Josefus Inocentius har kommenterat på:
Ashir, tack för att du delar med dig av dina tankar och funderingar. Man kan bara hoppas att framtidens generationer i Sverige och andra länder har samma sätt att tänka som du. Respekt, nyfikenhet och ömsesidighet.
Vissa av kommentatorerna drar fram kasuistiska eller förenklade förklaringsmodeller. "Det är bara det att vi ursprungssvenkar var en homogen grupp, både etniskt och vad gäller tro och åsikter till för drygt 25 år sedan." säger någon. Konstigt, jag föddes här för nästan 40 år sedan och då var Sverige inte något homogent samhälle; redan då fanns väldigt mycket folk av olika religioner och kulturer.
Sedan har vi de som tycker att man "ska ta seden dit man kommer", men som ändå ondgör sig över att människor i andra länder har andra seder.
De brukar också vara de som är arga på att man minsann i Iran och Saudiarabien tvingar folk till kultur och religion. Då vill jag fråga vad skillnaden i praktiken är mellan detta ordspråk och Iran? Är det inte så att om man tvingas "ta seden dit du kommer" så har du skapat ett tvångssamhälle som Iran? Eller betyder svensk frihet, att du är fri att vara som oss svenskar? Ska man verkligen tillämpa samma tankesätt i Sverige som vissa inskränkta människor i Iran eller Afganistan gör?
Man kan också fråga sig vilka seder dessa "ta seden dit du kommer - människor" nu menar skiljer de "homogena ursprungssvenskarna" från alla andra människor.
"Ursprungssvenskar" är inte mer homogena än andra vad jag kan se, vare sig det gäller de som bor i samma ort eller om man jämför orter med varandra i Sverige.
Alla svenskar går inte runt i likadana kläder, de äter inte samma mat (eller är det poppis med t.ex. blodpalt/svarsoppa bland svenskar i Stockholm?), de har inte samma dialekt, de tittar inte på samma TV-program, de lyssnar inte på samma musik, de tror inte likadant (vissa tror på Gud medan andra är ateister), vissa använder huvudbonader och andra inte, de ser inte likadana ut, vissa gillar att bo i lägenhet och andra i hus, vissa gillar att leva på landet och andra gillar storstaden, vissa älskar att dansa och andra inte, vissa gillar folkbandsmusik medan andra avskyr den, vissa gillar campingsemester medan andra avskyr sådant, Vissa gillar att åka skidor medan andra inte vill, vissa firar högtiderna enligt alamanackan medan andra låter bli, vissa reser och andra inte, vissa gillar att kämpa medan andra är lata, vissa är företagsamma medan andra inte är det. Ni kanske förstår poängen...
Ashir, du gör en mycket enkel men klok reflektion när du säger att om vi plockar av sådant som etnicitet, nationalitet, tro och samhällsklass så är alla endast människor. Egentligen kan det t.o.m. vara ännu enklar än så.
Människor lever på ungefär samma sätt överallt. Man jobbar, äter, dricker, lyssnar på musik, tittar på film, älskar, hatar, bråkar, förlåter, gråter,blir kär, umgås och så fortsätter livet. Men överallt, även inom en och samma etniska grupp så tycker man om att göra ovastående på olika sätt. Frihet är att få ha det på det sättet. Frihet är inte att tvingas att "ta seden dit man kommer" och tvingas vara som en "homogen ursprungssvensk grupp". Att tvinga alla svenskar att leva på samma sätt är omöjligt.
Muslimer världen över älskar friheten precis på samma sätt som alla andra. Och de kommer att kämpa mot diktaturerna, som i Iran och Saudiarabien, för att få sin frihet. De kommer att lyckas i sinom tid.
För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras.