Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Syrien och den Arabiska Våren

 

I dag väntas Kofi Annan landa i Damaskus.
Läs (26) Skriv


Prenumerera Johannes Westlunds aktiviteter

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#55 Doktor Eleph@nt: Intressant observation. Diskussionen är fokuserad kring om vinst eller inte, medan det egentligen borde handla om kvalitet. Om den som levererar bra kvalitet tar ut vinst eller inte är egentligen inte viktigt. Detta är intressant och visar rätt mycket hur det ser ut i Sverige. Det spelar ingen roll hur dåligt något är, bara ingen tjänar pengar på det, då kan det vara hur bra som helst, det är ändå dåligt. Det viktiga är att ingen gör vinst. Då är allt lugnt. Det är i ljuset av kvalitet som det är intressantast att diskutera. Och då är det ju intressant att friskolor och inte kommunala skolan är drivande i att ta fram system för att utvärdera detta. Det verkar ju nästan som att kommunala skolan inte vill att kvaliteten ska mätas. Kan det bero på att en sådan mätning kan sluta en smula pinsamt...?

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#51 Sirius: Jag vet faktiskt inte hur det fungerar på den punkten. Jag tror SÄR faktiskt får mer pengar per elev, men jag vet inte hur det är med utsatta områden. I många fall kan jag tänka mig att kommunen subventionerar över pengar, vilket man inte skulle kunna göra med en friskola. Jag är positiv till att man gör incitamentet att verka i alla segement mer likvärdigt om det inte är så idag. Det vore fantastiskt om människor med visioner även för dem som har det svårare kunde få utveckla verksamhet där med möjlighet till lönsamhet.

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#46 Sirius: Det finns ingen ren marknad, det är sant, men det finns en fungerande valfrihet för individen och alla privata aktörer agerar på marknadsmässiga villkor. Det intressantaste är ju precis som du säger huruvida friskolor ökar eller minskar kvaliteten på utbildning. Jag hoppas verkligen på att man inför examinerande prov utförda av oberoende myndighet i alla teoretiska ämnen, för då kan man få facit på vilka skolor som lyckats bäst. Kombinerar man detta sedan med lämplig avvägning för hur *svåra* elever man haft kan man få en mer nyanserad bild. Det är lite den springande punkten, om friskolan gör jobbet lika bra eller bättre, ty det är detta som ger den sitt existensberättigande. Här är det intressant att notera att friskolorna, men inte kommunala skolan är drivande i att ta fram en kvalitetsutvärdering och förmedla den till alla som ska välja skola. Samma sak måste nämligen gälla kommunala skolan. Den måste faktiskt också göra jobbet för att vara existensberättigad.

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#45 pekka karvonen: Jag håller med om att vi bör sträva mot Finlands höga akademiska nivå, men jag tror inte vår väg dit ska gå genom förstatliganden utan genom vår svenska modell som baserar sig på en statlig styrning av innehåll och en stor frihet vad gäller hur detta förmedlas och av vem. Detta har möjliggjort en unik kombination av friskolor och kommunala skolor med hög valfrihet för varje individuell elev att skapa sig sin egen ideala utbildning. Jag tror vi kan slå Finland med hästlängder om vi förmår skapa ett system som bättre anpassar sig efter varje individs individuella förutsättningar, och för detta tror jag valfrihet är en nyckel. Vidare så tycker jag det är rätt knäppt att prata om en "dränering" av duktiga elever. Så elever har alltså en solidarisk skyldighet att stanna kvar i en dålig skola om man råkar ha föräldrar som inte har råd att köpa ett hus i ett "fint" område? Med fritt skolval och fristående aktörer kan alla söka sig både till en pedagogik som fungerar bättre för eleven men också till skolor som gör jobbet som skola bättre. Det tycker jag är positivt, att alla oberoende plånbok ges möjlighet att ta del av det bästa.

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#44 Tomas Fredriksson: Jag tycker det är komiskt att kalla det någon form av dominans av friskolekoncerner när 95% av alla friskoleägare äger endast två friskolor eller färre, och bara en femtedel av alla skolor är friskolor... Det är fortfarande en överväldigande dominans av kommunala skolor utan vinstintresse inom skolan. Det är fakta.

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#43 birgitta ellis: Anser du samma sak om alla som verkar inom bygg, entreprenad, gatuunderhåll, förvaltning... listan kan göras lång på företag som gör vinst på skattemedel. Är bara företag inom omsorg, vård och utbildning (dvs kvinnodominerade branscher) som inte ska få göra vinst medan det i traditionellt manliga branscher är ok? Vidare det här om att stå på egna ben och så vidare. Jag hoppas du själv förstår det orimliga i att med allas pengar, inte bara dem som vill anlita's pengar, subventionera en aktör 100% (=> gratis för brukaren) och sedan säga att alla andra aktörer får stå på egna ben om de klarar det. Hur konkurrerar man med en aktör som kan ta dina kunders pengar och därigenom tvinga kunderna till sig? För att en marknad ska fungera måste alla aktörer ha likartade villkor. Idag har man löst det genom att man sätter ett fixt pris på utbildning av en person och sedan får brukaren själv bestämma vilken aktör denne vill ge "sina" pengar till. Jag tycker det är så nära att stå på egna ben man kan komma. Friskolan får ju inga subventioner utan bara betalt, precis lika mycket betalt som kommunala skolan, för de tjänster man åtagit sig att utföra.

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

För övrigt kan tilläggas om just läge att jag har sett exempel på friskolor som valt etableringar som inte är nära bostadsområden. Exempelvis så har etableringar i företagsparker och i närhet till universitet varit nyckelkoncept hos vissa aktörer. Detta för att kunna erbjuda närhet till forskning, utveckling och för att underlätta samarbete med näringslivet. Detta är exempel på saker som inte låter sig göras i förorten. En annan fundering jag har är ifall det ens idag existerar ändamålsenliga lokaler i förorten som inte redan brukas av den kommunala skolan. De flesta förorter av miljonprogramsstandard planerades väl inte direkt med åtanke att flera konkurrerande skolverksamheter skulle kunna finnas i området? De verksamheter man tänkte sig var väl snarare småbutiker och mindre kontor, vilket kan vara en förklaring till att det är dålig etablering där. Men exempelvis i den typiska ABC-planerade stadsdelen Johannelund i Linköping är ju Nya munken ett fint exempel på en friskola som fick utrymme mest på grund av att den kommunala skolan la ner. Så man kanske bör titta mer på hur det ser ut med förutsättningar innan man drar sina slutsatser. Finns det förutsättningar för att driva konkurrerande skolverksamhet rent fysiskt i förorterna idag? Jag vet inte, jag ställer bara frågan. Det kan ju inte rimligen vara friskoleföretagens fel om det är på stadsplaneringsplanet som det brister. Då är det ju kommunen som bör lastas...

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#40 Nyfiken: Ett uppenbart konkurrensmedel är läge, ett annat uppenbart konkurrensmedel är lokaler. Det är betydligt lättare att få tag på attraktiva lokaler i en stadskärna än i en förort. I en stadskärna har oftast fler ganska nära till skolan än om skolan ligger i en förort. Det förklarar koncernetablering. En annan förklaring är att det är lättare att driva friskolor i vissa områden varför det har etablerat sig friskolor där. Hur det ser ut om 20 år vet vi inte. Det är ganska logiskt att expansionen börjar där det är lättast innan den fortsätter in där det är svårare. Men jag ser inte varför det inte skulle kunna utvecklas exempelvis friskolor som specialiserar sig på SÄR-elever, elever med utländsk bakgrund (IES har ju lite den nischen redan) och andra "svårare" elevgrupper. Men jag ifrågasätter starkt behovet av att skolan ligger utanför dörren i förorten. Jag tycker inte det är relevant. Istället bör man ju titta på hur attraktiv man framstår för olika grupper samt vilka resultat man uppnår med olika elevgrupper.

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#21 birgitta ellis: För att börja med att bemöta om att skattepengar inte finansierar Apple. Det gör de visst. Jag har sett appledatorer i kommunalt ägda skolor (företrädelsevis media, men även i händerna på *vanliga* elever). Men värre är ju Microsoftprogramvarorna som kostar en rejäl slant i årliga volymlicenser. Sker någon upphandling med andra leverantörer månne? Vidare att påstå att utbudet skulle öka... Tror du på det själv ens? Det som skulle hända är att färre skulle vilja starta friskolor eftersom risktagandet inte motsvarar förtjänsten. Man vill helt enkelt inte pantsätta sitt hus och allt man äger om man inte kan tjäna pengar på det. Lika enkelt som att inte heller lärare vill jobba gratis. Man kan drivas av fler saker än vinst men när kvällen kommer behöver man tak över huvudet och mat på bordet likförbaskat. Eller ska investerare i skolor bara få vara rena filantroper som inte bryr sig om att få igen de pengar som satsas? Hur många sådana personer tror du det existerar i världen? Och hur bra skulle ekonomin i bolag där det inte finns något som helst incitament att generera vinst skötas? Var finns intresset då av att kapa kostnader och att göra saker effektivare och bättre? Det är väl tämligen självklart att genom att ta bort möjligheten att göra förtjänst för att man tillför en viktig produktionsresurs, finansiella medel, minskar på tillgången. Som sagt; hur många lärare tror du skulle ställa upp på att jobba gratis? Varför skulle investerare göra det?

Johannes Westlund har kommenterat på:

Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP

#25 Sirius: Det går att uppnå vinst på fler sätt än att reglera priser upp och ner. Ett sätt är att åstadkomma samma sak billigare. Det görs inom alla världens branscher ständigt. Det är bevisligen så att det saknas korrelation mellan tillförda medel och kvalitet. Det handlar alltså snarare om hur pengarna används än om hur många miljarder man stoppar in. Detta visar också att det är möjligt att göra rationaliseringar att göra utan att det går ut över kvalitet. "Caremaskandalen" är också ett utmärkt exempel på just detta. Det var ett försök att öka kvalitet och samtidigt minska kostnaden och som också sägs ovan så gjordes det även på kommunala boenden. Jag förstår att det sticker i ögat att man kan göra saker bättre och billigare, men det har bevisats om och om igen att man kan. Om man exempelvis tar en av datorteknikens revolutioner, kretsintegrering, så var detta något som möjliggjorde extremt mycket billigare kretsar som samtidigt blev snabbare och energisnålare. Ett annat utmärkt exempel var att man slutade programmera assembler och skrev ihop en kompilator och fick språket C. Man kunde plötsligt göra mer saker som blev bättre på kortare tid med färre buggar (buggar är proportionellt mot antalet rader kod). En industriell revolution var ju löpande bandet som möjliggjorde snabbare, billigare och bättre montering av bilar vilket gjorde att fler kunde få råd med en bil av god kvalitet. Alltså: något blev igen både billigare och bättre. Jag är helt övertygad om att vi har många revolutioner och genombrott kvar inom skolan och jag är övertygad om att dessa kommer ske inom friskolan därför att där finns incitamenten och där finns kravet på att ständigt minska kostnaderna och öka kvaliteten så att man samtidigt som man är bäst också är billigast.


För denna sida ansvarar Johannes Westlund


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. Public Service bör inte täcka sportevenmang!
  10. Myt att vi tjänar på att föräldrar väljer jobb framför barn
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  5. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  6. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  9. Ingen katastrof med ett samhälle utan funktionshindrade
  10. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Sverige bör visa att man står på Israels sida
  3. Rasismen börjar bli rumsren
  4. Våld föder våld en gammal klyscha ännu aktuell
  5. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  6. Artikeln som Skånska Dagbladet inte ville publicera
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. USA är ett större globalt hot än Nordkorea
  9. Hamas bekämpar allt som svensk socialdemokrati normalt står för
  10. 30-talets stämningar mot judar är tillbaka

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.