Frågan om sterilisering är komplex vid könsbyte
Det är rimligt att göra en bedömning utifrån bedömningen om det är till nytta för individen, att det som faktiskt hjälper individen att må bättre är det som ska göras. Problemet med lagstiftningen är ju att den föreskriver att sterilisering SKA göras, även om det i det individuella fallet individen skulle må bättre av att avstå från just den biten. Den delen av lagstiftningen utgår INTE från vad som är medicinskt/psykologiskt i individens intresse, utan är en form av morallagstiftning där staten säger att "Vi vill inte veta av individer som vi inte enkelt kan klassificera som man eller kvinna". Bakom detta finns inte någon medicinsk bedömning, utan detta är helt och hållet en värderingsfråga, en rädsla för att "kön" inte är entydigt. Det enda rimliga förhållningssättet borde vara att utgå från individen och göra de åtgärder som behövs för att han eller hon ska må så bra som möjligt. Om detta betyder att andividen mår bäst av att få behålla reproduktionsförmågan, varför ska då lagen tvinga fram något annat? Om det är viktigt för individen att få deponera spermier eller ägg för att i framtiden kunna ha möjlighet att få biologiska barn, varför motsätta sig detta? Rent juridiskt bör detta inte vara ett problem. Vi har trots allt samma lagstiftning för män och kvinnor, och i de fall då det finns lagtexter som tar utgångspunkt ifrån kön så bör de helt enkelt omformuleras så att de blir könsneutrala. Om en lag avser den som är gravid, så formulera den utifrån det, så att den gäller även för den som är man och gravid. Detta gäller en väldigt liten grupp i samhället som uppenbart redan har det oerhört jobbigt, och vad vi andra bestämmer avseende detta spelar mycket liten roll för samhället i stort, men är väldigt betydelsefullt för dem, så varför inte lyssna och låta dem själv avgöra vad som är viktigt för att de ska må så bra som möjligt?
