Lill "LillerBi" Bergström har kommenterat på:
Verkligheten och bilden.
På uppdrag inför en föreläsning analyserade jag för många år sedan ett pornografiskt aktstycke mellan en hund och en kvinna. En tysk källarmovie.
Den digitala tiden var inte kommen, inget trickande alltså. Kvaliteten var urusel men det ingen kunde tvivla på var filmens äkthet. En handling i verkligheten som med teknikens hjälp gjordes till rörlig bild som kunde förevisas för hugade.
Behöver väl inte påpeka att inget kunde försvara detta, det var avskyvärt för alla inblandade, även för männen som hetsade hunden på kvinnan. Att frivilligt köpa och se, det övergår mitt förstånd som sätter gränsen långt tidigare.
Vilks hund och allt mohammedtjafs är bilder ur föreställningar om hundar och mohammed, ingen nu levande har sett mohammed, som jag vet. Hundar är läraktiga djur, kan leda blinda, nosa upp knark och rädda liv i många bemärkelser.
Men Vilks hund är en liten mesig, ingen pitbull som hugger i strupen.
I den blandkultur som råder har vi skilda uppfattningar om bilders betydelse och tolkning. Många, även lärda och vuxna "tror" mer på en bild än på utsagor och texter, om läget är sådant. I västlig kultur, främst media. Vi är pictobeter.
Själva avbildningen är fel inom islam, om jag fattat rätt, är inte så intresserad. Så mycket kan vi vara överens om att det inte är reella handlingar som avbildas med Mohammed, alltså är det fantasier och påhitt.
En mesig hund med tygjox på huvet(lite mer aktion i de danska karikatyrerna).
Trots digitaliken så anar jag att jag sett bildsekvenser som är ur verkligheten, är det fejk så borde det bli Oscars för tekniken, men ej för innehållet.
Syftet är knappast att säkerställa yttrandefrihet, men jag förstår om människor vill fly.
Om bilderna är sanna så föreställer de människor som får huvuden avsågade under rop och vrål, allah akbar, det låter lite som på Vilks föreläsning. Det går inte snabbt att karva av ett huvud.
Om bilder är styggelse och kränkning, varför lägga ut dem till världens beskådande? Det är inte filmat i smyg.
Inte tecknat, inte fantasi utan halvvägs, medium, till verkligheten.
Varför det sker inför en kamera, vilka som gör det och varför.
Om Peter W har rest i religionens tjänst kanske du har ett svar.
Om så hela Stockholm tapetserades med mohammed i olika kränkningsstadier så är det söndagsskola i jämförelse med halssågningen i bild.
Blod, död och bombbälten som hotar livet i verkligheten, gör uppror och jag går med.
Är det inte detta som Vilks får fram i sitt pågående konstverk?
Pöbeln i Uppsala är bara en pöbel som vill tysta med våld.
