Lars O. Berglunds artiklar "Pannkaksfläsk" brukade min mormor säga. Hon hade varit hushållerska hos en ståtlig familj i Stockholm och visste en del om sådant. Men det gällde inte det kött som skall ingå i en fläskpannkaka, utan snarare den kontur som hon ansåg att människokroppen så småningom utvecklar efter frikostighet med pannkakor; om det var bukfett eller bakfett minns jag dock ej.
Allt fler får diabetes, men allt fler av dem som får det lever ändå allt längre. Detta framgår av de siffror som refereras i kapitlet om diabetes i den nya läroboken för dietister (Fetma, Studentlitteratur 2007). Det är skrivet av Peter M. Nilsson i Malmö och Stig Attvall i Göteborg. Vad är då anledningen till ökningen, och hur skall vi komma tillrätta med den?
Samlarfolk och primitiva jordbrukare i Afrika vet mer om hälsosam mat än våra nutida doktorer, skrev fettforskaren Mary Enig. Hon avsåg vissa stammars metod att bygga upp kroppsfett genom att undvika fet mat och leva på hirsgröt. Det var en typisk tillspetsning, men en ny svensk lärobok för dietister tyder på att den var träffsäker. Dess overkliga syn på kolhydrater och dess skygglappar rörande insulin visar att medarbetarna blundar för central kunskap inom sitt eget fackområde.
Olust, avsmak, försakelse och allmänt elände - några av de associationer som ordet diet spontant väcker på svenska. Få blir hänförda av krav att "hålla diet", oavsett orsaken. Sådana ord är nyttiga instrument för propagandamakare och demagoger. Man tar till dem när man vill väcka läsarens undermedvetna motvilja mot något som han om möjligt borde tycka illa om. Så docent A.K. Lindroos använder ordet elva gånger på första sidan av sin uppsats om "modedieter" i den nya läroboken för dietister.
"Till salu finnes ... enstaka Skattehemman om ett halft Mantal", skrev Johannes Bureus i Sumlen, en trehundrafemtio år gammal samling iakttagelser och vidskepelser som anses vara en viktig källskrift till svensk idéhistoria. Hur många skattehemman kan det ha varit måntro?
Bensprattel, bålrullning, svikthopp och skutta runt minst en timme varje dag resten av livet - det är fysisk ansträngning, s.k. motion, i avsikt att tappa vikt enligt den vedertagna klokskapen. Att det inte fungerar så bra har efterhand blivit allt tydligare och framgår indirekt av att t. ex. bantningskliniken i Huddinge inte redovisar resultatsiffror. Dagens tema är ett försök att förklara hur det är avsett att fungera och varför det inte gör det.
Modern till en granne var extremt överviktig och lades in på sjukhus, där hon sattes på svältkost, fick hjärtkramp och dog. Det väckte vår förundran och harm. Hade sjukhuset gjort en miss, och i så fall hur? Var sådana missar vanliga på sjukhus, och i så fall varför? Bläddring i diverse böcker och rapporter resulterade i "Piltsons kommentarer" och ytterst till den serie betraktelser som här erbjudits.
Hos en amerikansk matfirma satte man in en mikrofon i en dödskalle. Det gällde att fastställa vilket tuggljud som potatischips frambringade. Men det gick inte så bra, för mikrofonen tog bara upp luftburet ljud. Den klarade inte stomljud, som fortplantas genom vibrationer i kraniet. Därför övergav man metoden och använder numera crunchometer, ett specialinstrument som klarar båda ljuden.
Frågan gäller om vi skall bara känna oss mätta, eller om vi också skall bli det. Det är en kärnpunkt i motsättningen mellan fettmotståndare och fettförespråkare. Om detta har vi båda parternas uttryckliga förklaringar.
I fyratusen år gällde högfettläran i Europa. Folk blev tillsagda att äta ordentligt med fett och ta det lugnt med bröd, rotfrukter och dyligt, eftersom det lätt ger övervikt. Att denna tanke blev så långlivad beror väl på att folk mådde bra av den. En av dem var själve herr Banting, som gav oss uttrycket "banta". Men så kring 1960 dög den inte längre. Nu skulle man börja tänka på att inte ta in mer energi än man förbrukar. Med resultat att vi sedan dess blivit allt fetare, de senaste åren så dramatiskt att parksoffor bryts sönder och flygbolag måste skaffa bredare passagerarstolar.
För denna sida ansvarar Lars O. Berglund
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
