Magnus Ljungkvists aktiviteter 
Expressens sockersöta artiklar om Reinfeldt med barn bildar ett mönster - och det handlar inte om allsidig journalistik. Tidningen är visserligen fri att göra en svensk variant av Fox News eller Pravda, men då borde den deklarera det, skriver Magnus Ljungkvist, socialdemokratisk skriftställare och debattör.
Tack Stig för en intressant kommentar. Du skriver: "Kan en partiledare som förlorat fem val i rad och personifierat den politik som nu 94,5% av de röstande avvisat; kan den förväntas ha förmågan att leda denna förnyelse?" Mitt korta svar: 1. Det var inte Lars Ohly som förlorade fem val i rad. Det var Vänsterpartiet. Att individualisera ansvaret vid förluster och kollektivisera det vid vinster duger kanske när man hejar på Sverige i hockeyVM, det ser inte lika snyggt ut när det handlar om makten över Sverige. 2. Vänsterpartiets politik har på riksnivå alltid - med något enstaka val som undantag - avvisats av runt 94,5 procent av väljarna. Det är inte en ledarfråga, det handlar om er politik och trovärdigheten ni har gemensamt. 3. Nej, jag tror inte att en ledare som under så lång tid underminerats av de egna har stor möjlighet att åstadkomma förnyelse. Men jag knyter inte särskilt stort hopp till någon av kandidaterna heller.
Lars Ohlys avgång visar att liberalismens fixering vid individen har vunnit tolkningsföreträdet även i hur vänstern betraktar sig själv. Där framtidens utmaning tidigare möttes av breda rådslag, tror numer även det kollektivas politiska företrädare i stället på Stjärnans förmåga att vinna väljare. Det skriver Magnus Ljungkvist, socialdemokratisk debattör.
I några kommentarer här antyds att min kritik mot Bodströms gärning skulle vara ny, eller inte ha framförts under den tiden han var socialdemokratisk minister och riksdagsman. Jag förstår inte riktigt varför detta skulle vara intressant, men vill man bilda sig en korrekt uppfattning så leder denna länk [http://magnus.ljungkvist.nu/blogg/index.php?s=Bodstr%C3%B6m] till mina inlägg om Thomas Bodström och hans politik sedan 2005. Den intresserade får sedan själv bilda sig en uppfattning i saken.
När Thomas Bodström nu släpper sina politiska memoarer kommer debatten rasa om han är en svikare eller inte. Mitt svar är nej, Bodström har inte svikit socialdemokratin. Han var aldrig del av den, han var en stjärna till låns åren då socialdemokraterna åkte ur högsta serien. Det skriver Magnus Ljungqvist, socialdemokratisk debattör.
Är det en kraftig vänstergir socialdemokraterna gör med Håkan Juholt i ledningen? Är det faktum att man valt en partiledare utanför storstadsregionerna att lämna storstadsväljarna åt sitt öde? I själva verket är Håkan Juholt fast förankrad i socialdemokratins mittfåra. En utmaning för Juholt är att trovärdigt peka ut en politik för tillväxt, företagande och jobb. Det skriver Magnus Ljungkvist, socialdemokratisk debattör.
"Jag är skribent och socialdemokrat. Därtill är jag pressekreterare. Jag kan utan vidare spisning skriva under på en del av de påpekanden Den Allierade Journalisten gör i sin artikel. Men jag har svårt att acceptera att den intellektuella vänstern fabricerar falska verkligheter istället för att med öppna ögon se på världen. Har det förekommit en ägar- eller redaktionsstyrd högervridning i mediernas val av vinklar så är det självklart nödvändigt att avslöja. Men inte på falska premisser. En vänster som behöver gömma sig bakom sagor och myter kommer alltid vara svag."
På Makthavare.se skulle vi aldrig dra oss för att publicera bevis för att en redaktion medvetet gynnar ett parti eller ett block. Men vi skulle aldrig publicera eller fabricera sådana påståenden anonymt. Anonymiteten undergräver trovärdigheten och gör det hart när omöjligt att bemöta. Mediernas roll som opinionsbildare i vår demokrati är allt för allvarlig för att föra en låtsasdebatt.
144
3
"Socialdemokratin har 100 000 medlemmar och har efter drygt två års arbete och mycket nedplöjda resurser lyckats samla 550 stycken av dem i ett nätverk för bloggare. Socialdemokratin hade 1 942 625 väljare i förra valet och har efter drygt två års arbete och mycket nedplöjda resurser lyckats samla 13 341 personer som hejar på Mona Sahlin på Facebook. En halv procent av medlemmarna i ett bloggnätverk och en halv procent av väljarna i ett öppet supporternätverk. I och med dessa bedrifter skulle partiet vara bäst i landet på sociala medier säger kommunikationschefen Karin Pettersson (s) och har med all säkerhet rätt." Det skriver S-bloggaren Magnus Ljungkvist.
Det är intressant att följa diskussionen ibland kommentarerna. Uppenbart är att väldigt många kommenterar med utgångspunkt i att jag påstått att journalister hycklar. Det har jag inte. Det har däremot rubriksättaren på Newsmill för att locka er alla till läsning. Och det verkar i viss mån fungerat, så man får väl ändå vara tacksam. Ännu mer tacksam hade jag varit om man läst mig lite noggrannare innan invektivmaskinen drogs igång på högvarv. Inlägget är inte heller egentligen ett ställningstagande i RUT-debatten. Även om jag förstås har en åsikt i frågan. Min poäng var att kritisera den journalistik som hellre än att granska hur samhället ser ut och innehållet i politiska förslag - oavsett om det är höger eller vänster - väljer att peka finger åt förslagsställaren. För den som vill fördjupa sig i denna typ av resonemang kan jag rekommendera Arianna Huffingtons bok "Right is Wrong: How the Lunatic Fringe Hijacked America, Shredded the Constitution, and Made Us All Less Safe" som visserligen är en inlaga från vänster men tydligt visar hur den "opartiska" journalistiken automatiskt ställer sig bakom en konservativ agenda.
För denna sida ansvarar Magnus Ljungkvist
Magnus Ljungkvist blev 2006 känd som "bloggaren som fällde Maria Borelius". Han är verksam som socialdemokratisk pressekreterare. Vid sidan om jobbet har han tagit initiativ till sajterna Makthavare.se, Almedalsbloggen och Twixdagen.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
