Lennart Matikainens kommentarer Bra skrivet och så sant - den brist som i slutändan skapar utmattning, är inlärt sen barnsben; "Jag måste göra, springa fort, vara roligast, kunna mest etc etc, för att duga". Stress är aldrig bra och att drivas av Adrenalin är nedbrytande. Att hitta tillbaka till lugnet och inse att detta får dig att hinna med mer i livet, är den stora utmaningen för människan!
Det handlar alltid om att acceptera sig precis som man är - dock också våga prova bra metoder. Normalt stammar inte människor när de sjunger (t ex Orup). Detta då bukstöd/diafragma används vid sång. Det går att träna talet på samma sätt - att tala med bukstöd. Läs gärna artikel i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article56580.ab Jag har själv coachat stammare med klart goda resultat just genom att träna tal med bukstöd.
Tack för en bra artikel som belyser beteenden och att allt måste ha en tvåsidighet för att vara sann - alltför mycket egoism och narcissism styr fundamentalister: det de kräver av andra står de aldrig ut med själva - de ligger tyvärr långt bort från Den gyllene regeln om att ge det man vill ha! Som alltid är det intressant att samma personer dyker upp med sina kritiska och trångsynta inlägg men sällan skriver egna artiklar! Enkel fråga till alla: Hur vill du själv bli bemött för att känna dig trygg och respekterad? Säkert har du koll på vad du vill ha, men ger du samma goda till andra då? Jag är så trött på hur taskiga beteenden ska godtas eller inte beroende på vem som är avsändare - annars är man trångsynt eller rasist! Kan vi ta bort alla ursäkter om kultur och religion och mer besluta vad goda beteenden och jämlikhet är i allmänhet, så kan det få styra istället!
Mattias: Nu sköt du dig själv i foten! Att påstå att jag saknar kunskap är märkligt, då jag sedan 20 år har arbetat in mot ca 70 skolor, jobbar som lärare själv i Livskunskap, intervjuat elever på Lärarhögskolan under 4 år samt föreläst och mött flera tusen unga, lärare, rektorer, skolchefer etc. Jag har arbetat som konsult mot flera sociala myndigheter och framför allt arbetat med ungas behov sedan starten. Jag har varit med på otal med möten på kommunkontor där mötena enbart varit slöseri med tid och inga planer framåt i ageranden. Dessutom har jag varit och tränat personal som hanterar unga sedan 1997. Det jag skriver är samlad info OCH erfarenhet direkt från de aktuella områdena. Så frågan är hur mycket erfarenhet du själv talar ur?
Bra och tydligt skrivet - kan bara hålla med om att DO av någon anledning sitter och håller på något som med sunt förnuft borde kunna avgöras omgående.Just meningen: "slöjan väsentligt skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever" är klar och tydlig. En rättighet för varje individ att uttrycka sin religion är å andra sidan aldrig en skyldighet för ett upplyst och demokratiskt samhället att anpassa sig till. Vi ska ju leva i ett ÖPPET samhälle och därmed är det klart; vi ska visa oss och framför allt i social kontakt kunna mötas. Våra barn ska inte heller tvingas att vara på en plats där personalen gömmer sig - OM vi ska stå för att vi utvecklats i vår strävan mot demokrati och öppenhet, så måste vi stå kvar i det i alla lägen. En religionsfrihet är en privat rättighet, men aldrig en kollektiv skyldighet. Punkt!
Bra Nyamko att du lägger till en arikel om ämnet från regeringshåll. Nya insatser är alltid väkomna MEN problemet är oftast inte vad man vill göra, utan HUR och av VEM de genomförs. Jag har genom åren arbetat och utbildat inom kommuner och tyvärr mött otal av ointresserade, rädda och ovilliga handläggare bakom sina skrivbord. Rena övergrepp har skett pga deras paragrafrytteri och avsaknad av empatisk förmåga + flexibel hantering av varje unikt fall. Jag har varit med när tjejer till slut vågat gå till en social handläggare som lovat tystnadsplikt och i och med anmälaren var 18 år fyllda också skulle ha mer skydd som myndig person. Trots detta bryter handläggaren med stöd av sin chef denna plikt direkt när flickan gått ut genom dörren. När hon kommer hem vet hon inte att soc ringt och skvallrat som till pappan, som står gömd under trappan, är hon ska gå upp på sitt rum. han dran undan benen när hon är högst upp och det fria fallet ner skadar henne illa. Vad jag vill säga är att VI som har djup erfarenhet och både kan möta och trygga dessa unga, får kämpa mot handläggare som ser oss som fiender när vi står vid de ungas sida. "Vi har handlagt ärendet enligt gängse regler" är en kommentar som fått mig att vilja spy. Så vill ni ha verklig förändring - prata med oss som jobbat MITT I problemen occh mött otal av unga i nöd. Hälsningar/Lennart Matikainen
Än en gång: det handlar om prioritering och att satsa på förebyggande där innehåll mer än materia är i fokus. Idag satsar man enkom några få procent på förebyggande åtgärder och pengar slösas bort på t ex långtids arbetslöshet och sjukskrivningar. Då jag arbetar med människor och samhälle så har jag koll på hur prio sker och inte. Det kostar enomt mycket när man inte satsar i skola och samhälle på att just förebygga och istället bestraffa eller när det är försent försöka ordna läget. Det är inte VAD utan HUR som gäller. Jag har jobbat mot skolan i flera år och det är inte antal lärare som avgör, utan innehållet i vad de gör. Det saknas empati och kunskap HUR man pratar med de som behöver och för mycket förbud och mediciner blir "lösningen". För övrigt kan vi fundera på hur mycket en misslyckad kriminalvård och annat kostar...
Tack Leif för ditt inlägg - dock riktar jag ut det som sker i samhällets prioriteringar, d v s hur vi fördelar de resurser som kommer via skatten. Vi kan ju inte undgå att se hur resurser för främst de unga dras in, medan det alltid finns pengar att bygga nya vägar för. Notera just hur det aldrig sägs "Vi saknar resurser" när det kommer till satsningar på det mekaniska. Däremot saknas det alltid resurser för samhällsinsatser för skola, vård och stöd. Att vi behöver materiella ting i vår vardag är givet och inget jag skriver emot - så skilj gärna på det ena och andra. Ta en titt på hur dåligt de unga mår, hur illa ställt det är på vårdboenden etc. Ta även en titt på hur kritiskt det alltid granskas när friskolor genererar vinst, medan produktföretag löpande kan lyfta höga vinster och bonusar. Det handlar om vart våra skattepengar går - inte att höja skatten för att ge utrymme för stöd till människor, utan prioritera välmående på ett mänskligt sätt. Ingen blir ju lycklig eller höjer sin självkänsla med prylar. De är enkom ett hjälpmedel i vardagen.
Jag som trodde Gudrun var FEMINIST!
Christina: Lite märkligt att du säger att problemet är så marginellt att man i princip kan frånse från problemet! Huvva! VARJE barn som utsätts ska ha stöd oavsett och det verkar som du blundar för just sexuella övergrepp i artikeln och vill bara se misshandel och då plötsligt så "finns inte sexövergrepp"! Med en sådan inställning är det inte märkligt aatt barnen som utsätts för sexövergrepp av kvinnor faller bort! Jag kan lova att det är många barn som vittnat starkt om just mamma eller annan närstående kvinna som utsatt dem för sexuella övergrepp!! Jag har suttit som terapeut med dessa barn i många år - så det händer och ska inte få stoppas undan! Att det är en majoritet av män som begår övergrepp står klart, men att då radera minoriteten av kvinnor som gör samma sak, är en usel tanke! Med den inställningen kan vi göra lika i alla lägen - d v s det är en minoritet av kvinnor som begår mord och då kan vi bortse från det etc. Hur skulle det se ut? Vi ska skydda barnen oavsett vilken kön det är på gärningsmännen och det finns sjuka män OCH kvinnor som kan begå sexuella övergrepp - vi måste se detta för att se hela bilden! Tack för en bra artikel Patrik Nyberg!
För denna sida ansvarar Lennart Matikainen
Relationscoach, författare och medmänniska. Arbetat i många år på alla håll, med utveckling och inspiration. Medverkat under många år som "relationsexpert" i P4.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
