Kurt Lund har kommenterat på:
Det här stämmer, och siffrorna demonstrerar tydligt att Sverige har Västeuropas sämsta borgerliga politiker och partier. Därför har socialdemokratins medelmåttlighet ofta varit ett bättre (läs: mindre dåligt) alternativ för landets ställning.
Orsakerna är många. Kan väl ta upp några anledningar:
*Vi har två liberala partier som inte ens begriper vad sina grundare, (socialliberala ideologer) har menat med teorin. Då blir naturligtvis implementeringen alldeles förvriden. Exempelvis att det sociala skyddsnätet i stor omfattning ska bekosta en massinvandring vars kostnader inte tillåts beräknas av opartiska utredare. Än mindre liberalt blev det då den som krävde en opartisk utredning blev utesluten och kallad ”främlingsfientlig”.
*Under de borgerliga regeringarna mellan 1976-1982 pumpade man in åtskilliga miljarder kronor i en varvsindustri, som var dömd att gå under. Det behövdes inte mycket mer än normalbegåvning för att kunna inse vad som skulle bli fallet - åtskilliga miljarder rakt i skön. Sådant ska kunna förutses med hjälp av erfarenheter, även om man inte har läst nationalekonomen Joseph Schumpeters teorier.
*Vid regeringstiden 1991-94 slog man nya årliga rekord i mottagande av invandring, trots att landet blödde och det var anställningsstopp i åtskilliga företag. Detta förde inte bara med sig ekonomiska konsekvenser på grund av en överrepresentation i arbetslöshet hos de anlända. Utan det förde också med sig en starkare etablering av den organiserade brottsligheten, där bl.a herointrafik och tobakssmuggling från Balkan ingår.
*Vid skattereformen 1990-91 begicks också allvarliga fadäser. Man förstod sig inte på att finansiera reformen helt ut. Det nya systemet (som iofs var bättre än det tidigare) täckte inte det förras inkomster till det allmänna. Detta s.k. ”strukturella budgetunderskott”, som var på över 40 miljarder årligen, skulle täckas av påstådda ”dynamiska effekter” vilket inte blev fallet. Utfallet visade återigen på svenska borgerliga partiers inkompetens. Ty det fanns sakkunniga som varnade, både för att dynamiska effekterna skulle utebli och att tidpunkten för omläggningen var olämplig (i en lågkonjunktur).
*Den senaste borgliga regeringen har karaktäriserats av att åtskilliga ministrar har begått oegentligheter och därför måst sparkas. Arbetslösheten är fortfarande onödigt hög, samtidigt som nyfattigdom, stenkastning, beskjutningar och förslumning i förorterna blir ett tydligare inslag. Tiggerierna ökar, och en utslagen burksamlare sade i en intervju att det blir allt råare konkurrens, närapå slagsmål om tomflaskor och burkar (det är väl ändå inte där man önskar sig konkurrens?). Så det som kommer att vara främsta anledningen till att alliansen förmodligen vinner valet 2010 är inte att marginalväljarna jublar av hänförelse. Orsaken är snarare det urusla motstånd som finns i det andra blockalternativet. Socialdemokraterna har ju bjudit på två självmål, dels genom utnämningen av Mona Sahlin som är misshaglig hos många (till och med bland många socialdemokratiska kärnväljare), dels genom att bilda block och regeringsalternativ med ett parti vars ledare var uttalad kommunist för bara några år sedan.