Lisa Abramowiczs kommentarer Några små historiska frågor som inte är retoriska. Är det någon som vet hur många judar fanns kvar 1949 efter kriget i Östra och Gamla Jerusalem? På Västbanken och Gaza? Är det någon som vet vad generalsekreteraren för Arabförbundet, Azzam Pascha sade på BBC den 15 maj 1948 om hur kriget skulle gestalta sig i Palestina?
När det gäller andra och vederhäftiga analyser av Karlssons bok, skulle jag rekommendera DNs Jerusalemkorrespondent, Nathan Shachar i dagens DN. Den är färödande kritisk mot Karlsson bok, men knappast pro-israelisk. Här är ett smakprov, därefter följer länk: "Karlssons bok har redan skrivits, av anti-israeliska pionjärer som Per Gahrton och Staffan Beckman. Deras böcker var nya och rafflande i dåtidens kompakt pro-israeliska Sverige. För andra och tredje uppbådet tarvas inget sådant kurage, att måla horn på Israel är numera alldeles riskfritt. Handgreppet som Karlsson anammat från föregångarna är detta: Låt sionismens teori kasta en skugga över den israeliska verkligheten, och återkoppla samtidigt verkligheten till sionismens grundardokument. Växla mellan aggressiva citat från sionister och ledsamheter ur verkligheten. Så uppstår efter hand en fixeringsbild: Israel och dess öden är inte som andra länders, en virvel av omständigheter och tillfälligheter, utan ett determinerat förlopp. Sionismen är fröet, Israel är växten. Israels ogärningar förestavas av sionismens budord. Det är en metod vi inte skulle drömma om att tillämpa på andra folk. USA:s övergrepp kopplas inte till tokigheter i fädernas skrifter eller till Monroedoktrinen. Inga citatjägare försöker framställa Tysklands och Rysslands illdåd som lagbundna uttryck för tysk eller rysk 1800-talsnationalism. Vad är då sionismen? Den är en ideologi som ville skapa ett ramverk för det judiska folkets politiska och nationella oberoende. 1948 uppstod detta ramverk, staten Israel. " http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/sionismen-som-ondskans-manus
Jag kommenterar här några synpunkter ovan, med länkar. Jag kommenterar i första hand påståenden som har att göra med min artikel, och som är skrivna av personer som inte är anonyma. Om Ingmar Karlssons syn på folkmorden på de kristna minoriteterna i det Ottomanska riket, läs gärna:. http://www.fn.se/distrikt-och-foreningar/foreningar/ystadosterlens-fn-forening/arkiv/backakradagarna-till-dag-hammarskjolds-minne1 Om Arafats avslag till fredsinitiativ: http://www.jcrc.org/downloads/israel/jcrc_Israel101-07.pdf alternativt: http://www.nybooks.com/articles/archives/2001/sep/20/camp-david-an-exchange/?pagination=false
Jag konstaterar att Bengt Westerberg (BW) struntar totalt i vad integrationsminister Ullenhag har sagt om manlig omskärelse. Det ska inte utredas och inga ändringar ska göras. Vidare konstaterar jag att BW riktar sig enbart till den judiska gruppen i Sverige, där max 100 omskärelser sker per år, och inga är äldre än 2 månader. Inga så vitt jag vet har misslyckats och inga som omskurits i Sverige har senare klagat på att detta ingrepp gjorts. Däremot vet jag flera unga judar som omskurits senare i livet och hade önskat att föräldrarna gjort det när de var riktigt små, när ingreppet inte kräver narkos utan bara smärtstillande salva. Inte heller krävs sjukskrivning i veckor. De sakkunniga som omskär (mohelim) är godkända av Socialstyrelsen, och dessutom ofta anlitas av muslimska gruppen för att göra omskärelsen på ett korrekt och skonsamt sätt. Se här ett samarbete över religionsgränserna! ÄR detta det viktigaste bidrag som BW kan göra i sin roll som ordförande för Diskrimineringsutredningen?
Jag förstår inte pseudonymen Gorans ständiga påståenden om att man inte får kritisera Israel. Vad är det för gallimatias? Det görs varje dag, hela tiden, ibland på goda grunder, ibland helt obefogat. Inte sällan använd dubbla måttstockar när israel kritiseras eller fördöms. Dvs man använder inte samma måttstock när det gäller andra länder i liknande situationer. Men att landet inte "får kritiseras" är bara nys. Läs en israelisk tidning någon gång. Det kritiseras hej vilt i dem, oftast Mycket mer intelligent än i Sverige.
En ovanligt seriös och noggrann genomgång av Grass dikt och svenska (skamliga eller okunniga så när som på Dilsa Demirbag-Sten) och tyska (mer blandat) reaktioner på densamma. Intressant med Googles statistik av kritik av olika länder i media. Den motbevisar klart att någon rädsla eller tabu att kritisera Israel är synnerligen obefintlig. Artikeln är av hög akademisk klass.
Backfire, man kan fråga sig om man får byta jobb eller pensioneras utan att ifrågasättas. Dror Feiler är talesperson för Ship to Gaza, en inte helt oviktig roll i sammanhanget när politiska aktioner och kampanjer framför allt sker i media - liksom f.ö. väldigt mycket annat. Kan någon tänka sig ett Ship to Gaza utan media? Bara tyst kryssandes genom Bottenviken, ner till Medelhavet och inte använda sig av media, för att i all enkelhet skänka några utrangerade skolbänkar från Botkyrka kommun till Gazas behövande befolkning? Som sista veckan i mars f.ö. mottog 25 000 ton varor via de israeliska övergångarna, varav 24% byggmateriel. Om någon önskar skratta lite i allt elände, titta på Feilers valaffischer från 2010. http://www.drorfeiler.se/?page_id=248
Se gärna BBCs dokumentär Death on the Med som handlar om 2010 års Ship to Gaza. Finns på nätet.
Mideast web: PLOs program/charter: http://www.mideastweb.org/plocha.htm
För denna sida ansvarar Lisa Abramowicz
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
