Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv


Prenumerera Jan Lenanders aktiviteter

Jan Lenander har kommenterat på:

Mattecentrum överdriver skolmatematikens positiva effekter

Cirkelbevis! matematiken sköts dåligt, resultaten blir dåliga, matematiken behövs inte. Skolmatematiken har sedan länge misskötts och jag håller med om att den i allt för hög grad frikopplats från olika praktiker. Matematik är dock ett språk som öppnar upp insikter som annars inte hade varit möjliga och egentligen är det så att misskötseln av matematiken drabbat andra ämnen i minst lika hög grad. Tydligast blir det förstås inom NO området men jag börjar tro att humaniora kan vara värre drabbat. Stora vetenskapsområden haltar pga att matematiken inte används i undervisningen och skälet kan vara att lärare i dessa ämnen inte har tillräckliga matematikkunskaper för att inse behovet. Det stora problemet är att skolan inte använder matematiken inom alla de områden den behövs. Det stora problemet ligger inom skol-SO, skol-NO osv.

Jan Lenander har kommenterat på:

Det är för många kvinnor i skolans värld

Jag förespråkar en satsning på att höja kompetensen hos lärarna i skolan och hävdar att obehöriga lärare, lärare utan rätt ämneskompetens etc. är ett mycket större problem. Jag förespråkar en satsning på icke verbala kompetenser för att nå motivationen för fler elever i skolan och då behövs fler lärare som kan möta dessa behov. Det framtida samhället kräver en kraftigt ökad verbal kompetens hos alla och jag förespråkar en satsning på breddning av svensklärares kompetens så att de kan möta alla nya språkliga behov som uppstår snabbare och effektivare. För att addressera detta får vi nog fundera på vilka män och kvinnor vi vill ha som lärare istället för om de ska vara män eller kvinnor. Du tar inte någonstans upp frågan om att när det gäller i stort sett alla intellektuella egenskaper så är spridningen mycket större än variationen mellan könen. Det betyder att väljer man ut en delmängd kvinnor så är det mycket troligt att deras genomsnitt skiljer sig mer från den genomsnittliga kvinnans än den genomsnittliga mannens gör. Ifall urvalet sker bland i huvudsakligen verbalt inriktade män så kan en satsning på män innebära att du förstärker det du vill bekämpa. Att en satsning på vetenskaplighet skulle leda till att det blev fler män i skolan är ett påstående du helt nonchalerar att belägga. Är det inte så att den pedagogiska forskning som jag vet att du ofta kritiserar fortfarande är mansdominerad.

Jan Lenander har kommenterat på:

Det är för många kvinnor i skolans värld

Debattörer på Newsmill har många olika sätt att argumentera och jag tycker inte att du kommer undan med att säga att andra är sämre än du är Bertil. Jag hävdar att du profilerat dig för vetenskaplighet och kompletta argumentationskedjor och du behöver inte ge en väldig mängd referenser men detta kräver ändå att du analyserat det du använder som utgångspunkt så att det som är ogrundat helt enkelt sorteras bort. Hmmm jag har väl inte lika gedigen psykologiutbildning som du men hyfsat mycket även om det är med perspektivet ledarskap i ett industriföretag. Jag ser dock inte kopplingen till min argumentation och undrar om du inte återigen har för bråttom och hoppar över några logiska steg på vägen till din slutsats. Det är väl ingen jättedefintion av lärare som jag önskar men det kanske hade varit bra om det märkts ifall du förespråkar en man utan ämneskompetens framför en kvinna med den.

Jan Lenander har kommenterat på:

Det är för många kvinnor i skolans värld

Vinklingen är intressant och viktig för absolut att vi ska fundera kring kvinnodominans och det stora fokuset på verbala förmågor i ungdomsskolan. Detta är allvarliga symptom på att vi har en skola som inte är till för alla. Sen kommer dock en mängd slutsatser kring män och kvinnor och deras egenskaper som borde haft vetenskapliga källor eller strukits ur resonemanget. Jag går så långt som att hävda att resonemanget blir ovederhäftigt pga av detta, vilket är en mycket hård kritik eftersom du byggt upp ett rykte av vetenskaplig stringens och logiskt underbyggda resonemang. Dina i och för sig delvis intressanta tankar drunknar i en intellektuellt undermålig gröt som en bildad person som du borde skämmas över. Slutsatsen blir då dessutom tlll ett ingenting. Satsa på män i skolan helt utan att definiera vilka egenskaper männen ska ha och utan att fundera på vilka kvinnor som man vill behålla i skolan blir rena rama flummet, något du vanligtvis brukar bekämpa kraftfullt Bertil. Den här artikeln blev verkligen ett rejält magplask!

Jan Lenander har kommenterat på:

Friskolereformens svarta svan lyser med sin frånvaro

Den här artikeln var bättre än förra och hade mer gedigen argumentation och mindre överord. Jag tror ju fortfarande att friskolereformen eskalerat skolans onda spiral, då målen är otydliga och uppföljningen urusel och tycker att Helena von Schantz lyckas visa på varför detta är troligt. Sen håller jag som jag tidigare sagt med om att svenska skolans kris inte är skapat av friskolereformen utan startade innan den.

Jan Lenander har kommenterat på:

Konkurrens inte orsak till svenskt skolfall

Herr Sahlgren, din referens till skolautonomi, landade i en analys, där det troliggjordes att välutvecklade skolsystem kunde vinna på att öka autonomin. Jag som inte anser att vi har ett välutvecklat skolsystem utan en verklighet där olika intressenter drar åt femtioelva olika håll ser din referens som en indikation om att det var ytterst olämpligt för Sverige att göra en större friskolereform i samband med att den gjordes. Den kunde ha lyckats i ett läge då målen för skolan och uppföljningen av skolor hade fungerat bra.

Jan Lenander har kommenterat på:

Konkurrens inte orsak till svenskt skolfall

Intressant Kristian Fredriksson, det känns relevant att påbörja en diskussion kring om hypotesprövning borde vara ett krav även på pedagogisk forskning. Det är lite skrämmande att den sveska pedagogiska forskningen använder sig av en sådan uppsjö av metoder och tillvägagångssätt att det blir ytterst svårt att granska metodernas giltighet. För varje avhandling blir man tvungen att gå tillbaka till källorna för metoderna och det är ett gediget inläsningsarbete att göra innan slutresultat ofta är att resonemanget inte genomförts tillräckligt stringent för att ha något värde.

Jan Lenander har kommenterat på:

Konkurrens inte orsak till svenskt skolfall

En grundbult i att kritisera Finland och lyfta Sverige brukar handla om att hävda att Finland står sig så dåligt i kreativitet. Det är ju ett område där Sverige klarat sig bra i ett sekel. Sahlgren mfl borde dock ha tittat på vad som händer nu det sista och sett att Finlands skolförbättrimgar sker samtidigt som kreativiteten i landet går upp.

Jan Lenander har kommenterat på:

Konkurrens inte orsak till svenskt skolfall

Ett mycket högt tonläge och fina ord, ad hominem, för påståenden helt utan täckning får mig att tappa tilltron till dig herr Sahlgren. Jag håller med dig om att konkurrens inte har skapat svenska skolans problem men samtidigt borde lite grundläggande kunskap om behovet av synlighet för att marknader ska fungera fått dig att hålla igen med konkurrens som lösning på svenska skolans problem. Jag förstår inte din önskan att bygga en nidbild av finska skolan, andra framgångsrika länder visar upp samma utveckling av en respekterad lärarkår och uppföljning av det viktigaste. Oavsett friskola eller ej så behöver vi göra något åt dessa grundproblem. Du hade framstått som mycket mer påläst om du hade adresserat de nödvändiga förutsättningarna i övrigt också.

Jan Lenander har kommenterat på:

Finland inte orsak till svenskt skolfall

Finland kan visst ge oss lösningen! Där har du fel Helena. I och för sig ska vi titta på de andra framgångsrika länderna för att vara säkra men Finland har en lärarkår som utvecklas och bemöts med respekt och de har central uppföljning av det viktigaste. Två tillräckligt avgörande faktum för att räcka för att göra skillnad mellan succé och fiasko. När det gäller friskolor så missar Sahlgren helt och hållet att analyser vilka förutsättningar som gör dessa till något positivt. Marknadslösningar kräver att brukaren får snabb feedback på de viktigaste resultaten och kan rösta med fötterna på de som ger bäst valuta för pengarna. Något som vi totalt misslyckats med i Sverige. Tack för att du väljer ett så sakligt debattläge trots Sahlgrens grova artilleri. Att beskylla din artikel för att ha ovederhäftiga angrepp blir inte bättre genom att Sahlgren väljer att kamouflera det med fina ord. Det känns bara som snobberi.


För denna sida ansvarar Jan Lenander


annons:
Anmäl

Om mig:

Bor: Göteborg
Född: 1958

Jag är en 52 årig gymnasielärare, som brinner för kunskap inom mängder av områden. Två döttrar inspirerar mig kring lärande och hur vi ska stötta nästa generation.

Förbättringsarbete har varit en viktig del av mitt liv och nu känner jag att de blivit avgörande i skolans värld också. Kreativitet behöver ramar och förutsättningar.


Det här gör mig...

Arg: Okunnighet kombinerad med att ta plats framför andra
Uttråkad: -
Nyfiken: Allt som är vackert
Glad: Det mesta

annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.