intryck var att du mest var intresserad förbättra situationen för män som brottsoffer. Men du kanske samtidigt tycker att beskrivningen av våld mot kvinoor är överdriven. Det är inte så farligt som man kan tro, eller?" - Allt våld, oavsett om det kommer från en kvinna eller en man är det allvarligt. Men vi tenderar att göra precis det du skriver när det gäller kvinnor som förövare. Och det tycker jag är fel. Att osynliggöra kvinnan när hon också kan vara förövare skapar enorm obalans och som har resulterat i ganska omfattande samhällsproblem som vi lider av idag. Glöm inte att våldsverkande "män" oftast också haft en mamma/ kvinna. Ett praktexempel som får mig att ifrågasätta huruvida vi erhåller rätt och pålitlig information från våra myndigheter är barns psykiska ohälsa. Enligt aktuell forskning från FHI visat att vi har ca 400 000 barn som löper ökad risk till psykisk ohälsa hos en ensamstående förälder. Den största riskgruppen finner vi bland de som har sällan eller aldrig någon kontakt med sin pappa. Här kan vi inte längre skylla på mannen. Barnets öde vilar på mammans ansvar. Borde inte hemförhållandena varit ideala? Lugnt i huset, nu när mannen är borta? Var har vi dessa anmälan? Borde inte detta synas också i BRÅ? Sen har vi LVU (Lagen om vård av unga). Ca 20 000 barn omfattas av detta idag. Ofta blir det resultatet efter att pappan (åter igen) är borta. Syns dessa anmälan i BRÅ? Istället får föräldern låta socialtjänsten "frivilligt" omhänderta barnet. (Vilket i sig själv drar igång ett nytt helvete för alla inblandade parter) Hur kan det vara såpass stor ohälsa kretsat kring mammor och barn, samtidigt som det finns ensamstående mammor som sköter det alldeles utmärkt? (Vilka också är majoritet vill jag understryka!) Hur kommer det sig att denna ohälsa inte syns i statistiken, eller i BRÅ i den omfattning som det borde? Är det så att det inte nu plötsligt skall klassas som olagligt? Psykisk och fysisk våld? Gäller det bara lagen om våld när det omfattar en man? En glimt av denna verklighet kan vi faktiskt läsa om i BRÅ 2008: ”De små barnen misshandlas oftast av kvinnor som av åldern att döma sannolikt var deras vårdnadshavare... Sammantaget pekar detta mot att det är mödrarna eller andra kvinnor som tar hand om barnen som står för den största delen av misshandeln mot de mindre barnen.” ((BRÅ Rapport 2008:2) Det betyder rent konkret att vi kan se en skymt av sanning kring kvinnor som förövare, men sen säger det tvärstopp och mannen åter intar scenen igen. Avseende anmälan så är det inte kvinnan, utan mannen som lyfts upp som förövare. Mannen är den som blir anmäld (för plötsligt blev det brottsligt igen). Psykisk och fysisk våld tolkas helt enkelt olika beroende på om det är en man eller kvinna. Skulle vi sluta med denna kränkande särbehandling så skulle vi också kunna bemöta problemet på ett mer korrekt sätt - Och med det minska de faktiska problem som innebär enormt onödigt lidande för alla inblandade parter. Oavsett vem som är förövare, man eller kvinna, eller offer så behöver båda parter få hjälp och stöd. Och får man det så kan man faktiskt bli bättre, och komma tillbaka. "våld i nära relation" är lika allvarligt, oavsett om det utövas av en man eller en kvinna.

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Nonchalera inte kvinnors våld mot pappor och män

@Lena "Det är aldrig rätt med våld" = Sant och vi alla bör se det som den enda sanningen. En familj som har dessa problem, oavsett om förövaren är kvinna eller man, oavsett om det rör barnen eller mellan föräldrarna, så finns där signaler som går att upptäcka. Och det är dessa som vi bör vara uppmärksamma på. Utan en förutfattad mening om att det är mannen som alltid ligger bakom, för så ser inte verkligheten ut. Problemet som uppstått är att när en man/ pappa vill göra en anmälan för att få hjälp och stöd så blir han inte betrodd. Just för att regeringens satsning omfattar bara "Mäns våld mot kvinnor". Således osynliggörs en hel grupp "kollektivt" - Män. Socialtjänsten arbetar med utgångspunkt att det är "mannen som gjort något" och resultatet blir att ingen lyssnar, eller tar mannen/pappan på allvar. Så istället för att bli betrodd (dvs. handling) så kommer myndigheten istället med undanflykter. "Det är aldrig rätt med våld, oavsett kön" = Sant Avseende avsaknad av skriverier så är det (tyvärr) så att många artiklar refuseras (dvs. tas inte med) Två som kan vara av intresse är Peter Gills forskning om "våld i nära relation" 2005. http://www.pappamanualen.se/m2011/dn_20050129_debatt.pdf Denna är t.om. bortplockad från DN server... En annan forskning som tystades ner är Uppsalas granskning av "Eva Lundgrens forskning "Slagen dam" som ligger till grund för hela denna misandri 2005. I Uppsala kontrollforskning kan man läsa bl.a.: "Materialet är vad gäller männen helt enkelt för tunt. I den mån någon substantiell slutsats skall dras är det emellertid snarast en som går emot den som Lundgren m.fl. drar." (s.15) http://www.pappamanualen.se/EL/Granskarnas_rapport_av_Eva_Lundgren.pdf Således kan vi vara ganska säkra på att en neutral debatt i ämnet "våld i nära relation" har aldrig funnits - Mannens utsatthet har tystats ner.

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Nonchalera inte kvinnors våld mot pappor och män

@Max "...det är dessutom bara 4 av dessa män och barn av manligt kön som mördas av en kvinna, resten mördas av andra män." Du har helt rätt Max och tack för att du upplyste mig om denna detalj. 11 män mördas i nära relation skall det vara. Blev ihop blandat eftersom det är ca 10 kvinnor som får brottsrubricering "mord" i snitt per år ;-) Drog texten rakt av från http://www.pappamanualen.se/opinion/index.html vilket jag skrev för ca 2 år sedan. Eftersom du gillar detaljer så kan jag även berätta att valet "minst" är taget för att brottsrubriceringen kring just "mord" är diffus, då det även finns andra omständigheter som påverkar brottsrubriceringen. Samma brott får olika rubriceringar, beroende på om det är en man eller kvinna som begått det. Intressant artikel i ämnet: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/antalet-kvinnor-som-begar-brott-fordubblat_4836741.svd Därför kommer vi aldrig att få veta exakt hur många män och pappor som blir mördade i nära relation, det kan vi bara spekulera i. Artikeln handlar dock om att män och pappor också blir drabbade av våld, att män och pappor också kan vara offer och behöver både hjälp och skydd. Något som våra myndighet många gånger blundar för idag. Du kan läsa mer om detta på "Pappan & Föräldraskapet" http://www.pappamanualen.se/pof/pof_2011-08.pdf Som tur är så är det inte mord (!) som är det vanligaste brottsrubriceringen utan fokus bör ligga på psykisk och fysisk våldsbrott i nära relation och där är kvinnan lika delaktig. Mord rent generellt är en enorm tragedi för alla inblandade parter, så vi skall nog vara glada att detta till sitt antal är också det som i antal är minst med ca 100 fall per år. //Markus Pappamanualen.se

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Fallet Strauss-Kahn visar att vi måste ta itu med falska våldtäktsanklagelser

Eftersom Ingrid nämner "feministiska" krafter som en potentiell bakgrundsfigur så vill jag bjuda på lite mer understöd till hennes påståenden om rättssystemet... bedöm själva: http://www.pappamanualen.se/rattvisa/

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Saklighet kommer med saklighet att bemötas, Pär Ström

Ett litet referat ur Uppsalas kontrollforskning avseende Eva Lundgrens forskning: "Materialet är vad gäller männen helt enkelt för tunt. I den mån någon substantiell slutsats skall dras är det emellertid snarast en som går emot den som Lundgren m.fl. drar." (s.15) http://www.pappamanualen.se/EL/Granskarnas_rapport_av_Eva_Lundgren.pdf Det vill säga... Forskningen som sådan kanske vi inte kan såga, men ett är säkert; 50% av befolkningen tillfrågades aldrig dvs. mannen. Den forskning som handlar om båda könen hittar vi i det nertystades bås: http://www.pappamanualen.se/m2011/dn_20050129_debatt.pdf Våld är lika omfattande hos båda - Så varför finns det inte hjälp för båda?

Markus Ollikainen har kommenterat på:

Helene Sigfridsson (mp): Bra att alliansen vill stödja separerade föräldrar

Ni har väl inte missat Pappamanualens "10 PAPPAFRÅGOR"? www.pappamanualen.se/valspecial Svaren publiceras den 4:e augusti. Men ni kan redan nu läsa frågorna och skicka frågorna som PDF till Era kommunala partier där ni bor. ;-) //Markus Pappamanualen.se


  • 1
  • 2

För denna sida ansvarar Markus Ollikainen


annons:
Newsmill Analys

Anmäl

Det här gör mig...

Arg: Orättvisa
Uttråkad: Gnällspikar
Nyfiken: Ödmjukhet
Glad: Lyckliga slut

Arkiv - Kommentarer


annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  8. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  9. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  10. Fryshuset-profilens hot ökar det politiska hatet
  1. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  6. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  7. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  5. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  6. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  7. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2
  8. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  9. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  10. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem

Newsmill seminarier


  1. Därför måste Sverige satsa på vindkraft
  2. Ny kärnkraft dyraste elproduktionen
  3. Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer
  4. Gör energieffektivisering till en strategisk fråga
  5. Låt energiföretagen utfärda enkla energideklarationer
  1. Ny kärnkraft dyraste elproduktionen
  2. Därför måste Sverige satsa på vindkraft
  3. Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  5. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  6. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  7. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2
  8. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  9. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  10. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.