Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv


Magnus P har kommenterat på:

Upphovsrättsindustrin vann i dag men förlorar i längden

@Darius I. Jag tror du missförstår mig - jag menar absolut inte att samhället i dag gynnas av det. Patentlagstiftningen togs ursprungligen fram för att den ansågs gynna teknisk utveckling - detta med samhällsnyttan i åtanke. Genom att öppna upp konstruktioner och samtidigt skydda dem skulle man uppnå detta. Fungerar det idag? Knappast (kanske med undantag för läkemedelsindustrin som har lite speciella förutsättningar). Den ursprungliga upphovsrättslagstiftningen är svårare att begripa - den känns mer som ett industriellt beställningsverk. Det du säger om datalagringsdirektivet är intressant - det juridiska systemet är normalt allergiskt mot lagar som saknar allmänhetens acceptans, inte går att efterfölja eller tillämpa eller är allmänt obegripliga. Här lyckas man nog med konststycket att få till allt detta allergiframkallande i ett enda direktiv. Jag tycker som sagt att de juridiska fakulteterna vid universiteten borde ta sitt ansvar, jag har svårt att förstå att någon annan skulle kunna göra det. Jag gjorde ett mycket ovetenskapligt test, jag gick in vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet och letade efter forskningsprojekt kring digital rätt, som i sig bör vara ett huvudämne. Jag hittade ingenting - kanske är det bättre ordning någon annanstans eller letade jag dåligt?

Magnus P har kommenterat på:

Upphovsrättsindustrin vann i dag men förlorar i längden

Pantent- och upphovsrättslagstiftningen finns till för att skydda samhället, aldrig för att skydda enskilda patent- och upphovsrättsinnehavare. När lagstiftningen kom till (det är ju inte för så länge sedan) ansåg man att just denna lagstiftningen bäst, rätt eller fel, gynnade samhällsutvecklingen. Det finns all anledning att betvivla att så är fallet i dag med den digitala utvecklingen. Därför bör alla medverka till en seriös debatt om en framtida lagstiftning som bäst skyddar samhället. Dagens debatt, i vilken man får anse att den patetiska Pirate Bay domen tillhör, är undermålig. Den består egentligen av två skyttegravar, en befolkad av politiker, jurister m fl (de flesta av dem verkar vara fullständiga teknikidioter) och en annan befolkad av teknikkunniga användare (de flesta av dem verkar sakna känsla för historik). Detta är definitivt något för de juridiska fakulteterna vid universiteten. Det borde tillsättas ett antal professorstjänster i digital rätt (men se då till att innehavarna av dessa tjänster är teknikduktiga, det man nu hör från vissa fakultetsföreträdare i området gör mig fullständigt mörkrädd). En annan konsekvens av den undermåliga debatten är att många nu upplever politikerna som ett gäng personer laddade med osäkrade handgranater i byxfickorna. Man väntar bara på att nästa "lagförslag", "direktiv" eller något liknande ska krevera. Som detta "datalagringsdirektiv" som saknar teknisk förankring. Man ålägger operatören att spara säkert petabyte av IP-paket som flyter runt i operatörens IP-nät. All information (kalla det applikationer, tjänster, data eller vad som helst) finns lagrade i dessa paket. Och vem ska då borra upp dessa paket? Det kommer att krävas mycket stora dataresurser och stort kunnande för att göra det. FRA har allt detta men det måste vara ytterst olagligt att utnyttja deras resurser (eller är det inte det? är nya illegala bakvägar på väg?). Att svensk polis skulle fixa detta känns bara skrattretande. Vad säger de juridiska faktulteterna om hur lagen ska användas, det kanske tekniskt sett inte ens går. Upp till debatt!

Magnus P har kommenterat på:

Skyll inte resultaten på matematiklärarna

#10 är ett bra inlägg, det visar på nödvändigheten av att förankra sina färdigheter praktiskt (en del kallar detta matematisk fantasi). Och det kan påbörjas i småskolan, genom att t ex bygga upp en axiomatisk beskrivning av de naturliga talen (talen 0-oändligheten, de som används för att numrera saker, någonting som alla begriper). Jag är övertygad att en sådan bra beskrivning skulle fundamentalt förändra matematikutbildningen, de naturliga talen är grunden för all matematik (och man behöver inte kalla saker för axiom och sådant utan man kan hålla saker på en mycket konkret nivå).

Magnus P har kommenterat på:

Skyll inte resultaten på matematiklärarna

Det är ett förskräckligt tjat om "pedagoger" - det är verkligen att förenkla saker. Det finns ett grundläggande problem med matematikutbildningen. Det problemet berör egentligen hela västeuropa, USA m fl. Sedan har Sverige lyckats med konststycket att lägga ett eget problem ovanpå det grundläggande problemet. Det sammanlagda resultatet blir nästan förödande. Det grundläggande problemet är att man satsar alldeles för mycket på matematisk färdighet och alldeles för lite på matematisk förståelse (kalla det sistnämnda logik, algebra eller något annat lämpligt). Problemet är att utan förståelse finns det ingen färdighet ... Länderna i östeuropa, Ryssland m fl har haft en annan inställning (nu har dessa länder andra problem men det är inte dem jag diskuterar). De har sett det matematiskt tänkandet som det fundamentala (det är paradoxalt eftersom när matematisk logik verkligen utvecklades under 1800- och 1900-talet så var västeuropéerna och amerikanerna helt dominerande med personer som t ex Georg Cantor, Alonzo Church, Bertrand Russell, Kurt Gödel, Alan Turing, Stephen Kleene m fl). Jag kan ta som exempel hur förödande denna "färdighetsmani" kan bli: att lösa en andragradsekvation med hjälp av en enkel formel. De duktiga eleverna lär sig härleda formeln snabbt själva. Sedan blir deras inställning "varför ska jag tillämpa denna triviala formel, det är mindre givande än att skriva av telefonkatalogen, då lär jag mig åtminstone några namn". De mindre duktiga eleverna förmår inte förstå formeln utan hjälp. Då blir deras inställning "varför ska jag tillämpa denna obegripliga formel, det är mindre givande än att skriva av telefonkatalogen, då lär jag mig åtminstone några namn". Med andra ord har man lyckats få hela gänget frustrerat. Logik är också fundamentet för allt tänkande så ämnet är verkligen viktigt för alla. Det är ytterst få elever som kommer att bli professionella matematiker (dessa få elever har ändå inget att hämta i den svenska skolan) vilket gör att man kan tona ned illusionerna om färdighet ändå mer. Det svenska problemet verkar vara att inte ens lärarna har matematisk förståelse. De förmår helt enkelt inte under gång korrigera de många problem som uppkommer i matematikutbildningen. Dessa problem är kortsiktigt olösbara inom den svenska skolan. Det jag själv lite funderar på är om det inte går att samla tillräckligt många "skarpa skallar" (och det finns det absolut tillräckligt många av i Sverige) som skulle kunna komma bort från det felaktiga västeuropeiska tänkandet och i grunden förändra matematikutbildningen i skolan (både i utformning och i tillämpning). Hur det organisatoriskt ska lösas vet jag inte. Men alla politiker pratar ju om behovet av att Sverige ska vara en kunskapsnation och något mer viktigt än detta finns då knappast. Därför går det säkert att ta fram erforderliga resurser. Detta blev lite långt men jag hoppas att budskapet går fram. Jag vill bara sluta med att säga att detta inte handlar om elitklasser, ett begrepp som jag är fullständigt allergisk emot (för mig är begreppet elit någonting helt annat). Det här är frågor som berör alla elever (en del behöver knappt undervisas, andra lär sig snabbt, en del behöver mycket tid men alla har möjlighet).


  • 1

För denna sida ansvarar Magnus P


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  8. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  9. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  10. Fryshuset-profilens hot ökar det politiska hatet
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  6. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  7. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  5. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  6. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  7. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  8. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.