Joe Olsson har kommenterat på:
Otroligt innehållslös artikel. Dina påståenden "internationellt rankas den svenska hälso- och sjukvården som en av de allra bästa i världen" samt "inom alla områden har vi en välutbildad, kunnig och engagerad vårdpersonal med resurser att ge vård i världsklass" backas inte upp utav några siffror, undersökningar eller ens citat. Det är bara dina egna intryck från Landstinget i Östergötland.
Jag skulle således vilja fråga: Har du någonsin sökt vård utomlands? Själv bor jag utomlands (Hong Kong) och är hemma i Sverige i längre perioder ibland. Har jag medicinska problem, brukar jag ofta vänta tills jag lämnar Sverige för att söka hjälp. Här i Hong Kong, och tidigare i Peking, är det nämligen möjligt att för några hundralappar få omsorgsfull och högkvalitativ hjälp samma dag som man åker till sjukhuset.
Må vara att sjukhuskostnaderna här kan vara dyra för kineser från låg- och medelklass. Men för mindre pengar får man bättre vård än i Sverige. Det kan jag gå i god för. Mycket intressant sist jag var på ett sjukhus i Peking träffade jag en svenska anställd där, Ingela Svensson heter hon, som sökt anställning för att "det inte händer något i sjukvården i Sverige". Hon sade att det enda som i princip hänt de senaste 20 åren i svensk sjukvård är besparingar - allt annat är kvar, lokaler, rutiner, material. Hon pekade säsrkilt på ett urgammal datasystem som inte gick att jämföra med det som hon nu hade förmånen att använda.
Som frilansjournalist har jag rest runt till många sjukhus i Asien, senast i Malaysia, där staten varje år skjuter till stora summor pengar och har nyligen slagit upp ett jättesjukhus (Putrajaya Hospital) dit exempelvis diabetiker kan vända sig och bli inlagda samma vecka med hjälp från professionella doktorer utbildade i USA och betala 80 kronor om dagen som inkluderar mat, husrum och mediciner. Har det under de senaste tjugo åren gjorts någon liknande satsning i Sverige, inom diabetes eller något annat område?
Såväl jag som anhöriga har pinsamt dåliga erfarenheter av vårdcentraler i Sverige där stressade doktorer knappt ser sina patienter i ögonen för att de inte har tid. Anti-depressivt är nya lösningen på allt, och skrivs ut som om det vore lösgodis med förödande sideffekter.
En vanlig fråga jag får då jag berättar för någon att jag är bosatt utomlands är "men vad gör du om du blir sjuk?". Då brukar jag svara, halvt för att det är roligt men också för att det stämmer, att möjligheten till bra sjukvård är en av anledningarna att jag inte vill flytta tillbaka till Sverige igen.
Så Birgitta, då du höjer svensk sjukvård så högt i ett internationellt perspektiv, så måste du ändå kunna svara på: vad är det du jämför med?
