Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv


Prenumerera Jens Rosbacks aktiviteter

Jens Rosback har kommenterat på:

Ska Engelska skolan förbjudas?

Världens mest framgångsrika skolsystem utmärks alla av en sammanhållen skola, utan massa spekulationsinvesterare inblandade. De utmärks också av högt deltagande i klassrummet, dialog och gruppdiskussioner, förhållandevis lite läxor och en kunskapskultur där man inte svepande kallar sin meningsmotståndare för "dogmatisk socialist" i brist på sakliga argument. Med det vill jag självklart ha sagt att trots alla fina titlar och positioner Hans Bergström innehar, eller har innehaft, inte behöver betyda så mycket i intellektuellt avseende. När man har en agenda är det sansen, balansen och den etablerade omvärldskunskapen som stryker på foten.

Jens Rosback har kommenterat på:

Köpeläxhjälp kan sabba skolan

#18/19: ja, vi delar nog måna tankar. Visst är det så att vissa saker behöver kunnas utantill. Vägen dit kan dock vara väldigt olika för olika elever. Vissa nöter in till att börja med, andra drar slutsatser och ser mönster direkt. Och hårt arbete är givetvis nödvändigt många gånger för att lära sig. Men jag ser ett problem i att det inte finns etablerad vetenskaplig grund för hur bra läxor ser ut. Och så länge det inte finns någon sådan skall man inte ta tid från familjelivet och fritiden, därför att vi vet att det finns lärande i dessa sammanhang som normalt är av betydligt bättre kvalitet. Själv tycker jag läxor skall vara en frivillig överenskommelse mellan skola, elever och föräldrar. Om man nu då sedan tittar tillbaka på artikeln kan man ju fråga sig várför vi skall skattesubventionera företag som hjälper till med något som saknar samhällsnytta, eller som till och med skadar skolans arbete? Om man nu behöver hyra hjälp med läxläsningen är ju det troligen ett tecken på att man har så mycket läxor att det är skadligt för lärandet. Existensen av dessa företag är ett tecken på att skolan är i kris och faktiskt frånsäger sig sitt ansvar. Det som slår mig när jag ser mina egna tonåriga barn jämfört med min egen gymnasietid på 80-talet är att man nu verkar ha betydligt färre lektioner och när lärare är borta sätts det inte in vikarie. Istället ersätter läxor och eget arbete, och sedan står man och är förvånad över att resultaten sjunker. Eller så gör man som skolmiistern, i princip hävdar att vissa barn är så dumma att de inte kan lära sig, eller att det hela handlar om disciplin, och just det ja: det är "för lite läxor". Kudos för att du håller läxor på en "låg nivå". Och jag vet att många lärare kämpar för att övertyga föräldrar att det inte behövs. Som lärare skall det vara en del av yrkesstoltheten att vara så effektiv på lektionerna att läxor inte behövs.

Jens Rosback har kommenterat på:

Replik: Hyckleri av Naturskyddsföreningen

#4: Jordbruksverkets statistik förtäljer inte om något fall i spannmålsproduktionen, åtminstone inte sedan 1990. Nivån är ganska konstant utom för havre som fallit i den storleksordningen som Urban Persson nämner. Men havre är ingen stor gröda i svenskt jordbruk. Samtidigt har gårdarna blivit större. Vi hänger gärna upp oss på EU som drivande i den här utvecklingen, men tendensen fanns även före vårt inträdei EU. Globalt sett lider den agrara sektorn av två stora problem idag: brist på investeringar i småskalig produktion där de allra flesta jordbrukare idag är verksamma. För dessa är inte access till kemisk gödning det stora problemet utan bristen på system som servar jordbruksprodutionen. Det handlar om farm-to-market roads och marknadsinfornation. Det kan också handla om bra lagerhus för produkterna. Gödning kan lösas organiskt och det är till nytta för både hälsa och miljö. Det finns det väldigt många studier som visar i utvecklingsländerna. Ett annat problem är fokuset på plantageekonomi eftersom det nu i många år från exempelvis Världsbanken drivits på att exportinkomsterna måste öka. Därför har land som förut använts för småskalig matproduktion tagits i anspråk för vad som kallas "cash crops". Denna plantagemark har ofta stulits från småbrukare och det är intressant att se hur liberala fundamentalister uppenbarligen anser att äganderätten endast är helig för de rika. Detta pekar på ännu ett problem och det är bristen på legal infrastruktur som säkrar markägandet för småbrukare. Plantagejordbruk leder bevisligen till ineffektivt markutnyttjande och en ökning av kemiska bekämpningsmedel och kemisk gödning. Men framförallt leder det till minskad matproduktion nära konsumenterna. Det kan nämnas att FAO är ett av FNs svarta får. Den prominenta roll FAO en gång hade, är inte mer. Just därför att de i hög grad går i ledband från ovannämnda aktörer. Den konspiratiriskt lagde kan säkert ana en ganska intensiv lobbykampanj ledd av de 4-5 stora transnationella livsmedelsjättarna samt den kemiska industrin och företag som Monsanto. Resultatet för konsumenten är en minskad mångfald av mat och mindre valmöjligheter. Det är uppenbart att artikelförfattaren gärna lånar sin röst till denna lobby. (Det kan vara värt att nämna att utvecklingen hos de nyrika länderna i Östasien efter andra världskriget (Korea och Taiwan) inleddes med massivt stöd till småjordbruk på bekostnad av plantagejordbruk och storskalig plantageekonomi. Dessa reformer genomfördes aldrig i Thailand, Filippinerna och Indonesien.)

Jens Rosback har kommenterat på:

Behandlingen av ensamkommande bryter mot FN-konventionen

Det är den gamla vanliga NM- mobben som gafsar när det skrivs om ensamkommande flyktingbarn. Det som utmärker dem är okunskap om lagar och vårt rättssystem och rasism. För att börja med det sistnämnda, så visar artikeln att enskilda barn har problem på grund av dåliga utredningar. För NM-mobben är detta inget problem, eftersom alla flyktingbarn ljuger om allting. Och ungefär så kan man definiera rasism: en negativ generalisering om folkgrupper som är av annat ursprung än man själv utifrån sanna eller osanna historier om enskilda individer. Sedan är det så att våra lagar och vårt rättssystem bygger på universella individuella mänskliga rättigheter. Faktum är att detta ju är något som NM-mobben gärna lyfter fram som något typiskt för den kultur de påstår sig tillhöra. Logiken är därmed inte solklar, milt sagt. Så antingen kan man tolka detta lilla krumsprång positivt och säga att NM-mobben helt enkelt är väldigt okunniga i hur en rättsstat fungerar, och utöver att lära sig om detta, till och med kanske skulle dra lite nytta av en kurs i elementär logik. En mer negativ tolkning skulle kunna vara att NM-mobben hycklar. Man står faktiskt inte för vad man menar att den "svenska" kulturen, som ju faktiskt rättssystemet bygger på, egentligen är. En riktigt illavarslande tolkning som jag tror tyvärr kanske är den mest korrekta (men jag tror ju gott om människan) är att de är både okunniga, ologiska och hycklande. Och precis som artikelförfattaren i en kommentar undrar: när börjar debatten om artikelns innehåll? Avsaknad av sådan debatt fortfarande efter 63 kommentarer antyder att det tredje tolkningsalternativet ovan är det mest korrekta. Tyvärr.

Jens Rosback har kommenterat på:

Köpeläxhjälp kan sabba skolan

#11: det finns ingen empirisk forking som visar att du har rätt. När man jämfört provresultat med läxläsning finner man inget samband. Nötning ger inte bättre resultat på standardiserade tester (som nationella prov). #15: jättekul att din son tyckte det var roligt med läxor. Men varför skall man om det nu är så, behöva att skolan talar om att det är detta man skall göra på kvällen? Jag har motsatt erfarenhet. Läxor är, också enligt forskning, en av de största konfliktkällorna i våra hem. Varför skall skolan bestämma vad som är bäst för mitt barn och min familj på kvällen? Tänk om det inte är bra för mig och mitt barn? #16: dig ger jag samma svar som #15. Varför skall skolan bestämma hur mina kvällar medfamiljen skall se ut? Speciellt som forskningen visar att det inte gör någon signifikant skillnad. Om du vill ge dina barn läxor är det upp till dig. Jag och mina barn tittar hellre på bra dokumentärer på teve och ser schysst kvalitetsfilm på kvällarna, eller hade högläsning på den tiden det begav sig. Så bara för att lägga ytterligare argument för artikelns tema så finns det annan forskning där man studerat och jämfört lärare som allmänt betraktats som högklassiga och kompetenta och vars elever uppnått goda resultat. Det visade sig att de gav betydligt mindre läxor än kontrollgruppen. Så återigen. Det finns inga tydliga forskningssamband mellan kunskap, prestation och läxor. Vi vet dock att det finns ett tydligt samband mellan mycket läxor och dåliga prestationer.

Jens Rosback har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

Som matematikintressead och KTH alumni håller jag nog med artikelförfattaren. Varför detta höga tonläge bland matematikens försvarare? Matematik är viktigt men kanske inte på det sätt som dessa försvarare tror. Inte heller tror jag "logiskt tänkande" kan övas upp enbart genom det matematiska språket. Jag har sett lika mycket brist på logik hos civilingenjörer och matematiker som hos kulturarbetare och religionslärare. Ja, kanske ser jag ännu mindre logik hos dessa, eftersom deras "religiösa" tro på matematikens väsen ofta leder dem ganska fel i många diskussioner.

Jens Rosback har kommenterat på:

Köpeläxhjälp kan sabba skolan

#8: ...och ändå är det just det som händer.. När skolan kan rädda sina resultat genom att resursstarka föräldrar kan köpa läxhjälp lämnar man de utan resurser därhän. Mycket läxor premierar faktiskt bristfälliga lärare som inte kan lära ut. #9: Japan har haft en ganska intensiv debatt där man insett att barnen pressats för hårt. Lärare i Japan ger lite läxor. Att man sedan går extrakurser på kvällen är en helt annan sak. Men TIMMS 1999 visade att japanska barn I "högstadiet" pluggar mindre timmar än de flesta. Japansk skolpedagogik är oerhört välutvecklad. Man skall lära sig tillräckligt bra i skolan och ingen annanstans. Andra undersökningar visar också på en friare attityd till läxor. Betygsättning av läxor görs av 82% av amerikanska lärare, 22% av lärare i Hong Kong och endast 14% i Japan. Läxor i hemmet ger ofta dålig inlärning eftersom det saknas handledning i hemmet. Det inkränktar också på andra former av lärande. I Japan väljer en elev i extrakurs själv utifrån intresse och självupplevt behov. Är inte det bättre än läxor? Men det kan ju också vara lärande av annat slag genom idrott eller schackklubben eller i familjen. Det är märkligt att just skolan skall tillåtas inkräkta på våra familjeliv. Vad jag inte riktigt förstår är att man fortfarande sedan drygt ett decennium började prata om hårdare tag i skolan, mera läxor och nu också skattesubventionerad läxhjälp fortfarande inte ser någon förändring i positiv riktning? Det är ju snarare tvärtom. Man kör ju skolan i botten genom ignorant retorik och politik, baserad på löst tyckande. Svensk skola var i ett internationellt perspektiv som bäst under 80-talet.

Jens Rosback har kommenterat på:

Köpeläxhjälp kan sabba skolan

En fullständigt självklar slutsats i artikeln. Vi vet faktiskt att länder där undervisningen domineras av läxor på bekostnad av undervisningstid i skolan så är resultaten sämre. Läxor är ett sätt för skolan att avhända sig ansvaret i värsta fall. För den kostnadsmedvetne medborgaren är alltså RUT-finansierad knappast något att sträva efter, eftersom vi faktiskt får "mindre kunskap" per skattekrona även i skolan. Läxor har faktiskt ingen entydigt bevisad effekt i någon åldersgrupp. Det finns ganska mycket forskning som visar detta. Där man möjligen kan ana sig till en nytta så är det i övre tonåren. Det finns en tro att de bästa skolsystemen bygger på mycket läxläsning men det är helt fel. Det är faktiskt så att i ett internationellt perspektiv så utmärks de mest framgångsrika skolorna av förhållandevis lite läxor och i exempelvis Japan så är läxor i lägre åldrar ytterst begränsat eller till och med förbjudet. Det är värt att notera att när lärare motiverar läxor som universalmetod så finns det en hel drös med sinsemellan motsägelsefulla motivationer, vilket faktiskt tyder på att man inte riktigt vet varför man ger dem. Läxor är heller inget man lär sig speciellt mycket om på lärarhögskolorna eftersom det knappast finns någon entydig vetenskap bakom läxan som metodik.

Jens Rosback har kommenterat på:

10 tips till den som vill vägra barn modersmålsundervisning

Bra artikel. Att det finns ett antal mörkermän på främst högerkanten som inte förstår vad modersmålsundervisningen innebär för övrig språkinlärning, inklusive svenskan, är trist men inte förvånande. Resultaten är helt entydiga inom forskningen. Tvåspråkighet gynnar all inlärning. Med lika gynnsamma sociala och ekonomiska förutsättningar "slår" en tvåspråkig elev nästan alltid en enspråkig elev. Det ligger i samhällets intresse att ta tillvara kunskaper barnen redan har en grund i. Det är en liten investering att lyfta den formella språknivån i modersmålet. Alla växande ekonomier de senaste två decennierna är utpräglat multikulturella och deras medelklass kan normalt två språk eller fler. Själv fick jag aldrig chansen att lära mig finska eftersom min mamma trodde på det många menade på 70-talet: det är viktigast att lära sig svenska. De som menar att nmodersmålet är hemmets ansvar kanske tycker vi borde plocka bort svenskämnet ur skolan? Då kan vi ägna den tiden åt att lära matematik och fysik istället?

Jens Rosback har kommenterat på:

Borgerliga politiker bör ta avstånd från genuspedagogik

Jag undrar lite hur rubriksättaren tänkte? Artikelförfattaren nämner inte genuspedagogik en enda gång (vilket gör #1 Leif D inlägg något märkligt, men de fiesta som tycker något om genuspedagogik har inte en susning om vad det är, reptilhjärnan vaknar helt enkelt till liv när det läser ordet "genus"). Kanske är rubriken ett resultat av en vimsig och pratig debattartikel? Vad är meningen med att opinionsbilda om det inte gör avtryck i både stat och medborgare? Det känns lite som KDU och kanske även (kd) med Göran i täten som ju en gång pratade om "verklighetens folk", skulle behöva en grundkurs i vad politik faktiskt handlar om? "Vi skall inte ha politisk indoktrinering i skolan". Ja, vad menar Gogman med detta? Att skolan inte skall vara politisk styrd? Men då behöver vi ju ingen skolminister och inget utbildningsdepartement. Ja, vi kan faktiskt sluta skriva debattartiklar och inga debatter behövs i Riksdagen. I skolan kan vi plocka bort samhällskunskapen, men även alla andra SO-ämnen och inom matematiken räknar vi bara enkla tal utan verklighetsanknutna exempel.... Ja, och så då genusvetenskapen... Eftersom vi inte har skillnader mellan kvinnor och män i något avseende i samhället behöver vi inte läs oss något om det heller. Men konstigt: det finns ju tydligen "relevanta" skillnader mellan män och kvinnor. Ja, nu förstår jag ingenting längre av vad Gogman vill ha sagt. Men en sak håller jag med om: politiker bör nog avhålla sig från att bestämma i detalj hur skolor lägger upp sin idrotsundervisning, och även annan undervisning (läs och lär Jan). Det finns skäl att könssegregera ibland och andra gånger integrera. För att veta när man gör vad så behövs det, ja just det, genusvetenskap som leder till en pedagogik som är genuskänslig. Vi kan kalla en sådan pedagogik "genuspedagogik " om vi vill, men om det irriterar så räcker det väl med att säga att varje elev skall få respekt och möjlighet att utveckla sina talanger utan att hindras av könsstereotyper?


För denna sida ansvarar Jens Rosback


annons:
Anmäl

Om mig:

Bor: Thailand
Född: 1966
Nyfiken betraktare av samhälle och människor. Bosatt i Thailand men tycker Sverige är fantastiskt.

annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.