Johan Hautkopft har kommenterat på:
Folktillhörighet är ett känsligt ämne, speciellt där blodiga krig nyss utkämpats, så jag hoppas jag inte kommer trampa nån på tårna nu. För att undvika det tänkte jag först och främst erkänna folks rätt att bekänna sig till en egen identitet: om ett folk vill kallas bosnjaker bör det respekteras.
Angående artikeln och Inas kommentar tänkte jag utveckla lite. Att hitta en historisk kontinuitet och förankring har alltid varit viktig för nybildade stater (inte ens Sverige undantaget). Etniciteter har alltid varit ganska flytande, och alltid i förändring. En västgöte samtida med ban Kulin skulle t.ex. aldrig kallat sig svensk. Etniciteters framväxt är mycket förknippade till staternas utforming och expansion. Därför är det svårt att hitta någon väldefinierad historisk kontinuitet till etniciter i områden så ständigt under omformning som Balkan. När slaverna kom till området bestod de av en myriad olika stammar; först under framväxten av de starka staterna Serbien och Kroatien började zahumljer, dalmatier, diokletier o.s.v. uppgå i "serber" och "kroater". När även den bosniska Kotromanic-dymastin skapade en stark stat växte en starkare bosnisk identitet fram i en stat - betydligt större än det ursprunglia Bosnien vilket var ett litet område - där invånarna kallades bosnier och språket bosniska (belagt från sen medeltid, minns ej exakt århundrade) vilket skedde ungefär samtidigt som smålänningar och västgötar blev svenskar. Däremot är det svårt att se dagens bosnjaker som enda "arvtagare" till dessa "bosnier" då denna bosniska stat försvann och blandades upp ordentligt under osmanerna. Man ska ha klart för sig att den medeltida uppfattningen av nation och identitet var mycket olik den nationalism som växte fram under 1800-talet då den nuvarande uppfattningen om vad som är en serb, kroat eller bosnjak fastställdes (i den mån den kan anses vara fastställd). Med bakgrund av det gör att mer eller mindre samtliga folk i BH - bosnjaker, bosnienkroater, bosnienserber och andra - kan räkna ursprung till denna medeltida bosniska stat. Att sätta likhetstecken mellan dagens bosnjaker och undersåtarna i det medeltida bosniska banatet och senare kungadömet är snarast revisionism eller nationalism (vad skulle egentligen avgöra? DNA, religion, boplats?).
Poängen med harangen är att man kan göra sina egna tolkningar av historien och det finns ungefär lika många tolkningar som människor. Det finns t.ex. serbiska konvertiter som vissa kallar serber, muslimer eller t.om. bosnjaker även om de inte har nåt med Bosnien att göra. Ett annat relaterat nutida exempel är montenegrinerna som inte är överens om de är serber eller inte. Att ha en identitet är viktigt för de flesta och ironiskt nog visas i kommentarsfältet att i Sverige råder motsatt problem: när bosnjakerna stärker sin etniska tillhörighet kan kommentörerna inte komma överens om vad som är en svensk. :)
