Manuel Ferrer

Ett känslosamt farväl

Jag och min blogg har haft problem. Lika bra att vara ärlig med det inför er. Mitt problem med bloggen eller snarare bloggens problem med mig är att den kräver att få veta saker jag inte får berätta, vill ha mer när jag vill ge mindre, hata när jag vill älska och älska när jag vill sova. Förhållandet kvävde mig. Bloggen sa: "Vi får inte ha hemligheter för varandra och älskar du mig på riktigt berättar du allt". Jag ville inte. Försökte stå på mig. Kunde inte svika löften även om jag tvingades till det någon gång. För en månad sedan brast det. Jag sa: "Du måste förstå: jag vill att du slutar hota mig och nej, jag vill självklart inte förvandla mig till en proffstyckande nolla som alla dina tidigare pojkvänner". Vi blev osams och under en längre tid vågade jag inte ta mig an konflikten som en riktig man. Jag sprang till jobbet varje gång bloggen ville tala ut och låtsassov när bloggen ville kela. Men igår - igår gjorde jag slut på riktigt. Jag går åt mitt håll, bloggen åt sitt. Kvar finns bara alla vackra minnen. Det var helt enkelt roligt så länge det varade.

M

ps. redaktörn, tack för stödet och omtanken.

Som man frågar får man svar

De rödgrönas utspel om att Förbifart Stockholm ska avgöras i en folkomröstning har väckt stor uppmärksamhet i media och på nätet kokar nu debatten. Jag vidhåller: det var sannolikt det enda sättet att lösa frågan - även om konsekvenserna riskerar att bli mer eller mindre absurda. För det första: vad händer om väljarviktiga kranskommuner säger ja till förbifarten, men röststarka innerstaden nej - och det också blir resultatet. Det kan bli en politisk boaorm för vänstern och socialdemokraterna. För det andra: vad händer med miljöpartiet om deras linje för ökad kollektivsatsning förlorar i folkomröstningen? Kan verkligen framtida MP-språkrör ta första spadtaget i ett av de största och mest komplicerade motorvägsbyggen i Sverige?

Men det kanske mest intressant blir att följa snickrandet av de bägge röstalternativen. Som bekant: som man frågar får man svar. Om detta skrev fem ledande miljöpartister från Stockholm i SvD förra året: "Svaret ligger alltid i hur frågan är ställd. Påstår man att ”Förbifarten leder trafik från innerstaden så att utsläppen minskar” får man 72 procent för, säger man istället "Förbifarten ökar trafiken och utsläppen i en stad där barn redan idag har en förhöjd risk att få lungproblem på grund av avgaser” får man säkerligen 72 procent emot."

ps. Kan konstatera att kampanjer på nätet fortsätter att skapa debatt. Sörmlands nyheters ledarblogg uppmärksammar Youtubeklippet "Nelly säger nej" - ett klipp om ett litet barn som svarar på mammas frågor om moderaterna - och jämför det med Nordkorea. Länken har lagts upp av Östra S-föreningen i Katrineholm. Fråga: är det lämpligt att använda egna eller andras barn i politiska syften eller är det bara gulligt?

Som sagt: som man frågar får man svar. Och det gäller vuxna som barn.

En märklig dag - för mig, Mona och Göran

Idag var en märklig politisk dag. Först trampar Göran Hägglund i klaveret och berättar att skatteklyftan mellan arbete och pension bör bestå. Förutom att det går på tvärs med vad kristdemokraterna tidigare sagt är själva försvarstalet besynnerligt - nämligen att arbetare har högre omkostnader för bland annat mat, boende och a-kassa. Sant; men pensionärer har samtidigt lägre inkomster och högre omkostnader för vård och läkemedel. Som lök på laxen bestämde sig de rödgröna för att begrava Förbifart Stockholm i en folkomröstning. Det var naturligt rätt ur ett taktiskt perspektiv – trots allt står partierna alldeles för långt ifrån varandra i frågan – men trovärdigheten för samarbetet kommer att få sig en ordentlig törn.

Själv har jag ägnat dagen till att svara på frågor om gårdagens avslöjande om Youtube-sången om Fredrik Reinfeldt. Började dagen i P1-morgon och fortsatte genom regionala media över till danska. Och jag vidhåller: Vi har en demokratisk tradition i det här landet som innebär att vi pratar med varandra – även när vi tycker radikalt olika. Men vi har också en blodig modern historia med två mördade ministrar. Yttrandefriheten – vilket en del debattörer under dagen lutat sig mot – är självfallet en demokratisk grundbult i samhället. Men det är även anständighet och medmänsklighet. Därför bör man varken sjunga, måla eller skriva att någon ska avrättas, våldtas eller styckas. Trots allt har evolutionen gjort skillnad på oss och apor.

ps. 1 Jösses, varför kan inte landets huvudstad få en fungerande ringled likt de flesta utvecklade städer i världen?

ps. 2 Vill du veta om grannen är kampanjarbetare i valet? Fråga om blocksamarbetet! Till vänster säger man ”högeralliansen” eller ”maktpakten” och till höger ”vänsterpakten” eller bara ”pakten”. Töntigt, eller hur?

ps. 3 Många av kommentarerna håller förbluffande låg nivå. Undantag finns, självfallet. Och undantagen är istället väldigt bra och tänkvärda. Jag har dock mycket svårt att se att allt som skrivs – från vulkanutbrott till dödshot – kan återknytas till framtida moskébyggen i landet. Mitt råd därför: tänk själv, ty det är befriande.

EXTRA: Den makabra låten mot Reinfeldt måste tas på allvar

Statsminister Fredrik Reinfeldt hotas till livet på youtube. På en musikkonsert i helgen framfördes låten "Jag sköt Fredrik Reinfeldt" som bland annat beskriver hur både Statsministern och Finansminstern avrättas. Säkerhetspolisens författningsskydd kommer omedelbart analysera innehållet i länken - inte minst mot bakgrund av det tragiska mordet på Utrikesminster Anna Lindh, 2003.

Låt mig avsluta denna bloggpost med en personlig reflektion: Man ska vara försiktig med att sprida dynga och smutskastning vidare - även om syftet är jounalistiskt motiverat. Dock: hotar man ledande politiker (skämtsamt eller på blodigt allvar) till livet har man passerat gränsen för länge, länge sedan.

Källa: Skånesossar kräver svenskt tillbakadragande

Enligt uppgifter till Newsmillbloggen har socialdemokraterna i Skåne i helgens distriktårskongress fattat beslut om ett omedelbart tillbakadragande av svensk trupp i Afghanistan. Beslutet riskerar att skapa turbulens i de pågående förhandlingarna mellan s, v och mp. Skånedistriktet är ett av socialdemokratins största och viktigaste - med hjärtat tydligt till vänster. Enligt uppgiftslämnaren ska det ha krävts rösträkning för att fastställa kongressbeslutet.

ps. Ingen av förändringarna i dagens Sifo-mätning är statistiskt säkerställd. Samtliga artiklar i ämnet är därför att betrakta som snömos.

Unik intervju med spionchefen

Efter Newsmillbloggens premiäravslöjande om de hemliga spioncheferna i valet lyckades Aftonbladets duktiga politikreporter Eva Buskas även gräva fram namnen på organisationens underofficerare. I en unik intervju för Rolf van den Brink - legendarisk chefredaktör för Dagens Media och numera ansvarig utgivare för Veckans Brief - pratar spionchefen (och min mentor) Anders Lindberg ut om sin roll i valrörelsen. Bland annat jämför Lindberg politikbevakningen med fotbollsmatcher och avslutar intervjun med: "Jag vill förstå hur de tänker".

Anders Borgs giftmoln

Snacka om otur: just när regeringen ska hämta hem verklighetsbeskrivningen i budgetdebatten sveper giftmolnen från det isländska vulkanutbrottet in över riksdagshuset. Samtliga landets medier byter snabbt ut toppartiklarna om VÅP:en till det rådande flygkaoset. Bort med Borg och Östros och in med Anders som missar bröllopet och Eva som blir utan födelsedagsresan. Själv blir jag sannolikt utan New York-tripp i morgon och har därför liksom alla andra varit vansinnigt intresserad av "askmolnens inverkan på turbinmotorer" och "vindriktningsprognoser".

Debatten i sig var dock förutsägbar. Två ekonomer - en med långt och en utan hår - slogs om att vara den riktige sossen. Båda pratade om behovet om minskade klyftor, stabila statsfinanser och satsningar på välfärdens kärna. Båda var också rörande överens om att en röst på den andre skulle orsaka svenska folket stort lidande.

Roligast: Carl B Hamilton fick kammaren att skratta högt när han i talarstolen höll upp ett uppslag från DI om hur bra det gick för Sverige. Han sa: "Det står att läsa i Dagens industri. Och det är ingen Allianstidning". (som alltid: roligare live än i skrift. Inser själv hur obegripligt tråkigt mitt korta referat är.)

Tråkigast: Your choice! (Det finns en uppenbar risk att bloggandet kommer göra mig till en sämre kopia av Lotta Gröning. Allt är dåligt, allt är tråkigt...)