Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Syrien och den Arabiska Våren

 

I dag väntas Kofi Annan landa i Damaskus.
Läs (26) Skriv


Lotta S har kommenterat på:

Främlingsfientliga partier har sin motsvarighet i muslimsk extremism

Det är en stor förlust för oss alla att Nalin Pekgul slutar som det Socialdemokratiska Kvinnoförbundets ordförande. Hon har varit lysande, tycker jag, trots att jag röstar liberalt. Hennes efterträdare utgör ett stort steg bakåt, både för Socialemokratin och för Sverige, samt inte minst för hedersoffer. Jag hoppas att Nalin kommer att engagera sig på annat synligt och tongivande sätt politiskt, så att hennes pragmatiska och insiktsfulla perspektiv, inte minst gällande den religiösa problematiken, kommer upp till debatt oftare och det kunniga sätt Nalin driver den.

Lotta S har kommenterat på:

FN-erkännande av Palestina bidrar till fred och dialog i Mellanöstern

Unrdar om damen på bilden ovan förespråkar en tvåstatslösning, och även erkänner det judiska folkets hemland Israel.

Lotta S har kommenterat på:

Därför vann Israel i FN

Kort svar till Måns #12, Det vore lättare för palestinierna att sätta sig i omedelbara FREDSFÖRHANDLINGAR med Israel. Eller att exempelvis komma med seriösa svar på de fredsförslag de fått, där de erbjudits mellan 95 och 98 % av allt de krävt trots att det var deras sida som startat alla krig och fortfarande fortsatt med terrorism och sin vägran att erkänna den judiska staten. Deras vägran och fortsatta våld är det som är orsaken till de KONSEKVENSER som du radar upp bland dina "frågor".

Lotta S har kommenterat på:

Därför vann Israel i FN

Israel har beklagat att våldet på Mavi Marmara ledde till att liv förlorades. Man har också sagt att man gärna bidrar till en fond för de omkomnas efterlevande. Men självklart ska inte Israel be Turkiet (!?) om "ursäkt". Det vore att låtsas som att de beväpnade jihadisterna på båten, som enligt FN använde organiserat och förutplanerat våld inte bar någon skuld. De jihadister som "sköts i ryggen" var dem som kastade ner en soldat över relingen till däcket 10 meter ned. Flera soldater knivhöggs, inkl. i magen, och slogs med basebollträn och järnrör mot huvudet. Endast när situationen blev livshotande drog soldaterna vapen. Men även en helt orimlig "ursäkt" skulle inte räcka för premiärminister Erdogan. Han kräver nämligen också att Gazablockaden, som FN slår fast är fullt legitim, ska hävas. Erdogan vet att Israel inte kan gå med på det, och därför är det naivt att tro att Turkiet ens hade för avsikt att återuppliva hjärtliga relationer med Israel. Turkiets regering var nära vän med Syriens diktator Assad (tills det blev alltför pinsamt under revolten där), och är fortfarande vänner med Ahmadinejad i Iran. Erdogans regim stödjer även terrorgruppen Hamas, som mördar israeliska civila. Turkiets hycklande och förställda upprördhet, trots att FN gett Israel rätt, är bara patetisk. Turkiet kräver en "ursäkt" från det land som FN givit rätt, mn Ankara kan inte ens gå med på att erkänna det armeniska folkmordet. Och vägrar all kritik mot sin ockupation av norra Cypern, och förtrycket mot kurderna. Och sina flygbombningar in i irakiska Kurdistan. Israel har fått rätt på de flesta punkter, och det finns ingen anledning att krypa för islamistregimen i Ankara, som aldrig genuint velat förbättra relationerna ändå. Turkiet förlorar omedelbart ca. 5 miljarder i israeliska turistintäkter, och kan inte längre köpa avancerade vapensystem. Israel har idag dessutom kunnat utveckla lysande relationer till Grekland, Cypern, kurderna, Armenien m.fl. Turkiets stockkonservativa och oberäkneliga regim har å sin sida förlorat en god vän Bashar al-Assad) och ett EU-medlemskap är mer avlägset än någonsin. NATO lär inte heller uppskatta Erdogans koleriska utbrott och frotterande med Teheran, Hizbollah och Hamas. Relationerna mellan de turkiska och israeliska folken klarar sig utan Erdogan.

Lotta S har kommenterat på:

Fegt av Sverige att inte erkänna rebellerna

Mycket bra inlägg, Leif V Erixell! Skänt att någon skärskådar den svenska "diplomatins" dubbelspel. Kommentatorn Ali Khalil har, under Newsmill-artiklar om Syrien, gjort klart att han vill se ett islamistiskt maktövertagande i Syrien, så hans syn på demokrati och mä'nskliga rättigheter ska skärskådas i ljuset av det.

Lotta S har kommenterat på:

Det finns ingen palestinsk stat att erkänna

Jag har även lämnat kommentar #118 under Pål Wranges artikel: http://www.newsmill.se/node/38322#comment-285025

Lotta S har kommenterat på:

Det finns ingen palestinsk stat att erkänna

Jag har en saklig korrigering till en i övrigt lysande artikel: - Resolution 242 är, till skillnad från det Lysén skriver, bindande gentemot båda parter, även om SR-resolutionen antagits under FN-stadgans kapitel VI. Det beror på att båda parter förbundit sig avtalsmässigt att grunda sina förhandlingar på den (se Osloavtalen och Färdplanen). Därmed är resolution 242 bindande alltsedan dess. Och därmed är palestinierna ålagda att delta i en fredslösning baserad på FÖRHANDLINGAR, snarare än på unilaterala åtgärder.

Lotta S har kommenterat på:

Ett erkännande av Palestina stöds av 2000-talets folkrätt

Här ger jag ett antal sakliga kommentarer till Wranges artikel: - Det stämmer inte att resolution 242 om det olagliga i tillsförskansandet av territorium skulle gälla Israels handlande. Resolution 242 syftade här på Jordaniens olagliga annektering av Västbanken från 1950-1967 efter anfallskriget 1948, som inte erkänts internationellt. Denna passus har i efterhand förvanskats till att gälla Israels lyckade försvar 1967, då man lyckats trycka tillbaka aggressörerna från det område de olagligt tillförskansat sig genom anfallskrig. - Fortfarande gäller, enligt resolution 242, att Israel endast ska dra sig tillbaka till sådana gränser som är ”säkra”, efter förhandlingar med aggressörerna, och att alla stater i området har rätt till erkännande och ska erkänna alla andra staters rätt att existera. Aggressorsidan har inget ”veto” när det gäller detta erkännande (rätt kommer inte ur orätt). - Det rådgivande uttalandet från den Internationella Domstolen 2004 var inte bindande. - Enligt folkrätten ger orätt ingen rätt. Det innebär att arabstaternas invasion, och de stilleståndslinjer som uppstod efter invasionen (vilka aldrig erkändes som gränser, utan som tillfälliga militära linjer i väntan på framtida gränsförhandlingar och fred) inte ger palestinierna någon rättighet att per automatik utgå från dessa, även om så kanske ändå blir fallet. - Striderna i Deir Yassin syftade till att häva de arabiska milisernas belägring av befolkningen i Jerusalem, som var avskurna från matleveranser och humanitär hjälp. Ett par dagar efter de striderna massakrerade de arabiska miliserna en judisk sjukvårdstransport med sjukvårdare och civila. De utförde också fördrivning och massakrer på alla judiska befolkningar de träffade på på Västbanken (Judéen-Samarien) samt i Jerusalem, inkl. i Gamla Stan och i det judiska kvarteret. - Inbördeskriget berodde på den arabiska sidans vägran att efterkomma delningsresolutionen och att sluta fred med den judiska befolkningen. Den judiska sidan hade godtagit en fredslösning. Ansvaret för inbördeskriget låg alltså främst på den arabisk-palestinska sidan. - Nej, 1949-års stilleståndslinjer har inte fått ”acceptans” som ”säkra” gränser. Kriget 1967 är en tydlig illustration på att dessa linjer är oförenliga med säkerhet (Israel skulle vara 8 km smalt nära Tel Aviv), utan tjänade som en inbjudan till attack. Israels framtid kan inte byggas på osäkra oförsvarbara ”gränser”, som alltså endast var de linjer där de arabiska stridsvagnarna kunde stoppas. - Detta att ockupation ska vara tillfällig är relativt. Segrarmakterna efter Andra Världskriget ockuperade Berlin i nästan 50 år. Tillfälligheten består i att det ska finnas en öppning för förhandlingar så fort den besegrade aggressorn kapitulerat. Arabvärlden vägrade i decennier att förhandla, och det innebär inte att Israel därmed ensidigt skulle avbryta sin administration av de omtvistade områdena. Endast att man skulle vara beredd att förhandla, vilket man hela tiden varit. När Israel lämnade Sinaihalvön återgavs ca. 80% av de områden som Israel kom att kontrollera 1967. - Wrange talar om förorter till Jerusalem som skulle ligga ”långt in på Västbanken”. Det stämmer inte, även om det kan betraktas som en detalj. I delningsplanen ingår exempelvis hela området mellan Jerusalem och Betlehem i Jerusalem. Israel har kritiserats för att ha ”utvidgat” staden jerusalems municipala gränser, men i själva verket är de analoga med de stadsgränser som går att hitta i FN:s delningsplan. - Osoloavtalen skapade den Palestinska Myndigheten. Om avtalen sägs upp, som Wrange tycks förespråka, så försvinner också den Palestinska Myndigheten, och alla överenskommelser med denna. - Wrange hävdar vidare att ingen folkrättslig rätt kränks om det bildas en palestinsk stat (oavsett var), men det stämmer inte. Om den bildas utan ett fredsavtal med Israel, om den leds av representanter där Hamas ingår, om den sätter israelisk civilbefookning i och utanför de omtvistade områdena i fara (innan överenskommelse nåtts om gränser) och om den begränsar Israels möjlighet att försvara sig samt tillgång till naturresurser så är det definitivt flera folkrättsliga rättigheter som kränks. - Resolution 242 är, till skillnad från det Lysén skriver, bindande gentemot båda parter, även om SR-resolutionen antagits under FN-stadgans kapitel VI. Det beror på att båda parter förbundit sig avtalsmässigt att grunda sina förhandlingar på den (se Osoloavtalen och Färdplanen). Men denna vill Wrange alltså annullera, och syftet kan antas vara att låta palestinierna slippa att förhandla sig till en fred med Israel, till förmån för ensidiga beslut. - Det har också i debatten anförts att det inte går att kräva att palestinierna erkänner den judiska staten Israel. Det stämmer inte. Sverige har till och med erkänt de flesta arabländer som just ”arabiska” republiker (vilket framgår i dessa länders officiella namn och grundlagar). Man har också erkänt den ”Islamiska” Republiken Iran och tidigare de ”Sovjetiska Socialistrepublikerna”. Och det finns självklart också många exempel på demokratier. Att erkänna det judiska folkets demokratiska nationalstat är en förutsättning, åtminstone när det gäller motparten i denna konflikt, på samma sätt som den framtida arabstaten i området kommer att erkännas som den ”Palestinska” staten av Israel och omvärlden.

Lotta S har kommenterat på:

Folkrättsprofessor: FN saknar grund för att erkänna Palestina

Tack Göran Lysén för en detaljerad och viktig genomgång av rättsläget och hur FN bör förhålla sig. Tilläggas kanske kan att resolution 242, som ju båda parterna förbundit sig att basera sig på, ålägger en förhandlingslösning. Även det bör palestinierna och det internationella samfundet påminnas om. Den palestinska ledningen, som vägrar fredsförhandlingar och ett erkännande av det judiska nationalhemmet Israel, i brott mot resolutionen, försöker skaffa sig Land UTAN att behöva sluta Fred, vilket är oacceptabelt. Om de fortsätter att vägra principen om Land mot Fred (som falskt skapar intrycket att det bara är Israel som är i behov av fred), så kan Israel tvingas övergå till principen om Fred mot Fred (dvs ömsesidig fred, och utan territoriella förändringar).

Lotta S har kommenterat på:

Snabbguide: Så vet du om du är antisemit

Noomis inlägg ska betraktas som satir, för dem som inte förstått det. Och i mina ögon ganska dålig sådan.


För denna sida ansvarar Lotta S


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  9. Forum Syd: Vår dörr står öppen!
  10. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  5. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  6. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  7. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  8. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  9. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  3. Nato och Gotland viktiga uppgifter för nästa försvarsministern
  4. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  5. Därför går Sverige inte med i Nato
  6. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  7. Klarar Sverige flera miljoner nya medborgare?
  8. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  9. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  10. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.