Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Marie Rosells aktiviteter Hej, Vilket bra initiativ av dig det här. Problemet är att det inte verkar vara många som har hittat hit så vi får försöka skaffa fram röster. Jag har i ett brev till dig och på forskarbloggen redovisat en del av mina åsikter så jag säger bara så här: Fråga den drabbade. Vad kan jag hjälpa dig med? Så tror jag att biståndspolitiken kan bli oerhört fruktsam för den den riktas till.
Dennis, Ja, jag säger som Einstein, allting är relativt. För att klargöra att jag inte är GMO-kramare ännu så måste jag nog säga att i skenet av en hafsigt ihoplagad GMO från ett laboratorie utan pengar där man kan misstänka om inte soppa så åtminstonde consommé av tillväxthormoner, hela eller delar av e-coli samt en icke känd mängd av Agrogener så måste jag nog säga att din krassling bakom väggar och inte ute i naturen är bra. Så tills vi har blivit av med copycats så skulle jag gärna kalla dom GMO vi reder till här för "bra". Men så fort vi är av med skräpet så återgår krasslingen till att bli dålig igen.Om den fortsatt innehåller delar av baciller. Så jag frågar igen, behöver du verkligen GMOa växten för att nå de resultat du vill, eller är GMO processen egentligen en broms och gör ditt arbete ännu mer tidskrävande eftersom du måste hitta de individer där överföringen har blivit hyffsat lyckad och inte en soppa av massa oönskade gener? Vad gäller forskningen på bin och på GMOs påverkan på miljön över huvudtaget Dennis så ligger det till på följande vis: Det är SLU som har ansvar för att miljöanalyser utförs, de är tillika myndighet. Ser du vårt problem nu? Vi kommer ingenstans med vare sig FORMAS eller Vetenskapsrådet. Det är därför jag säger att i GMO affärerna så måste varje enskild person ta ställning och agera, det går inte att luta sig på myndigheter och verk eftersom via trojaner och sleepers har Monsanto fått fäste i alla verk. Det är därför Livsmedelsverket utan att blinka sitter i tv rutan och försäkrar svenska folket att det inte finns GMO i maten. Någon därinne tycker att fördelarna med att säga så väger tyngre än risken att bli avslöjad. I själva verket vet inte tullar eller kommuner eller länsstyrelser hur de ska hantera GMO. Tullen har kännedom om ett ris, ett kinesiskt ris. Det stoppas. Men det är ett av kinesiska staten utarbetat ris och godkänt hos dem. Alla usla kopior, som faktiskt kan visa sig livsfarliga är det ingen som testar eftersom tullen inte har fått anvisningar, utbildning eller instrument. Ungefär 1 gång om året genomför livsmedelsverket en liten räd i butikerna. Man hittar mycket GMO där det inte skall vara och man hittar det i halter som ligger långt över det accepterade värdet. I stället för att anmäla till miljöåklagarna, vilket är deras skyldighet enligt Miljöbalken så ger man tillbaka varorna till importören men följer inte upp vad importören därefter gör med godset. Detta gäller alla GMO, levande, processade och icke processade. Någon dag senare så går livsmedelsverket ut i media och beklagar sig över att kommunerna inte kollar GMO. Men återigen, livsmedelsinspektörerna i kommunerna har inte fått varken instruktioner, utbildning eller instrument. Så vad livsmedelsverket gör är att lägga ut en dimridå över sin egen medverkan till att GMO förekommer i okontrollerad mängd. Förmodligen har detta fått till resultat att GMO dumpas i Sverige då grossisterna i Belgien naturligtvis har lärt sig att vårt land inte har några som helst restriktioner. Det är den här insikten som gör att jag kallade din växt för bra. Och förmodligen den insikten som har gjort att Bryssel har utropats till GMO-fri zon Så det konstruktiva vi kan göra enligt mitt sätt att se på saken är att tvinga livsmedelsverket att ta sitt ansvar. Och att tvinga SLU att ta sitt ansvar. Om dessa två myndigheter agerade efter arbetsbeskrivningen och inte bedrev egen privat verksamhet så skulle de bli de instanser som är satta att arbeta i allmänhetens intresse och inte som nu. Monsantos intresse. För det är exakt vad som sker och det är en källa till ett enormt förakt bland länderna i Europa. Det är också dolt för den stora delen av befolkningen i vårt land. Vi är många som vet, väldigt många och vi blir fler och fler. Men min granne till exempel har ingen aning om att vi har GMO på bord och i jord. Så alla demokratiska processer har upphört. Vi lever i en enormt farlig situation p.g.a några få individer har haft den fruktansvärt dåliga smaken att försätta sina landsmän i den här situationen. Så du kan hjälpa oss Dennis, och Jens och Hofvander och allt vad ni unga GMO forskare heter. Ni kan hjälpa oss med den delen i den här hanteringen som ni inte tycker är bra. Eftersom ni har den tekniska kunnigheten så är era ord tunga i dom här sammanhangen. Ni kan hjälpa oss att få livsmedelsverket att agera så GMO inte kommer in i landet. Allt levande GMO som kastas på marken blir dragväxter till pollinatörerna.
Dennis, Sluta hacka, nu struntar vi i naturligt och onaturligt och lämnar det till Sylwan och Kapten Haddock. Lotta och jag är intresserade av att skydda bina samt att försäkra oss om att GMO används till att föra utvecklingen framåt. Inte åt sidan, inte bakåt och inte på bekostnad av människorna själva. Förstår du? Så några filosfiska, religösa funderingar kring naturen lämnar vi en stund tycker jag. Stora kossor, stora ägg, visst allt sådant föregår GMO, inte tu tal om saken. Är det bra att vi har gjort så? Det är också en intressant diskussion, för frågan är att om vi genom att ständigt kräva mer har hamnat i den här situationen. Om GMO är en följd av just människans oförmåga sedan tidigare att se att jorden ger vad vi behöver. T.ex. Men jag är inte intresserad av just den biten, inte här med dig du är bra på GMO och jag behöver din hjälp med det. Förstått? Jag behöver få bekräftat att du inte kan bedriva din forskning utan att använda bakterier i processen. Exemplet med fårsvingel är intressant. Vet man hur det kom till?Genom närvaro av Agrobakterie samt en stark och en svag växt.? Vad vet man om situationen bakteriellt vid den där korsningen? Vilka jordanalyser gjordes kring fynden? Var det endast en gen som kom in? Eller nog måste det ha handlat om ett helt DNA? Anledningen till att jag frågar är att du säger att du klarar att få ett resultat där endast 1 gen hamnar i växten? Då uppstår naturligtvis den tanken att det är inte konstigt att det tar dig många, många år att få fram en bra växt eftersom förutsätttningarna är ganska "smala". Jag menar: Först lyckas få in det i de få frön som du nu gör, Därefter hitta det exemplaret som inte har en massa "skräp" med sig. Utan lyckas få fram 1 gen i 1 uppsättning. Vart jag vill komma med detta är att detta måste vara en oerhört dyr process eftersom den är tidskrävande. Blir det verkligen snabbare resultat med GMO tekniken än någon av föregångsteknikerna? Att våra svenska forskare är nogranna tror jag i alla fall, men frågan är hur blir det med nästa generation forskare, kommer dom vara lika noggranna? Eller för den delen, vilket laboratorie som helst i världen. Monsantos egna inkluderade. Här föreligger en enorm risk att vi har en massa grödor omkring oss som är som dåliga Rolex eller Guccikopior. Bara det att dom innehåller levnadsglada bassilusker. Så där har vi igen ett behov av att skydda oss ifrån GMO, och ett slappt regelverk såsom vi i Sverige har är inte bra. För dina laktritsbåtar innehåller GMO det råder det ingen tvekan om, men är det en ansvarfullt framställt GMO eller inte? Och kanske egentligen är den viktigaste frågan, är det skillnad på hur det bra gmot och det slarviga gmot påverkar den miljö det hamnar i. och hur påverkar det växtens tillväxt, näringsinnehåll, osv.osv. Det kanske inte går att svara på dom där sista frågorna men dom är viktiga anser jag.
Dennis, Jag är biodlare, Och har fullt schå att förstå GMO. Inte växtförädlare. Därför blir allt jag säger sådant jag lär mig av dem som sysslar med det. Jag har inte kunskaper nog att gå in i ett resonemang om mutationstekniker, rent spontant kan jag tycka att det borde kunna vara förenat med enorma risker. åtminstonde i teorin. Men som sagt jag vet inte nog om det. Mutationsteknikerna är det forskare som har förmedlat det jag säger. Därför återupprepar jag det. Men, vad som är aktuellt för oss biodlare är DNA i bikupan från baciller/gener som möjligen kan överföras horisontellt. Det är dagens ämne och vi behöver dig och dina kollegor för att förstå vad GMO är. Andra tekniker vill jag att vi tar andra dagar för annars blir det för arbetsamt för oss. Å så funderar jag på om det kan vara så att det också har med personliga anlag att göra, hur man bedömmer teknikerna. För ordet motstånd undrar jag om det ens finns i din föreställningsvärd, jag menar om du utan att tycka att det är motigt att någon promille av dina frön GMOas så passar du utmärkt här hos Lotta och mig för vi arbetar i ständig motvind, så du är välkommnen över på den sida av staketet där vi inte är förtjusta i genpatent osv.
Peter, Jo, fast dom räcker inte hela vägen, deär förenade med defekter, var och en av dem. Dessutom finns det en mängd jordförbättrare bland växterna redan , de är i princip alla jordförbättrare fast med olika specialiteer och därför blir dom också roligare för de resulterar i mångfald, och som biodlare vill vi ha det. A-vitamin ris är lika överflödigt som att flourera vattnet i min mening. A-vitamin förekommer i många grönsaker så de blinda barnen som föds i Indien skulle mycket lätt kunna åtgärdas, betänk att det handlar om barn till bönder......De som mer än någon annan borde ha möjligheter att genom jorden kunna förse sin familj med tillräcklig näring. Varför det inte sker ska vi inte gå in på. Anledningen till att just GMO-grödor visar svagheter är speciellt, vi tror att vi vet varför men vi kan inte få det klarlagt om inte just GMO-forskarna hjälper oss. Därför är det bara en tanke och inte värt att ens nämna. Rapsen: Bt raps blir det ofrånkomligt frågan om och då blir det Cry och det blir inte bra. Baggarna har man konstaterat kommer utifrån, så dom landar på ytterkanterna av fältet och arbetar sig inåt. Det betyder att man kan spruta dem när det är ett för mig som lekman okänt antal baggar på ytterkanterna. Det skall då räcka att spruta ett område på ca 12 meter utifrån och in runt rapsfältet. Förslagsvis används Bt på det sättet som t.ex ekoodlarna gör. Man frystorkar Bt och sedan rör ut det i någon vätska, samma sak här, inte mitt område. Eftersom Bt inte behöver förekomma i levande form för att ta itu med baggen så verkar det som om den inte skadar bina genom att den horiontella överföringen av baciller uteblir. Om forskarna dessutom kunde komma på ett sätt att få det att stanna kvar på blomman och inte regna bor så skulle det också minska besprutningstillfällen med dom ekonomiska vinsterna det innebär. Det är för oss den idealiska rapsen. Ett annat effektivt sätt är att använda sig av det odlingstips jag delgav Sten Stymne på forsakrbloggen, du kanske såg dem. Mutationsförädlingarna är som sagt så instabila så jag tror inte att heller forskarna väljer det sättet i första hand. I princip är alla kemikalier onyttiga för bina. En del mer än andra, neonikotinoiderna är den sista stora gruppen man har talat om och den finns också i myrr. Den som finns i var mans städskåp. Det var en evig tur att vi fick veta det för myrangrepp kan ödelägga en bigård om det vill sig illa så en del biodlare har strött myrr runt bikupan med den påföljden att de dragit in det i kuporna och där har det skadat. Så har vi ju utsläpp av olika slag. Men där är jag inte heller insatt i vilka som skadar mest och minst och det där måste man specialisera sig på om jag ska kunna redogöra, dock kan man ju säga som så att det uppstår hela tiden nya dekokter av varierande och fantasifulla slag så både rena kemikalier och utsläpp påverkar . Det är bara det att kemikalietillverkarna är lika levnadsglada som bacillerna så man hinner inte med och dom får ställa till ganska stor skada under ganska lång tid innan det finns tillräckligt med bevis och underlag för att kunna få preparaten undanröjda.
Funderar på det där med näringshalt. Ska det vara en mycket fet olja i din slutprodukt? Halvfet? Torr? Stymnes raps är ju ursprungligen en torr olja. Så jag förmodar att den är att föredra i industriella sammanhang. Vad sägs om att pilla in lite gurkört i krasslingen? En torr men näringsmässigt mycket bra olja, härsknar snabbt men det är väl inte något problem för det den skall användas till. Raps har ju inte heller någon hållbarhet att tala om Bra för alla pollinatörer. Så vitt jag vet anfäktas den inte heller av skadedjur i någon omfattning att tala om. Behövs inga baciller för det heller vad jag förstår.
Dennis, Jag ska inte upprepa det Lotta skriver utan liksom bara skriva under. Nu satte jag igång och läste faktiskt bara sid 41 och 42 och kände att hjärtat sjönk och nu måste jag liksom bara påpeka 1 sak. Det du gör är alltså en gröda för industriellt bruk? Då ser jag igen en dubbel fara för bina och pollinerarna. Industriella grödor kan föra med sig en skörd som ligger tidigare än nektargivan, allternativt innehåller inte tillräckligt näringsrikt pollen vet inte om det är så med din men i dess fotspår kommer oftast också en tidigare avslagning av kringliggande växtlighet. Det leder till bidöd. Dennis, det här är ett jätteallvarligt problem. Binas näringsbehov fylls inte p.g.a brist på pollen och nektar. Det innebär i sin tur att biodlaren måste mata bina med socker mitt i den tid som normalt föder bina. Det leder till att biodlaren slutar med sin näring och ännu värre, nya biodlare rekryteras inte. Problemet är verkligt och uppstår nu i samband med odling av biogas grödor. Om Amfloran, stymnes raps och din krassling skall odlas så är det viktigt att ni sätter er ner med biodlarna och faktiskt tar fram kristallkulan och ser hur ni skall kunna odla på ett sätt som inte riskerar pollinatörerna. Att markörgenerna är onödiga tror vi oss ha sett för ganska länge sedan. Egentligen ser vi inte behovet av GMO i någon av de växter som tas fram i Sverige. Har vi rätt? Undantaget Cry. Om ni struntar i bacillerna och koncentrerar er på grödan och dess oljestruktur och också samtidigt mäter det näringsmässiga innehållet i grödorna, så kan jag, utan att ha en aning om ifall jag har rätt, gott kunna tänka mig att just de oljeberikade växterna skulle kunna innebära en fantastisk möjlighet för bina och deras produktion. Så nu är min fråga: Varför klagar Stymne på Monsanto? Är det möjligt för dig att förklara för oss varför och om det finns någon möjlighet att med god ekonomi under tiden som växtförädlingen pågår samt med god avkastning klara att ta fram era växter utan att behöva använda sig av patent, eller om det finns någon möjlighet för er att få till ett patent även om ni inte använder GMO? Vet att usa har en mycket generös patentlagstiftning och den vill vi inte ha hit, men jag liksom bara undersöker möjligheterna. Eller ser du själv någon möjlighet att få till det hela utan GMO och utan patent? Skulle staten t.ex klara att bidra med det medel som krävs? Kan de oljeraffinaderierna som är dem som skall ta hand om oljan kunna vara finansiärer?
Peter, Vad kan den användas till och vara i människans tjänst? Hitills har människan tjänat GMO, när ska GMO tjäna människan? Säg konkreta exempel på lyckad GMO. Var gullig och redovisa. Helst inte papayan på Hawaii. Vet att den dras fram såsom varande ett lyckat arbete, men det är det inte. Det funkar inte så bra som man lovade. Men nämn ett genuint bra exempel som vi verkligen kan säga har fört mänskligheten framåt. Ett ärligt exempel, inte propaganda.
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/jordbruk-i-syd/storskalig-sojaodling-ger-problem/ Här har du lite mer naturligt
Närå, vi har inte missuppfattat någon ting. Försökte bara reda ut begreppen för dig. Vad naturligt innebär och använda GMO i den vinklingen, du snuddar ju vid GMO i dina tankar om naturligt. http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/jordbruk-i-syd/storskalig-sojaodling-ger-problem/ Här har du en intressant länk från Naturskyddsföreningen, den beskriver de GMO-odlade soja bönderna i Brasilien.
För denna sida ansvarar Marie Rosell
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
