Mitt namn har kostat mig umgänget med mina barn
Detta bevisar bara än mer hur sjukt ojämlikt vårt samhälle är. Vi ska kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser, män ska ge upp lönehöjningar till förmån för sina kvinnliga kollegor etc. MEN: Män ska INTE bli jämlika kvinnor i vårdnadstvister. Nej nej, här ska kvinnorna bibehålla sin makt och sitt övertag (ha kvar kakan och äta upp den, känns det igen?). Samtidigt uppmuntras männen att bli mer mjuka, mindre grottmän. Vi ska ta samma ansvar, ta hand om barnen lika mycket. Jättebra, det ska vi göra, jag gör det hemma, min dotter och jag har en oerhört fin kontakt. Men här kommer problemet; ju bättre kontakt med barnen papporna får, desto mer fruktansvärt blir det när man förlorar vårdnaden. För mig är min dotter och min familj mitt allt. Men om min sambo skulle lämna mig och ta med sig min dotter skulle jag också just därför förlora allt. ALLT! Jag tycker inte att det är konstigt att män (eller kvinnor) gör irrationella saker om de förlorar sina barn. Personligen kan jag inte föreställa mig något värre. För mig skulle livet sluta ha någon mening. För mig måste det krävas något oerhört allvarligt för att man ska förlora vårdnaden om de barn man lagt ner sitt liv för att få dem att må bra under sin uppväxt. Och då menar jag inte "han slog mig en gång 1997". Eller jo, om så var fallet. Men det kan inte i ett rättssamhälle räcka med att man säger en sån sak. En person som förlorar vårdnaden måste vara DÖMD för ett brott. Om man inte har bevis nog att döma någon till några månader i fängelse, då kan man inte döma en person till ett straff så många gånger värre för resten av livet. Men detta sker i Sverige idag. Osama är tyvärr bara ett av flera tusen exempel. Annars är vi en bananrepublik. Ett juridiskt skämt. En korrupt skurkstat. Inget annat! För att beröva sina medborgare deras barn, det tillhör ett Europa för 70 år sedan. Inte ett Sverige 2010. Jämlikhet och jämställdhet måste utgå ifrån... exakt, jämlikhet. Idag har vi en jämställdhetsdebatt som är så långt ifrån just detta som möjligt. Istället får dagens män stryka på foten för tusentals år av kvinnoförtryck. Detta för inte debatten framåt. Istället skapas ett skyttegravskrig, där männen håller fast i sina löner, och kvinnorna i VÅRA barn. Jahapp. Tack för den. Och frågan som är viktigast i hela sammanhanget är följande: Vad är viktigast: - Att kvinnorna får 14% högre lön. - Att männen och barnen får rätt att träffa varandra under barnens hela uppväxt. Eller vi vänder på det. Vad är värst: - Att kvinnor tjänar x% mindre än män - Att barn tas ifrån sina pappor och att mammor tillåts kidnappa sina barn ifrån papporna. Allt detta med statens och socialens goda minne. Sug på den...





