Lite från mig har kommenterat på:
Johan,
"Har han en bibelfundamentalistisk uppfattning har han ingen roll i den svenska skolan. End of story."
Där någonstans skulle i så fall konceptet religionsfrihet falla ihop.
Mattias,
"Fast den liknelsen förutsätter ju att påstådda lärare uttalat sig negativt om en eller flera av världsreligionerna. Så länge han/hon förhåller sig neutral till undervisningsmaterialet så spelar personlig tro ingen roll."
Jag har haft flertalet lärare som verkligen varit negativa mot tro och religion i i undervisningen och gett alla möjliga gliringar mot troende av olika inriktningar. Kanske är jag väldigt ensam om denna upplevelse, men jag tror inte det.
Troende människor får ta skit dagligen i ett land som Sverige. Vi är inte speciellt öppna mot tro. Tvärtom. Vi lever inte som vi lär. Många tror inte på olika religioner och Stavros tror inte på evolutionsteorin. Det betyder fortfarande inte att han inte är supermannen i att undervisa om evolutionsteorin. Han är pedagog. Räcker inte det?
Eric,
Tack för ditt svar.
"Kan "tro" ge dig svar på frågan "vad är meningen med livet är?"? Nej, den kan bara ge dig svar på "vad tror du meningen med livet är?"?."
Ja, här finns ju motsättningar i uppfattningar. Men jag hör vad du säger och förstår ditt resonemang. Jag talar nog mer om en tro som baseras på upplevelser. Och på det sättet så tangerar "tro" vetenskap. Olika sätt att närma sig skulle man kunna säga. Om man nu vill ta det till månen och ost som du skriver om så kanske man banaliserar årtusenden av trossatser på ett lite för snabbt sätt. Vetenskap är ju att miljoner människor närmar sig en viss fråga utifrån nyfikenhet och kommer fram till samma sak: Att deras tro är verklighet. För visst är det intressant att tron fortsätter?
Eller hur tänker du kring det?