Lars Forss aktiviteter Om folket i den lilla staden som grävde på en av världens vackraste platser men hystes in så billigt att allt guld kunde skickas till rikets kung http://www.youtube.com/watch?v=2S9mQJy7q58&feature=BFp&list=FLSsoVc-40IC0qmWA432okng
Löser kommunpolitikerna den svåra utmaningen att ersätta en stad som håller på att falla ned i det gruvhål man lever av, genom att ogenomtänkt bygga ersättningen på första bästa lediga mark? En mark som man LKAB redan idag pekar ut som nästa brytningsområde. En mark som inte har den kvalité som den mark som gjorde den gamla staden så fantastisk. Jag har undrat om det är något i hela problematiken jag missat men jag har inte hittat detta något. Reportaget i Nordnytt 12/3 nedan skvallrar kanske om en möjlig förklaring? Till det tragiska som nu sker i Kiruna: http://svtplay.se/v/2739334/brister_kring_kirunaflytt
Tror du, Niklas, att det är så att de allra flesta av dagens kiruna-bor är nöjda med det som planeras idag? Hörde just att barnfamiljerna är väldigt nöjda med hur Kiruna just nu är. De kanske inte bryr sig så mycket om allt det vi talar om här? De kanske bara intresserar sig för att dagis och skola fungerar. Och det kommer ju säkert att fungera lika bra i där man nu planerar att bygga som i det gamla Kiruna. Inte ens gruvschakt här och där behöver inverka negativt. De är ju avspärrade så att ingen tar skada. Det viktiga kanske är att det finns affärer och kommunal service. Till fjällen kan de som är intresserade alltid ta bilen eller skotern. De som nu är intresserade av det. Det kanske är långt ifrån alla. Vi andra får kanske bilda en nostalgisk klubb med våra minnen av Kiruna ;)
Jag skrev min artikel under kategorin "Kiruna", som du Göran hade skapat med din artikel, eftersom jag tyckte att min artikel var i samma andemening som din. För en kreativ diskussion om det nya Kiruna.
Anders: Men det är ju det som är "problemet". Malmen tar inte slut: Den är så enorm att staden måste flyttas. Och då behövs folk i den nya staden för att bryta alla malm.
Författare: Snåla och fantasilösa beslutsfattare är på väg att förstöra en verkligt unik stad. Trots att alternativa placeringar finns är fjällvidder på väg att ersättas med taigaskog när Kiruna flyttas.
Den heta passionen mot Israel på Sergels Torg i veckan står i skarp kontrast till den passiva hållningen hemma i Sverige när tryckfriheten hotas av muslimska extremister. Är det samma folk? De på Sergels Torg och kulturcheferna?
Dessutom menade jag Mikael Wiehe - jag blandade tyvärr ihop namnen :) Jag har försökt att få dessa ändringar gjorda av Newsmill (det verkar inte gå att justera själv) men de har inte svarat, så, jag ska försöka få in en helt ny artikel! :)
Jag skriver en roman. Följande beskriver Mommas Krog i Kiruna i början av 80-talet: Severin och Ylva får plats vid ett bord fullt av förymda, kvinnliga kursdeltagare från stadens folkhögskola. Där sitter också de tjeckiska fjällvandrarna som kom med tåget idag och vänder på sina fåtaliga mynt. Kvinnorna inlemmar omedelbart både Ylva och Severin i sina arbetarrörelsediskussioner. - Severin, jasså, det heter du! Säger en medelålders kvinna som genast med kroppsspråket visar att hon vill berätta en hemlighet. - Och jag som trodde att det var så seriöst att gå på facklig kurs! Pyttsan! På dagen avbröt de hela tiden för sångstunder. Och vilka sångstunder! Kursledarna satt och flörtade med de kvinnliga deltagarna. Och på kvällen; när man trodde det var samkväm. Då började orgien! Kvinnor och män bytte rum och partner i en enda röra. Jag hoppas ni unga inte är på det sättet! Fortsätter hon och tar Severin moderligt om hans hand på ovansidan. - Severin skrattar förläget men Ylva ser ont på kvinnan. Hon har sett att kvinnan inte bara ser på Severin på ett moderligt sätt. Severin känner Ylvas fingrar flätas in i hans. Hårt. Under bordet. - Vad diskuterar ni på er kurs? Frågar Ylva uppretat. - Sveriges politiska röst i världen! Svarar kvinnan. - Socialdemokraternas röst i världen! Säger en annan kvinna. - Olof Palmes röst i världen! Svarar ännu en annan kvinna i gruppen. - Olof Palme? Frågar plötsligt en av tjeckerna. Kvinnorna pratar i mun på varandra innan de upptäcker att deras bordsgranne inte kan svenska. När de upptäcker det stannar ordflödet av till en stapplande rännil på knagglig engelska. - Sverige har övergett de baltiska länderna! Avbryter en av tjeckerna. Först lämnade ni ut de baltiska flyktingarna till Sovjetunionen i slutet av Andra Världskriget och numer ser ni dem som en del av sovjetimperiet. De enda som slåss för oss i det ockuperade Östeuropa är Ronald Reagan och Påven! Det blir tyst kring bordet. Så tyst det nu kan bli på Mommas Krog en sen kväll. Kvinnorna ser överseende på de okunniga grannarna från öst och försöker leda in samtalet på Sydafrika. Ni verkar inte förstå den solidaritet vi visar med världens alla förtryckta folk, tycks de vilja säga. Och Ronald Reagan, säger de med ett roat leende. En B-skådis, vad kan en sådan göra åt terrorbalansen med kärnvapen? Det är ju lika tokigt som att Påven skulle göra något! Nej, Sverige behövs i världen som en neutral röst mitt emellan öst och väst, som en blandekonomi mitt emellan kapitalism och planekonomi. Vi kan ju inte bara ensidigt kräva att ryssarna river Berlinmuren, säger kvinnorna som slutkläm och alla skrattar hjärtligt. Tjeckerna förstår inte poängen med det sista men blir ändå glada eftersom kvinnorna bjuder dem av sina öl. Svenskt öl. Skål! Efter att alla fått sig några djupa klunkar av det svenska samförståndsölet tar kvinnorna upp kurssången: Alla tillsammans tillsammans för människans rätt
Dessa två personer har något egendomligt gemensam förutom att de båda gjorde sig kända i samband med vänsterns genombrott 1968 och de närmast följande åren därefter
För denna sida ansvarar Lars Fors
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
