Kristian Fredrikssons aktiviteter 
Det är inget fel på Keynes finanspolitiska teori, och den är definitivt inte död. Det krävs bara ett ramverk som Sverige så klokt har infört för att den ska fungera alldeles utmärkt. Det skriver Kristian Fredriksson.
#34 Olof Lindberg Sorry, lika möjligheter är en utopi och sådana är inte seriösa när det gäller argumentation. Om du är ute efter lika möjligheter så kommer vi aldrig att få någon jämlikhet för då måste vi idka en extrem särbehandling som är så orättvis att ingen kommer att acceptera den. Inte ens du. Hur ska du till exempel kunna ge en person med dvärgväxt samma möjligheter som Patrik Sjöberg att sätta världsrekord i höjdhopp? Möjligen skulle du kunna förbjuda eliten att hoppa högre än 50 cm eller låta de med sämre förutsättningar använda studsmatta. I den här meningen är ju golf en väldigt jämställd sport, men de har ju endast lyckats jämställa de medelgoda utövarna. De riktiga proffsen och de totalt värdelösa golfarna är fortfarande inte jämställda. Du kanske bara menar att jämställdhets och jämlikhetsbegreppen endast bör användas inom ekonomi, politik och utbildning och att mitt exempel är irrelevant? Då hävdar jag att det är ingen skillnad alls och det slutar alltid i ett Orwellskt "några blir mer lika än andra". De orättvisor som de enskilda förfördelade individerna upplever i ett sådant samhälle kan bli lika farliga som i ett icke jämställt samhälle. Min definition av begreppet jämlikhet där ingen särbehandlas syftar jag då på, där lagar och regler är lika för alla. Man kan till exempel ha en extremt progressiv skatteskala om den gäller för alla individer på samma sätt. Hade vi kunnat hålla isär de här begreppen tror jag en hel del vore vunnet, både i tankeklarhet och för att undvika missuppfattningar.
#7 Pelle P, Forskning blir inte mer vetenskaplig för att man använder matematik för att beskriva modellerna. Ta en det Nobelpris som tilldelades Black and Scholes för deras formel som beskriver hur man värderar derivatinstrument. För att formeln överhuvudtaget ska vara tillämplig krävs det att man accepterar att varje aktie vid varje tillfälle är rätt värderad. Går man inte med på det resonemanget är formeln totalt meningslös. Till exempel när Ericsson stod i drygt 250 kr för ett tiotal å sedan var kursen helt riktigt satt samtidigt som man några månader senare hävdade att den var helt rätt satt då den stod i 20 kr. Ekonomi är en samhällsvetenskap som oftast är mycket komplex där även miljarder människors nyckfulla ställningstagande har en stark inverkan på utfallet. I dag föll till exempel börsen med 2 ,2 % för att tio minuter senare ligga på plus. Att i detta sammanhang hävda att aktier och derivatinstrument är korrekt värderade i varje ögonblick framstår för mig som infantilt. Komplexiteten är helt enkelt för stor för att kunna beskrivas med matematik på ett vetenskapligt sätt. Ekonomi är tumregler och mer eller mindre kloka gissningar om ett utfall som man möjligen kan ana konturerna av. Bör inte kallas för vetenskap.
#3 Inger E Johansson Tyngdlagen eller ohms lag har ingenting med subjektivitet att göra även om många samhällsvetare och humanister tycks tro det. Att valet av forskningsområde givetvis är subjektiv har ju med vårt personliga intresse att göra, men att detta skulle medföra att forskningen i sig är subjektiv så är det ju inte sant. Alla kvalitativa metoder är givetvis subjektiva eftersom varken forskningsobjekt eller forskare inte har något att hålla sig i som skulle kunna rensa bort det subjektiva. Den kvalitativa metoden kan också vara subjektiv och man kan ljuga med statistik. Om försöket eller undersökningen däremot går att upprepa på ett någorlunda tillförlitligt sätt kan problemet med subjektiviteten möjligen minimeras. Är man utbildad inom samma vetenskapskultur så kan det tyvärr vara så att de misstag som görs av de första forskarna återupprepas även vid det andra tillfället. Samhällsvetenskaperna och de humanistiska forskningsområdena är helt enkelt inte forskningsbara på samma sätt som naturen eftersom det är människor som är forskningsobjekten. Vi människor vet oftast inte varför vi beter oss som vi gör och de eventuella hypoteser och modeller forskarna kan tänkas upptäcka är svåra att både bekräfta och att vederlägga. Medicinen använder ju sig av kvantitativa metoder när det gäller den kliniska forskningen, men ibland frågar man nog patienterna om vilken verkan de upplever och då är vi genast tillbaka i den för vetenskapen tveksamma subjektiviteten. Freud kom ju med en del teorier som han både hade upptäckt och försökt bekräfta med kvalitativa metoder. Numera anses väl inte det som någon särskilt tillförlitlig vetenskap. Tyvärr är det nog så att desamma kan sägas om nästan alla kvalitativa metoder. Att det här kallas för vetenskap i det svenska språket är olyckligt. De discipliner som använder sig huvudsakligen av kvalitativa metoder borde ha en annan benämning eftersom resultaten är så subjektiva. Ingen tvivlar på att de naturvetenskapliga lagarna är riktiga och det beror på att det är en objektiv vetenskap. Dess tillämpning i form av datorer, flygplan och telefoner känner vi oss även säkra på att de fungerar, så länge de inte går sönder. Visst kan vi rent subjektivt tvivla på att relativitetsteorin inte är riktig, men så länge vi inte kan vederlägga den gör vi nog klokt i att lita på att den är vetenskapligt riktig. Att Einstein valde just det forskningsområde som han gjorde gör inte hans forskning till en mindre objektiv vetenskaplig sanning för det. Mitt förslag är att vi använder två olika begrepp för de här vitt skilda forskningsmetoderna. God forskning får lida på grund av att mindre god sådan även den kallas för vetenskap. Gemene man förstår inte skillnaden och uppenbarligen inte ett stort antal forskare heller. Nämligen de forskare som endast använder kvalitativ metod och inte inser dess brister när det gäller objektivitet. Rektorn för lärarhögskolan i Växjö trodde att även hon att fysiken hade de här bristerna på grund av att en fysikprofessor från Finland hade berättat för henne att kausalitetsambanden inte var så klara när man kommer ner på partikelnivå. Där råder kvantmekanikens lagar. Av detta drog hon slutsatsen att fysiken vilar på lika lös grund som samhällsvetenskaperna och humanismen. Det här kan inte skyllas på annat än bristande metodutbildning inom hennes område, som jag förmodar var pedagogik.
Det gäller nog att hålla isär de två begreppen jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet är en rättvisefråga som innebär att alla individer ska behandlas på ett likvärdigt sätt. Jämlikhet inför lagen är ett sådant exempel. Jämställdhet däremot innebär ingen rättvisa på samma sätt då tanken är att vissa individer ska särbehandlas av olika anledningar. Till exempel olika former av kvoteringar för att få någon form av representativ fördelning i olika sammanhang. Någon grupp får en fördel gentemot andra grupper. Det här medför en orättvisa för den som sorteras bort och individer behandlas inte på ett jämlikt sätt. Vi får välja vilket av begreppen vi föredrar. Vi kan inte få båda sakerna samtidigt. Det är en logisk omöjlighet.
#26 Mats L W Vilket dravel. Djur och kultur har ingenting gemensamt. Det är en mänsklig angelägenhet. Biologin är uppbyggd på ett sådant sätt att blandningsmöjligheterna ska bli så stora som möjligt. I och med att könen evolutionerade fram skapades möjligheter för större variation och därmed större möjligheter för evolutionen att verka. Det här sker även på kromosomnivå där delar av kromosomer växlar platser för att få större variation. Hela biologin är konstruerad för att få så stor blandning som möjligt och motverka inavel vilket är motsatsen. Att växla delar av kromosomer som är identiska är ju uppenbarligen meningslöst. Resultatet blir ju identiskt med det tidigarevarande. Alla tendenser i naturen till inavel som du tydligen förespråkar är i så fall evolutionära misstag men det troligaste är att det är ett kulturellt misstag hos oss människor. Europas inavel mellan adelsfamiljer är ett sådant exempel. Det leder endast till biologiska återvändsgränder.
#9 Bengt Mona Religionerna har inte skapats i någon god avsikt. I de första bofasta samhällena i Mesopotamien och Egypten var gudarna ofta lokala och förknippade med den plats guden bodde på. Människor var livrädda att stöta sig med dem och man ville ha stöd av dem i krig. För att blidka deras ilska och göra dem mer possitivt inställda gav man dem offergåvor eller vad vi numera skulle kalla det, mutor. Gudarna var inte på något sätt goda, snarare så ställde de till stormar, vulkanutbrott, översvämningar, torka och allt annat elände som drabbade de stakars människorna. Rädslan var genomgripande. Den enda som på den tiden hade ett personligt förhållande med gud var faraon eller överprästinnan (mesopotamien). Om man bad gjorde man förmodligen det för att förklara vad mutan var avsedd för. Det var ju annars upplagt för stora missförstånd. Ville man segra i ett krig så var det noga med att den tilltänkta krigsguden var på det klara med att det var syftet. En krigsgud som Ares var till exempel oftast på den förlorande sidan och hade stora problem att hålla ställningarna i gudahierarkin. Gudar var nyckfulla individer som man gjorde bäst i att hålla sig på god fpt med. Religion har genom historien utvecklats till något helt annat än det var från början. Den har tyvärr fortfarande samma, om inte större sprängkraft nu i och med uppfinningen av monoteismen. Idén om en enda gud som råder över allt, ställer till större problem än vad polyteismen gjorde. Israelerna på Moses tid var inte monoteister utan alla visste att El, Baal, och Jahwe plus en hel hop andra existerade sida vid sida. Ja de visste så klart mer om den egyptiska gudavärlden än den som fanns i det förlovade landet. Det Moses gjorde var att sluta ett förbund med en av dem. Exakt när idén om en enda existerande gud för första gången accepterades i främre Asien eller möjligen nordostafrika går inte att säga. Man får föreställa sig att idén trängde igenom långsamt. När den väl var etablerad kunde vi börja bråka och döda för att få tolkningsföreträde när det gällde att avgöra guds vilja. Det håller vi fortfarande på med och de som tror fel hamnar givetvis i helvetet. Kan en eventuell gud verkligen vara så grym? Det handlar ju bara om tro och när det gäller det så är det inte lätt att ha rätt. Det där med snällhet är en mycket modern uppfinning, och är det verkligen så att han är snäll mot alla? Är det inte endast de som tror rätt? Den definitionen på snällhet haltar rejält enigt min mening.
Är det någon som vet varför twitterfunktionen inte finns med på vissa artiklar medan andra har den? Är det någon form av censurering?
#10 Anders Hesselbom, Jag hade också lite svårt att förstå vad du var ute efter i din artikel. Kanske ska du försöka precisera dig lite mer i nästa artikel. Ett tips är att studera hur Bertand Russel lägger fram en argumentation eller ett sakförhållande. När jag läste det här föll mina tankar på en debatt som Russel skulle ha med Adorno, där Russel bad Adorno skriva ner tio punkter som tog upp vad de skulle diskutera. Svaret blev att " jag kan inte sammanfatta mina tankar i tio punkter". De här två filosoferna ser jag som två ytterligheter när det gäller klart rationellt tänkande. Ta lite större intryck av Russel än av Adorno är mitt förslag. Skulle man kunna kalla din artikel för ett angrepp på "låt gå skeptikerna"? Det är den slutsatsen jag har dragit av de kommentarer jag har läst. Lite otydligt var det nog dess för innan.
Jag instämmer helt i din artikel och tycker den är lovvärd men frågan är om de här människorna som vill exkludera olika grupper i samhället påverkas i positiv riktning av Pridefestivalen? Som jag förstår det är det någon form av fest för alla som avviker från den heterosexuella läggningen, men där även heterosexuella kan delta och visa sitt stöd. Det är inte en facklig demonstration mot stat eller arbetsgivare. Hur effektiv festivalen är att motverka diskriminering vet jag inte men jag kan lika väl tänka mig att den kan ha motsatt effekt. Den största nyttan ligger väl i att stärka självkänslan hos de människor som känner sig utsatta och framför allt får dem att känna att de inte är ensamma utan har många människors stöd. I Thailand har man en mycket accepterande hållning till transsexuella män som kallas Katoyer, men man är inte lika tolerant mot homosexualitet. Det accepteras inte på samma sätt. Transsexuella kan ha vilket yrke som helst utan att det uppstår problem, även prostitution. De män som köper sex av de här Katoyerna föraktas däremot, inte för köpets skull, utan för att de har den läggning de har. Hur det här går ihop förstår jag inte men det går förmodligen att hitta någon logik i det. Misären och olyckan för de här transsexuella männen när de blir äldre är dessutom tragisk. Problemet är alltså inte att endast få acceptans för sin läggning utan också att man ska kunna leva hela livet med den här läggningen. Det kan man göra i Thailand om man skaffar ett yrke som inte innebär prostitution. Det är nog inte lika lätt att skaffa sig ett samliv eftersom ens partner föraktas även i det här förhållandevis toleranta samhället. Vi får hoppas du har rätt i att festen är av godo och inte av ondo för de berörda. Tyvärr är det nog inte givet att så är fallet. De människor du riktar dig mot kanske snarare blir mer motiverade och hatiska i stället. Med det inte sagt att man inte ska hålla festen. Det ska man bestämt, men se upp med falska förespeglingar.
För denna sida ansvarar Kristian Fredriksson
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
