Jimmy Yolers aktiviteter Just det - låt nästkommande generationer lära sig om hur man snabbast och effektivast kan ackumulera kapital på andras bekostnad. Gärna utan kritisk granskning om hur systemet fungerar. Och just det, ta bort ämnen som rustar våra barn att bli medvetna och solidariska samhällsmedborgare. Alltså = fostra oss till kapitalister redan från start
Intressant, vettigt och riktigt. Mer reglering och helst en rad paradigmskiften som säkerställer uthålligheten av människan, hennes livsbärande ekosystem och samhällssystem.
Kom igen, låtsas inte om att ni bryr er om fattiga länder eller fattiga människor. Varför är ni inte då engagerade att se till att EU:s enorma jordbrukssubventioner inte leder till dumpning i fattiga länder som slår ut den inhemska produktionen? Varför är ni inte engagerade till att utforma rättvisa handelsavtal med fattiga länder utifrån principen suveränitet och självständighet? Varför talar ni inte om att avskaffa tredje världen skuld som skulle vara en av de mest effektiva verktygen för att bidra till utveckling? Hur kommer det sig att ni inte verkar ha någonting emot att kära kollegor och makar har uppenbara intressen i oljerika länder och oljebolag, där folkrättsbrott inträffar, eller där befolkningar förtrycks av diktaturer i flera årtionden? Hur kommer det sig att ni inte kan utföra konkret politik och värna om mänskliga rättigheter, såsom att beordra diktaturer att avgå istället för att tala om stabilitet och till varje pris värna en "fungerande marknad"? Vinden har vänt. In med ekonomiska styrmedel fort som bara den. Skattemedlen kan vi börja med att reparera välfärdssektorn som blev illa skadat under senaste mandatperioden. In med styrmedel också för att förhindra socialt och ekologiskt skadlig spekulation. Tillväxt är inte liktydig med utveckling.
Bo T... kanske du ska undersöka vad ditt missnöje bottnar i. Mycket bra artikel ifrån SSCO och JagVillHaBostad.Nu. Det behövs fler aktörer som vågar stå mot alla pseudoförslag och andra skeptiska lösningar såsom total marknadsanpassning av bostadsbyggande som väller in både från regeringskansliet, tankesmedjor och andra experter. Sveriges unga, och Sveriges jämlikhet, utveckling och ekonomiska stabilitet, behöver akut fler bostäder. Som folk kan flytta in i och har råd för. Sverige har aldrig haft en sån hög BNP/capita, men ändå satsas extremt lite på sociala investeringar. Att bara tro att svensk exportindustri och svenska marknaden enahanda gett Sverige "de fornstora dagar" är att titta med det ena ögat. Sveriges sociala investeringar har betraktats som ett internationell föredöme. Genom att bygga billiga hyresrätter säkrar man folks ekonomiska trygghet (mindre privat skuldbörda), de ungas fortsatta framtidsmöjligheter samt regioners konkurrenskraft, produktivitet och attraktivitet. Att förvänta sig att marknaden skall bygga bort det samhälleliga behovet av bostäder är befängt. Fokusera på kärnfrågan: är bostäder en mänsklig rättighet eller är bostäder en handelsvara?
@Gustav S: Ett par invändningar: Var i mina texter har jag argumenterat att hyresrätter på något sätt skall vara lokaliserade i attraktiva lägen? Det jag har utgått ifrån är att visa på de ohållbara i att endast tro att marknaden i form av bostadsbolagen klarar av att bygga bort bostadsbristen. Jag har också utgått ifrån att bostäder skall vara en mänsklig rättighet, och då pratar man snarare om överlevnad en ren "lyx". Du får det att låta så forcerat. Det är väl inte så roligt att "tvinga fram" ett billigare pris. Däremot är det klokt att använda sig av gemensamma resurser till att skapa gemensam egendom i form av hyresrätter. Idén är lika genialisk idag som den var på 60-70 talen. Då styr man bostadsbyggandet istället för att pressa ner priserna för individuella objekt eller byggmaterial som i sig också är problematiskt. Byggandet kan också ske med stadsplanerare och arkitekter som har värden som form, kreativitet inbyggd i sin kompetens. Hyresrätter kan med fördel byggas överallt, och i synnerhet i villaområden då man på så sätt kommer ett steg närmare segregationsproblematikens lösning. Nej, vi tvingar inte fram billigare pris på mat, mat bör egentligen avspegla dess egentliga kostnad. Om man lät göra det skulle mat vara så mycket dyrare än vad den är idag. Då skulle för övrigt lokal producerad mat kunna konkurrera med mat som tillverkas storskaligt då t.ex. man kommer runt transportkostnaderna. Åtskilliga miljarder går åt jordbrukssubventioner och 80% av Sveriges odlingsbara yta går åt att odling av foder till djurindustrin t.ex. Däremot kan man ju, om man fortsätter vara solidarisk, inse rättvisan i effektiva transfereringar, det vill säga att sträva efter att minska inkomstskillnaderna/utjämna de sociala klyftorna (kuriosa: under 80-talet var det i genomsnitt 8 ggr. skillnad i inkomst av löntagare mellan de som hade mest respektive minst, i Sverige idag har vi en skillnad på 51 ggr.). Och ännu hellre, att bekämpa fattigdomen. 4. Jag bor själv i Stockholm och har alltid bott här. När du säger att få vill bygga hyresrätter kan du fundera vilka dessa få är. Faktum är att när politiken i 1990-talet överlämnade bostadsbyggandet till marknaden sjönk bostadsbyggandet ner till 1890 års nivå. Under 20 år har det byggts för få bostäder. Och bostadsbristen kommer tyvärr att fortsätta vilket tyvärr (får man väl igen säga), gynnar bankerna, den privata skuldsättningen och bostadsbolagen som maximerar sin avkastning för varje investering (inget konstigt i sig då de är bolag). Självklart uppkommer då en svart marknad! Men det är också ett symptom på ett underliggande problem - nämligen att det fattas billiga och tillgängliga bostäder. Bostadsbyggande är inte en produktionsteknisk fråga eller en fråga som en "fri" marknad kan lösa. Det handlar om att bygga samhällen.
Fokusera på kärnfrågorna: Skall boendet vara en mänsklig rättighet som skall ligga i samhällets och allas vårt intresse att tillgodose? Eller skall boendet vara en handelsvara i syfte att ge en privat och kommersiell avkastning? Självklart skall boendet, precis som infrastruktur, sjukvård och utbildning inte dras in i det nyliberala marknadsträsket. Genom att förstärka, premiera och värdera dessa viktiga samhällsfunktioner utvecklar man kvaliteten, behåller den demokratiska kontrollen, säkrar jobben och betalningsförmågan hos majoriteten av befolkningen, bevarar och berikar mångfalden, toleransen och förståelsen bland samhällsgrupper. Allt får inte och skall helt enkelt inte privatiseras, det är ju bara dumstridigt, det finns gott om internationella exempel som kan bekräfta detta, närmast ligger Storbritannien. Majoriteten av befolkningen är intresserade av god samhällsservice och demokratisk kontroll, låt oss inte låtsas om något annat. Det ligger det i allas våra intresse att känna att samhället mår bra, låt oss inte låtsas om något annat. Att unga idag inte får tillgång till egen lägenhet som de har råd med och tvingas belåna sig för att köpa en (i bästa fall), garanterar inte oss resten goda samveten direkt.
Författaren menar att: -Regleringar bör avskaffas (fria marknadsmekanismer kopplade till bostadsbyggande -Att bostadsinnehavare inte behöver bekymra sig över höga lån -Att politiska beslut har medverkat till prisökningen i bostadsmarknaden Timbro har fokuserat på kärnfrågan - de ser bostäder som en handelsvara istället för en mänsklig rättighet. Det menar jag är helt fel och direkt kontraproduktivt utifrån ett samhällsperspektiv. Författaren försöker påtala att politiska beslut och regleringar från "vänsterhåll" inte gynnar byggandet av bostäder genom att koppla det till socialdemokraterna och deras införande av det statliga institutet SBAB vars verksamhet har bidragit till prisstegringar i bostadsmarknaden. Detta är obefogad utifrån ett antal aspekter. För det första har SAP vridit sig till förmån för en nyliberal agenda sedan 80-talet. Den nyliga avslöjandet av Prime-affären visar hur tydligt SAP har korrumperats på sin grundläggande politiska ideologi, en där mänskliga rättigheter innefattar även bostäder åt alla. För det andra kan politiska beslut se ut på många olika sätt och ha många olika utfall. Beslut som togs under 60- och 70-talen för ökad bostadsbyggande genom att använda pensionspengar har varit gynnsamma för jämlikheten i samhället och byggt bort bostadsbristen, utan privat skuldsättning. Att beskylla det, som det görs frekvent, oftast i samband med energieffektiviseringsbehov, som en utdömd form av bostadsbyggande är befängt och arrogant för alla som värnar om jämlikhet i samhället framför konkurrens och i synnerhet för dem som inte har möjligheter att ta lån för att köpa bostad, såsom ungdomar, äldre, sjuka eller andra mindre bemedlade. För övrigt så beror prisökningarna i bostadsmarknaden mest på att bankerna har varit generösa i sin upplåning i kombination med intresset av bostadskarriär och bostadsklipp bland bostadsrättsinnehavare snarare än brist på bostäder som sådant. Författaren menar vidare att risken för en bolånekris är liten. Det hänvisas till Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen. Det låter inte så betryggande. Nyliga erfarenheter har visat att man bara 6 månader innan Irlands bolånekris hade stresstestat bankerna utan anmärkningar. Utöver det så är bolånemarknaden extrem sårbar från externa prischockar. Exempelvis kan en extrem prishöjning av en essentiell råvara som olja göra att bankerna med för stor upplåning i förhållande till inlåning (som ett led i att öka avkastningen) får en akut likviditetskris pga att centralbank gärna höjer sin styrränta när inflationen stiger ohämmad över kort tid (som en prisstegring av olja kan innebära). Att svenska myndigheter påstår att det inte finns någon fara kan man inte helt lita på. Vad är det för fel på att prata om att bygga fler, billiga hyresrätter som en politiskt målsättning? Hyresrätter som byggs nya är idag så pass dyra att de som verkligen behöver hyresrätten inte kan få tillgång till den. Det är en grundläggande och fundamental motsättning att förvänta sig att bostadsbolagen skall bygga bort bostadsbristen - deras främsta målsättning är, precis som alla andra bolag, att få maximal avkastning för varje investerad krona. Vad är det för fel att prata om bostäder och byggandet av dessa som en grundläggande mänsklig rättighet? Vad är det för fel att använda allmänna medel för att bygga dessa mänskliga rättigheter? Det negativt klingande ordet "regleringar" används som en förevändning av marknadsförespråkare som Timbro och andra bostadsbolag samt den konservativa bostadsministern för att inte behöva ägna sig åt samhällsbyggande och istället fokusera på att använda den gynnsamma situationen (bostadsbristen) till att garantera en maximal avkastning från varje investering. Att marknadshyror skall öka tillgängligheten och attraktiviteten för hyresrätten kommer garanterat inte att göra den billigare och definitivt inte bygga bort bostadskrisen. Bygg fler billiga hyresrätter nu! Detta förvärrar inte skuldkrisen, kommer till rätta med segregationen (hyresrätter i villaområden) samt garanterar företagsamhet (problemfri och smidig inflyttning till storstäder) samt ökar jämlikheten i samhället. Läs mer om försvarandet av hyresrätten här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/radda-hyresratten-i-stockholm_5951273.svd
Jasså? Det tror jag inte. Däremot tror jag S har världens chans att skapa politik som folk gillar. Men det kräver modiga politiker som förstår dagens utmaningar (energikris, ekologisk kris, ekonomisk kris, social oro och missnöje), som bygger politik kring det och som argumenterar för dessa med vass retorik. Kommer det hända? Bara om förändringen sker inifrån. Och hur får man fram det? Om man tar tillvara på medlemmarnas önskan och kompetens.
Brolin argumenterar för att bostadsrätterna representerar en mycket mer öppen marknad än hyresrätterna. Det han egentligen vill ha sagt med debattartikeln är: Inför marknadshyror nu. Antaganden för hans slutsats är mycket vaga, om inte direkt felaktiga: "Så länge vi inte har marknadshyror kommer trycket att vara stort på ombildning till bostadsrätt.". Mycket enkelt resonemang som inte håller. Det är långt ifrån alla som är intresserade att ombilda till bostadsrätt för att initiera en bostadskarriär. Majoriteten är nog mer intresserade att se sin bostad som en symbol för trygghet, förankrat i ett område där man trivs. "När hyran understiger marknadshyran kommer hyresrättskontraktet ha ett värde som gör att innehavaren lockas att använda det på fel sätt, dvs. att sälja det svart, att idka byteshandel med det eller att behålla det längre tid än innehavaren egentligen har behov av det." ? Jag har själv en hyresrätt och lockas inte alls av att använda mitt hyreskontrakt på fel sätt. Tvärtom är jag intresserad av att marknadshyror inte införs. Anledningen är enkelt - marknaden är långt ifrån fullständig och oftast direkt kontraproduktiv med avsaknad av allmänintresse. Vad sägs om att fastigheter kostar 60% mer än vad de är värda som ett resultat av en "fri marknad" och glad utlåning? Marknaden kan för övrigt inte heller tillgodose bostadsbehovet i dagens Stockholm. Om det var sant skulle det byggas långt fler bostäder än vad det görs idag, men bostadsbolagen lever på sina kalkyler och egenintresset att skapa maximal avkastning vid varje satsad investering (för övrigt är detta definitionen för spekulation). "För den som inte vill begå olagligheter, som inte har tid att vänta 20 år i kö eller som inte har någon bostadsrätt att byta med är därför hyresmarknaden i Stockholms innerstad mer eller mindre stängd. Boendet cementeras." För det första, fel med kötider. Se andra kommentarer. För det andra, hyresmarknaden är mer eller mindre stängd eftersom det just saknas hyresrätter! Resonemanget ovan kan för övrigt lika gärna vändas mot bostadsrätterna: Boendet cementeras eftersom det finns så pass många bostadsrätter inne i stan - vilken bostadsrättsinnehavare vill sälja sin bostadsrätt när han/hon har lyckats ta sig till bostadskarriärens högsta topp - Stockholms innerstad? Och speciellt när priset på bostäder ständigt ökar? "Sveriges Bostadsrättsbildare, SBB, anser att det är bra för en storstad att det finns hyresrätter." Självklart, det är ju det SBB:s verksamhet bygger på - att ombilda allmännyttan. Men ombildning av allmännyttan är osmakligt då det är skattepengar (pensionspengar) som ligger till grund för den genomförda byggnationen. Med andra ord så profiteras det på vår allmänna egendom. Och då marknadshyror av allt att döma innebär en snabbare årlig hyreshöjning jmf. med det traditionella normerande systemet, är ju naturligtvis SBB också mycket intresserade av det med - det innebär högre avkastningar. Bygg flera hyresrätter vet jag! Sprid dem till alla typer av områden för att minska på segregationen. Bygg dessa billiga så att folk har råd att bo i dem! (3:or för 10 000:-/månaden har inte de flesta småbarnsfamiljer råd med, eller 2:or för 7000-8000:-/m har inte ungdomar råd med). Och förvänta inte att marknaden eller byggbranschen skall eller vill ta tag i det. Avsätt skattepengar för att bygga, lika logiskt som enkelt! Använd allmänna medel till det allmänna intresset genom sociala investeringar med huvudvärderingen att en bostad är en mänsklig rättighet! Då ser vi minsann skuldfri rörlighet.
Intressant artikel som ger inblick i situationen. Sociala medier har både sina goda och onda sidor och i fallet nu med Tunisien så kan man ju verkligen se dess goda sidor. Det är glädjande och turligt att den yngre, internetanvändande befolkningen i Tunisien nu tycks ha lyckats få igång ett stort momentum, till skillnad tyvärr ifrån Iran trots att kampen där fortsätter. Man får verkligen verkligen hoppas att inte revolutionen kidnappas av andra maktspel eller anglosaxiska råvaruimperialistiska ambitioner. Demokrati, självbestämmande, överblickbarhet, fördelning och transparens tjänar de överlägst flesta på.
För denna sida ansvarar Jimmy Yoler
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
