Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Syrien och den Arabiska Våren

 

I dag väntas Kofi Annan landa i Damaskus.
Läs (26) Skriv


Prenumerera Johan Barths aktiviteter

Bygg lokalt hållbara energisystem med geoenergi

Vi sitter på en stor naturresurs i Sverige i form av geoenergi. Låt oss utnyttja potentialen fullt ut och tillsammans bygga lokalt hållbara energisystem, skriver Johan Barth, vd för Geotec.

Johan Barth, 2011-10-18 17:22 74 6

EU hotar den fria energikonkurrensen

EU vill med ett nytt direktiv tvinga in alla européer i ett utbyggt fjärrvärmenät och därmed stänga ute andra förnybara energiformer för uppvärmning. Ett sådant direktiv riskerar att kraftigt minska konsumenternas valmöjligheter på en redan starkt oligopolpräglad energimarknad, skriver Johan Barth, VD för Geotec.

Johan Barth, 2011-09-08 10:48 59 7

Geoenergi kan snabbt ge ett hållbart samhälle

  Storskalig geoenergi med energilagring är något som ökar markant. Stora fastighetskomplex som IKEA-varuhus, Arlanda flygplats, sjukhus och bostadshus använder nu i allt större utsträckning säsongslagring i mark. Den överskottsenergi som fastigheterna annars hade släppts ut, lagras in i marken för att återanvändas under nästkommande säsong, skriver Johan Barth, vd på Geotec.  

Johan Barth, 2011-07-07 07:19 124 9
Johan Barth har kommenterat på:

Sverige ska vara Europamästare i förnybar energi

@Göran! Det finns ingenting som vilkorar att den spetsenergi, som ofta behövs beroende på dimensionering, är el. Det sker oftast i enskilda fastigheter. I större anläggningar - och det är där geoenergin har störst potential - används fjärrvärme, gas, biobränsle mm. Men även om el används, så tycker jag att det framgår med all tydlighet i detta semianrium, att det inte är ett problem. När kyla utnyttjas från en geoenergianläggning, är det normalt bara cirkulationspumparna som behöver el. En normal anläggning behöver kylmaskiner. Och de behöver stora mängder......el. Pratar man om energifaktor för geoenergi med frikyla kan den under rätt omständigheter vara så hög som 40, dvs en del köpt (el) energi och 40 delar ut. Det går inte att bortse från att det är bra. Riktigt bra!! Se geoenergin som ett alternativ som på ett vettigt sätt tar tillvara den energi som finns under oss och som dessutom erbjuder en fantastisk möjlighet att lagra energi som annars skulle gått förlorad. Mvh

Johan Barth har kommenterat på:

Geoenergi viktigare än någonsin...

@Göran! Det finns ingenting som vilkorar att den spetsenergi, som ofta behövs beroende på dimensionering, är el. Det sker oftast i enskilda fastigheter. I större anläggningar - och det är där geoenergin har störst potential - används fjärrvärme, gas, biobränsle mm. Men även om el används, så tycker jag att det framgår med all tydlighet i detta semianrium, att det inte är ett problem. När kyla utnyttjas från en geoenergianläggning, är det normalt bara cirkulationspumparna som behöver el. En normal anläggning behöver kylmaskiner. Och de behöver stora mängder......el. Pratar man om energifaktor för geoenergi med frikyla kan den under rätt omständigheter vara så hög som 40, dvs en del köpt (el) energi och 40 delar ut. Det går inte att bortse från att det är bra. Riktigt bra!! Se geoenergin som ett alternativ som på ett vettigt sätt tar tillvara den energi som finns under oss och som dessutom erbjuder en fantastisk möjlighet att lagra energi som annars skulle gått förlorad. Mvh

Johan Barth har kommenterat på:

Geoenergin och smarta elnät har stor potential

Anders! Tack för en bra inlaga i debatten. Jag är övertygad om att kan vara intresserad av den typen av lösningar som Du föreslår. Det är något vi får diskutera. Jag tycker att det är ytterst intressant det Du nämner i slutet av Din artikel, nämligen att det saknas fullständig statistik. Det är något som vi har identifierat också anser är ett problem för branschen. Därför pågår just nu ett projekt för att få fram ett så bra underlag som möjligt. Förhoppningsvis är det klart under våren. Mvh

Johan Barth har kommenterat på:

Dags att svenska myndigheter erkänner geoenergins storhet

@Göran! Det finns ingenting som vilkorar att den spetsenergi, som ofta behövs beroende på dimensionering, är el. Det sker oftast i enskilda fastigheter. I större anläggningar - och det är där geoenergin har störst potential - används fjärrvärme, gas, biobränsle mm. Men även om el används, så tycker jag att det framgår med all tydlighet i detta semianrium, att det inte är ett problem. När kyla utnyttjas från en geoenergianläggning, är det normalt bara cirkulationspumparna som behöver el. En normal anläggning behöver kylmaskiner. Och de behöver stora mängder......el. Pratar man om energifaktor för geoenergi med frikyla kan den under rätt omständigheter vara så hög som 40, dvs en del köpt (el) energi och 40 delar ut. Det går inte att bortse från att det är bra. Riktigt bra!! Se geoenergin som ett alternativ som på ett vettigt sätt tar tillvara den energi som finns under oss och som dessutom erbjuder en fantastisk möjlighet att lagra energi som annars skulle gått förlorad. Mvh

Johan Barth har kommenterat på:

Miljöpartiet: Utvecklingen av geoenergi har bara börjat

#3 Larsson Det är därför branschen vill särskilja markbaserade system från luft. På vinterna har fortfarande marken en "hög" temperatur, i princip samma som på sommaren, vilket gör att värmepumparna arbetar inom ett mindre temperaturintervall, går jämnare och med en högre verkningsgrad. Men som Du anger kan mycket väl ett luftbaserat system fungera som en vanlig elpanna på vintern. Därför är geoenergin att föredra.

Johan Barth har kommenterat på:

Dags att svenska myndigheter erkänner geoenergins storhet

Tomas Palm och andra: Branschen försöker att skilja på Geotermisk energi och geoenergi. Skillnaden är att geotermin kommer från jordens inre och är mer eller mindre konstant (undantaget kraftiga förkastningszoner och försvagningar i jordskorpan). i ett borrhål som är 200 m djupt är det endast någon enstaka procent som kommer från geotermin, resten är inlagrad solenergi. Genom att beskriva marktemperaturen i förhållande till djupet och breddgrad kan man konstatera att temperaturen på 100 m djup i princip samstämmer med lokalens årsmedeltemperatur. De översta 15 m har en årstidsbunden variation, därunder är temperaturökningen mer eller mindre konstant mot djupet - den geotermiska gradienten. Men kurvans startposition på en temperaturaxel är altså olika beroende på breddgrad - dvs vilken solintensitet som råder på platsen. Eftersom temperaturen under 15 är konstant över året, är det fördelaktigt att utnyttja geoenergi där det är stora temeperaturskillnader mellan sommar och vinter (ex norden). Då kan man kyla en byggnad på sommararen och värma den på vintern. Marken runt ett borrhål, kyls visserligen ned under uttag av värme, men vid ett korrekt dimensionerat borrhål är effekten några få grader och utbredningen under 10 m i radie. Mer utförlig information om geoenergi hittar man www.geotec.se

Dags att svenska myndigheter erkänner geoenergins storhet

Svenskarna är världsmästare i att utnyttja geoenergi och vi har ledande tillverkare, entreprenörer och forskare på området. Redan idag ger geoenergin tio gånger mer energi än tex vindkraften och potentialen är enorm - ändå är svenska myndigheter snåla med att informera och använda geoenergi. Det är hög tid att ändra på det, menar Johan Barth, vd på Geotec.

Johan Barth, 2010-03-21 20:49 138 25

  • 1

För denna sida ansvarar Johan Barth


annons:
Anmäl

Om mig:

Johan Barth är VD för Geotec.


annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. Public Service bör inte täcka sportevenmang!
  10. Myt att vi tjänar på att föräldrar väljer jobb framför barn
  1. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  4. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  5. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  6. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  9. Ingen katastrof med ett samhälle utan funktionshindrade
  10. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Sverige bör visa att man står på Israels sida
  3. Rasismen börjar bli rumsren
  4. Våld föder våld en gammal klyscha ännu aktuell
  5. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  6. Artikeln som Skånska Dagbladet inte ville publicera
  7. Läkare: Maria Larssons agenda gränsar till extremism
  8. USA är ett större globalt hot än Nordkorea
  9. Hamas bekämpar allt som svensk socialdemokrati normalt står för
  10. 30-talets stämningar mot judar är tillbaka

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.